Virus Flashcards
vilka typer av virus finns det
Månhörningsformat höljevirus och Naket virus. Månhörningsformat höljevirus har ett hölje av fosfilopider runt proteinskalet. Detta för att höljet härstammar från ens cells membran. Nakan virus är mer tåliga och motståndskraftiga. Därav är de lättare att smitta peroralt och via indirekt kontaktsmitta.
Höljevirus kräver fukt mer fukt därav överförs de ofta via vätskor och direkt kontaktsmitta.
Båda dessa virus kan ha proteinutskott, detta gör att dem kan fästa lättare till en värdcell.
Hur ser virus DNA uppsatts ut?
De har antinget ett DNA eller ett RNA. De kallas då antingen för DNA-virus eller RNA-virus. De kan antingen ha en dubblestääng eller enkelstäng
Hur tar ett virus sig in i värdcellen.
I humana celler finns mycket olika protein i membranet. Bland dem här måste viruset hitta sin specifika receptor. Vissa kan använda flera typer medan andra kan bara använda en typ av membran protein. Det kan alltå vara så att det finns bara 1 typ av cell som kan bli infekterade av ett specift virus
Hur förökar sig DNA-virus
Infektion, adsorption och penetration. När viruset har hittat rätt receptor kommer den kunna ta sig in i cellen. 2. Avklädning. När den är inne i cytosolen så kommer kapsiden och nukleinsyran skiljas åt. Nukleinsyran i viruset kommer bli fri
3. A) Transkription, DNA åker in till cellkärnan b) Replikation, det blir flera kopior på virusets DNA.
4. Translation. Cellen kommer göra mRNA på virusets DNA. mRNA tar sig ut ur cellkärnan till ribosomerna. Nu tillverkas det nya proteinerna som kommer finnas i det nya viruset.
5. Transport och ihop sättning, allt som har producerats kommer att transporteras till galgiaaparaten där själva viruset sätts ihop. Därefter frisätts de nya viruset.
Förökning av RNA- virus
fungerar på ungefär samma sätt. De använder inte cellkärnan utan de kommer föröka sig i cytoplasman. 1. Infektion, adsorption och penetration. Viruset måste hitta sitt protein så det sen kan komma in till cellen. 2. Avklädning. RNA skiljs från kapsiden. RNA finns fritt i cytoplasman
3. Transkription, replikation och translation. Allt detta sker i cytoplasman, Transport och hopsättning. De skapta delarna sätts ihop och frisläpps.
Hur påverkar DNA-virus värdcellen.
DNA virus kommer ta sig in i värdcellens cellkärna. Detta gör att den kommer påverka den infekterade cellens DNA, på detta sätt kommer den styra cellen att skapa nya virus. Detta kommer även påverka cellens övriga funktioner
Hur påverkar RNA-virus värdcellen?
RNA-virus tar sig in i värdcellens robosomer på de korniga ER. Detta gör att den påverkar proteinsyntesen. Cellens arvsanlag kommer då inte att förändras.
- Det finns även ett virus som heter: Retrovirus. Hur påverkar denna värdcellen?
Retrovirus är RNA-virus men med sig i kapsylen har dem ett enzym som heter omvänt transskriptas. När de tar sig in kommer de använda detta enzym genom att ändra sina RNA till ett DNA i stället. Då handlar den som en DNA-virus i stället för ett RNA-virus. T.ex HIV virus är retrovirus.
Frisättning av höljevirus? (spelar ingen roll om det är DNA eller RNA- virus) vid frisättning så ändras det beroende om det är ett höljevirus eller ett naket virus.
När viruset är klart kommer ett höljevirus frisläppas genom avknoppning. Tar med sig in liten bit av cellmembran från cellen som viruset får som ett extra skydd. Detta kommer oftast från cellens yttre membran men det kan även komma från andra organellers membran som varit delaktiga i de olika stegen. Oavsett kommer de var gjorda av fosfilopider. Virusen frisläpps kontinuerligt under tillverkningen
Frisläppning av nakan virus.
Lytisk frisättning: när alla virus är klara så spricker hela cellen och virusen frisläpps. Värdcellen dör
Spridning av virus?
Sprida vanligtvis från människa till människa. När man får i sig ett vist antal som har spridits tillräckligt mycket får vi symptom
Lokal infektion (spridning av virus)
drabbas ofta vid våra slemhinnor. T.ex näsan halsen. 2-5 dagar tills symptomen kommer efter att man blivit smittad
- Systemisk infektion (Spridning av virus )
viruset sprids i kroppen (inte bara där du får in det) sprids via blodet. Symptom 1 vecka- månader från att man blivit smittad. De kan attackera fler olika organ om de har rätt receptorer men ofta är dessa virus specificerade på vissa organ. Eftersom olika celler kan ha olika receptorer. T.ex hepatit virus= skapar leverinflammation (de attackerar bara leverorganceller)
kronisk infektion. Latent infektion?
Latent infektion: virus finns kvar i värdcellen i ett ”vilande” tillstånd utan frisättning av nya viruspartiklar. En överlevnadsstrategi, den infekterar värdcellen utan att cellen dör. Man kan ha dessa virus utan att känna sig sjuk. De kan dock reaktiveras och skapa nya virus som frisläpps som kommer skapa infektion med symtom. Detta kan ske om och om igen. Sjuk, frisk, sjuk, frisk. Man blir inte av med viruset men viruset tar uppehåll. T.ex herpes
kronsik infektion, * Persisterande infektion
- Persisterande infektion: virus fortlever intracellulärt i värdcellen och styr den till att kontinuerligt eller intermittent frisätta nya viruspartiklar. Detta kan ge symtom hela tiden. T.ex hepatit b,c
Cellomvandling?
Vissa virus som ger kroniska infektioner, i synnerhet DNA-virus, kan styra celldelningen i värdcellen- som då tillväxer och delar sig oberoende av andra tillväxt signaler. Fler celler än vad det borde vara.
Bening transformation (cellomvandling)
Bening transformation: en godartad form av cellomvandling . T.ex ett vårtvirus.
