Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Virus > Nervsystemet – kapitel 4 > Flashcards

Nervsystemet – kapitel 4 Flashcards

1
Q

Vad har nervsystemet för uppgifter?

A

Överföra sensorisk information till ryggmärgen och hjärnan, se till att beteende och kroppsfunktioner styrs på lämpligt sätt, lagra information, skicka kommandosignaler till bl.a. kroppens skelettmuskler och hjärtmuskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Annat ord för nervcell

A

Neuron

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är elektriska impulser (som celler överför information med)?

A

Aktionspotentialer i celler skapar nervimpulser/elektriska impulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är synapser?

A

Kontaktpunkterna mellan två celler, antingen mellan två nervceller eller mellan en nervcell och en hjärt-/ eller körtelcell. Gör det möjligt för nervsystemet att bearbeta och värdera information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är transmittorsubstanser?

A

Frisätts i synapserna och utlöser aktionspotential hos mottagarcellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

CNS

A

Centrala nervsystemet, består av hjärnan och ryggmärgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

PNS

A

Perifera nervsystemet, nervceller och axoner utanför CNS. Överför information mellan CNS och andra delar av kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

PNS – nervceller+axonernas två huvudtyper

A

Sensoriska nervceller (afferenta) skickar information om tillståndet i och utanför kroppen. Sätter igång reflexer
Motoriska nervceller (efferenta) skickar kommandosignaler till effektororgan (muskler/körtlar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Två huvudtyper av nervvävnad

A

nervceller (neuroner) och gliaceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är axoner?

A

tunna, långa utskott från cellkroppen som leder nervimpulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är myelinskida?

A

Isolerande höljde runt axonerna, gör att nervsignalerna leds snabbt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är dendriter?

A

Korta utskott från cellkroppen som leder mottagna signaler till cellkroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör astrocyter?

A

Gliacelltyp. Upprätthålla nervvävnadens rumsliga struktur, bidra till blod-hjärnbarriären, avlägsna frisatta transmittorsubstanser i synapserna så att effekten av transmittormolekylerna upphör.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad gör oligiodendrocyter?

A

Bildar myelin i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad gör Schwanncellerna?

A

Bildar myelin i PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad gör mikrogliacellerna?

A

Avlägsnar cellfragment och skadad vävnad från CNS genom fagocytos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara skillnaden mellan icke-myeliniserade och myeliniserade axoner

A

Icke-myeliniserade axoner har inte myelinskida runtom sig och är därför dåligt isolerad. Dålig på att hålla laddningen inom axonerna utan detta vill läcka ut= kort räckvidd
Myeliniserade axoner har myelinskida som isolerar axonerna. Ökar ledningshastigheten och räckvidden av laddning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är saltatorisk ledning?

A

Det är när den positiva laddningen i axoner “hoppar” mellan noderna (nakna membranområderna) i myeliniserade axoner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad är mikrogliaceller?

A

det är makrofager för CNS. Städar upp i CNS genom facocytera (äta upp) cellfragment och skadad vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Det finns två olika mekanismer för att sprida aktionspotentialen längs axonet. Vad kallas den
mekanism som leder aktionspotentialen snabbast? varför ?

A

Saltatorisk nervledning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad kallas den långsamma mekanismen som för aktionspotentialen framåt över axonet?

A

kontinuerlig depolarisering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

beskriv hur signaler går från hjärnan (vart i hjärnan, vilka delar) ut till kroppsdelar genom pyramidbanan

A

neuronerna går från motor cortex genom vit substans mellan thalamus och de basala ganglierna. Denna samling axon kallas capsula interna. Neuronerna kommer ner till hjärnstammen och där sker en korsning (eftersom vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva, visa verse). Därefter går den ner till de segment på ryggmärgen som den sedan ska gå ut i kroppen från. neuronet går in i den grå substansen och där sker en synaps, som kopplar om till det motoriska neuron som styr den kroppsdelen du vill röra, i det perifera nervsystemet. Denna banan som neuronet går igenom är pyramidbanan och synapsen sker i framhornet. Neuronerna går alltså ut i framhornen från pyramidbanan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ovanför

A

Superior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Nedanför

A

Inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Framför/mot buken

A

Ventral/anterior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Bakom/ mot ryggen

A

Posterior/dorsal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Mot svansen

A

caudal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

mot näsan/näbben

A

Rostral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Mot sidan

A

lateralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Motsatt kroppshalva

A

kontralateral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Samma kropsshalva

A

ipsilateral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

hur går sensorisk information?

A

Det går från det perifera nervsystemet till det centrala nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur går motorisk information?

A

Det går från CNS till PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur går motorisk information?

A

Det går från CNS till PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad heter nervsignackler som går till en struktur?

A

Afferent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad heter nervsignaler som går från en struktur?

A

Efferent

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är överkorsning och vilket är det medicinska ordet?

A

Vänster hjärnhalva styr höger kroppshaöbva och vice versa. Decussatio.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad händer när nervsignalen når nervändsslutet?

A

det frisätts transmittorsubstanser, och dessa påverkar den postsynaptiska cellen. det är inte en elektrisk signal utan en kemisk reaktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur sker signalöverföringen?

A
  1. elektrisk signal när nervändssslutet på axonet
  2. det presynaptiska cellmembranet depolariseras av aktionspotentialen
  3. spänningsstyrda ca2+ kanaler öppnas vilket leder till ett inflöde av kalcium över celllmembranet.
  4. vestiklar med transmittorsubstanster släpps ut i synapsspalten, en exocytos (området mellan den pre- och postsynaptiska cellen)
  5. Ca2+ koncentrationen återställs och det sker en kort aktiverung av transmittorsubstansen
  6. endast vissa vestiklar frisläpper transmittorsubstans och det bildas nya succesivt
  7. transmittorsubstansen diffunderar över synapsspalten
  8. binder till en receptor i det postsynaptiska cellmembranet och aktiverar ligandstyrda jonkanaler
  9. transmittorsubstansen finns en kort tid i synapsspalten (diffunderar bort, tas upp eller bryts ner av astrocyterna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vad är grunden för CNS förmåga att ändra sin reaktivitet.

A

vid varaktig stimulering av en synaps kommer dess reaktivitet att stärkas. detta är grunden för inlärning. t.ex desto mer du tränar på något.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Transmittorsubstanser
Lågmolekylära

A

Glutmat – stimulerande (excitatorisk): detta är den viktigaste aktiverande transmittorsubstansen i CNS

GABA och glycin – inhibitorisk: är dess motståndare. En hämmande transmittorsubstans

Biogena aminer: serotonin, dopamin, adrenalin, noradrenalin, histamin

Acetylkolin: viktig substans i PNS, finns även i CNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

ex på Neuropeptider (transmittorsubstans)

A

*Endorfiner och enkefaliner
Substans P: viktig transmittorsubstans när det gäller förmedling av smärta

Neuron benämns utifrån vilken transmittorsubstans de signalerar med (1 neuron förmedlar sig med endast 1 transmittorsubstans), ex kolinerga, dopaminerga OSV.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

vad kallas axon som sammlas i buntar? vad är kroppens största….

A

nerv och den största nerven är ischiasnerven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hjärnan på latin?

A

encephalon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

vad är plexus (Perifera nervsystemet)

A

Innan de perifera nerverna når CNS delas de upp i plexus= nervflätor
Från plexus/nervflätor utgår sedan spinalnerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

spinalnerven
hur många?
Vilka?

A

31 par spinalnerver på väg in i CNS i ryggmärgen
Delar upp sig i spinalrötter:
Dorsalrot (bakrot)= sensoriska axon
Ventralrot (framrot)= motoriska axon

C1-C8 cervikalnerver
T1-T12 torakalnerver
L1-L5- lumbalnerv
S1-S5 sakralnerv
CO1 koccygealnerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

vilka nerver ingår i perifera nervsystemet

A
  • Kranialnerver
  • Spinalnerver
  • Perifera nerver
  • Perifera delar av autonoma nervsystemet

Dessa innehåller såväl sensoriska som motoriska neuron.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

vart tar det perifera nervsystemet slut?

A

det tar slut vid ryggmärgen i plexus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

vad sker i ryggmärgen

A

skickar sensoriska och motoriska nervimpulser till och från hjärnan i olika bansystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad skyddar ryggmärgen

A

Ryggmärgen, medulla spinalis finns skyddad i kotpelaren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

vad är ryggmärgens egna funktioner

A

Ryggmärgen har viktiga egna funktioner t.ex Styr spinala reflexer som styr autonoma reflexer, kan vara under inflytande av bansystemen från hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

vad består ryggmärgen av

A

Ryggmärgen består av segment ”staplade på varandra” motsvarande spinalnerverna, utifrån vilken del av ryggmärgen det är så pratar man om olika segment
dessa är:

Cervikala: halsryggmärgen finns det 8 segment som ger upphov till 8 spinalnerver

Thorakala: bröstryggmärgen, finns 12 segment som ger upphov till 12 spinalnerver.

Lumbala: ländryggsmärgen, finns 5 segment som ger upphov till 5 spinalnerver

Sacrala: 5 st

Coccygealt

Totalt är det 31 segment

Cauda equina ryggmärgen är kortare än kotpelar ryggmärgen. Beror på att när ryggen växter så växer inte ryggmärgen på samma sätt. Ryggmärgen tar då slut ungefär vid första ländkotan. Detta gör att de spinalnerverna nedan själva ländryggen samlas i en struktur som så heter Cauda equina, vilket betyder hästsvans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vad ser man i genomskärning av ryggmärgen

A

I genomskärning av ryggmärgen ses grå substans (neuronens cellkärnor ansamlas här) omgiven av vit substans (axonen i bansystemen finns här)

Den grå substansen liknar en fjäril där de främre vingparen kallas ventralhorn och de bakre dorsalhorn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

vilka är ryggmärgens banssystem

A

I ryggmärgens vita substanser förlöper bansystem, sensoriska (ascenderande, uppåtgående) och motoriska (descenderande, nedåtgående). Bansystemen innebär att axonen är samlande i en viss del av den vita substansen.

Motoriskt bansystem: pyramidbanan, denna innehåller övre motorneuron från hjärnan som i sin tur genom synapsen till nedre motorneuron som går ut i det perifera nervsystemet och styr musklerna

Sensoriskt bansystem: bakgsträngarna, dessa förmedlar till hjärnan tryck och vibrationer och rörelseapparatens känsel= kroppsdelarnas position och rörelse. Även smärta temperatur och beröring uppåt till hjärnan.

55
Q

Minne – en hög kognitiv funktion. vilka olika typer finns det. 4 st

A

Korttisminne- registrering och sortering av information som hålls kortvarigt i minnet

Arbetsminne- när man utför en aktivitet finns information i minnet lättillgängligt men inte
medveten, som beror på aktiviteten som utförs.

Prospektivt minne- att komma ihåg något i framtiden t.ex. tömma tvättmaskinen.

Långtidsminne- som lagras länge ibland livslångt

56
Q

När det gäller långtidsminnen finns det flera olika typer. vilka ?

A

Procedurminne= hur man utför något motoriskt, cerebellum viktig

Episodiskt minne= vad som har skett, kopplat till associtationscortex

Semantiskt minne= att minnas saker som inte har med gena upplevelser att göra, t.ex namnet på ett annat lands huvudstad

57
Q

vad behöver/sker när vi ska lagra minne till långtidsminne

A

För att lagra minne behövs det överföras från arbetsminnet till långtidsminne

Det första beror på aktivitet i neurala kretsar

Det senare kräver förändring i synapserna (plasiticet), dvs om synapser blir upprepat aktiverande kommer de att förändra deras egenskaper och det är det då som gör att det lagras in.

Hippocampus (medialt i temporalloben) är en viktig struktur för att överföra från arbets- till långtidsminnet.

58
Q

språk?

A

Tal är ej samma som språk, tal är en delkomponent av språk

Viktiga områden i dominant hemisfär Brocas (frontalloben) för att producera tal och wernickes area (temporalloben) för att förstå tal

Språk är betydligt mer komplext och involverar bägge hemisfärer, subcortikala områden och cerebellum.

59
Q

Vakenhet och sömn

A

Retikulära aktiveringssystemet (RAS) i hjärnstammen projicerar via thalamus till cortex och styr vakenhet och sömn

När vi ska sova minskar sinnesintryck och muskelaktivitet vilket gör att aktiviteten till cortex minskar och sömnen infaller

Detta system är under inflytande från hypotalamus som kontrollerar den cikadianska rytmen dvs att sömn och vakenhet balanseras utifrån dygnets 24h

60
Q

Emotioner- också representerat i nervsystemet
Det som alla känslor har gemensamt är tre olika komponenter. vilka?

A

Stimuli som antingen kommer från kroppen eller omgivningen som leder till autonoma reaktioner t.ex rondan. Beteende/reaktion som gör en påtaglig subjektiv del av själva känsloupplevelsen, t.ex om man slår sin tå och blir irriterad

Hypothalamus (styr autonoma reaktioner), amygdala (viktig för negativa emotioner), hippocampus tar emot och förmedlar information) är viktiga strukturer som tar emot information och förmedlar dels autonoma reaktioner samt projicerar till cortex och gör dessa medvetna.

Våra reaktioner på stimuli i sin tur bygger på våra erfarenheter

61
Q

Sexuella funktioner

A

Hypotalamus är viktig för sexualitet och fortplantning

Anatomiska skillnader i centrala nervsystemet motsvarande de perifera organen

T.ex motorneuron i ryggmärgen som styr muskler involverade i erektion av klitoris ser annorlunda ut än för penis.

62
Q

nervvävnad är uppbyggd av två olika celltyper. Vilka?

A

Neuron
Gliaceller

63
Q

vad är/gör Astrocyter

A

vägarbetare ser till att signaleringen går till som det ska

Den vanligaste gliacellen, finns endast i CNS

Bidrar till blod - hjärnbarriären, förhindrar substanser från blodbanan att at sig in i CNS

Avlägsnar transmittorsubstanser från synapser

Har också möjlighet att kommunicera med andra astrocyter och neuron

64
Q

vad gör/är Oligodendrocyten

A

Gliacell som edast finns i CNS

Bildar mylinskidorna runt axonen i CNS genom myelinbildande utskott

Bidrar till att fortledningen av nervsignaler kan ske med hög hastighet, en saltorisk fortledning.

MS beror på att myelinskidorna bryts ner

65
Q

vad är/gör Mikrogliaceller

A

Makrofager för CNS

Städar upp i CNS genom facocytera (äta upp) cellfragment och skadad vävnad

66
Q

bad gör/är Schwannceller

A

Motsvarar oligodendrocyter fast i perifera nervsystemet

Myelinet är inte utskott utan hela cellen har formen som lagren av en lök runt axonet och cellkärnan

67
Q

bad gör/är Schwannceller

A

Motsvarar oligodendrocyter fast i perifera nervsystemet

Myelinet är inte utskott utan hela cellen har formen som lagren av en lök runt axonet och cellkärnan

68
Q

hur skapas/utvecklas CNS (hjärnan och ryggmärgen)

A

Tidigt under embryoligin (omkring dag 20) bildas neuralröret

Cellerna i neuralröret genomgår kraftig celldelning vilket ger upphov till de celler som bygger upp nervvävnaden

Neuralröret ger sedermera upphov till hela CNS genom intensiv celldelning

Neuralröret utvecklas snabbt och ändrar form

Tre utbuktningar i främre delen kommer att bilda framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan

Från framhjärnan bildas telencephalan genom de två hemisfärerna i cerbrum och diencephalon

Mitthjärnan bildar mesencephalon
Bakhjärnan bildar övriga delar av hjärnstammen samt cerebellum

Resten av neuralrörert behåller sin from och bildar ryggmärgen

69
Q

Differentiering och migration (bildning av migration)

A

Under embryologin bildas 100 miljarder neuron och mängder av gliaceller under ett kort tidsfönster

Neuronen bildas från neurala prekursor- celler som sedan differentierar till olika typer av neuron som ser morfologiskt olika ut och producerar olika typer av transmittorsubstanser

Under utvecklingen sker migration av neuroner såväl inom perifera som centrala nervsystemet, dvs förflyttar sig från där de bildas till den del där de har sin funktion ‘

En stor del av de bildade neuronen försvinner redan före födseln genom apoptos (programmerad självdöd) efter födseln är antalet neuron relativt konstant

70
Q

sista utvecklingen av CNS

A

Genom myelinisering, utväxt av dendriter och bildandet av synapser växter CNS
Färdigbildad först vid 25 års ålder
CNS har förmåga att ändra sin reaktivitet beroende på aktiveringsmönstret (den är Plastiskt)

71
Q

Likvor

A

En vätska som finns i CNS och omger CNS
Bildas omkling 500ml dagligen som dräneras till blodbanan
Stöddämpande funktion
Transporterar substanser inom CNS
Prov kan ta från ryggen
Gemensamt frö systemet som består av ventrikalsystemet och subarachnoidalrummet

72
Q

vilka är Hjärn-/ryggmärgshinnorna

A
  • Dura mater (ytterst och är hårt)
  • Arachnoidea (näst ytterst) mater (likvorfyllt rum, här återfinns också de stora blodkärlen)
  • Pia mater (tredjer ytterst) (följer CNS yta)
  • Flax cerebri (bland av dura mater mellan hemisfärerna)
  • Tentorium cerebelli (dura-blad mellan occipitalloben och cerabellum)

Till skillnad från hjärnan är dura mater runt ryggmärgen inte fastvuxen mot kotpelaren utan här finns ett utrymme av fettrik vävnad mellan duran och kotpelaren- epiduralrummet. Till ex ges EDA där vid förlosning

73
Q

vad gör/är/består Blod-hjärnbarriären

A

Barriär på blodkärlen
Dessa gör det svårare för ämnen och bakterier att ta sig in i CNS

Skyddar på så vis CNS, viktigt eftersom nervvävnaden är svår att läka

Består av
* 1. Astrocyternas utskott som fäster på kapillärens vägg
* 2. Pericyter med utskott som också omger kapillären
* 3. Endotelceller kärlväggen

Dessa tre skapar alltså en barriär som då försvårar för organismer att kunna förflytta sig genom blodbanan och förändra nervsystemets struktur och funktion

74
Q

vad ingår Limbiska systemet

A
  • Gyrus cinguli: smärtreaktioner, behov att skärpa vår uppmärksamhet
  • Hypothalamus: består av flera olika kärnor och styr basala funktioner, dygnsrytm, törst, hunger, sexualitet, fortplantning, energiomsättning, kroppstemperatur, edokrina system, styr autonoma nervsystemet via amygdala och hjärnstammen
  • Amygdala stor betydelse för emotioner såsom rädsla, ångest och inlärning av känslosamma situationer
  • Hippocampus: minne
  • Septum: luktcentra belöningssystem
75
Q

Hypofysen

A

En viktig struktur med vilken hjärnan kan reglera hormoner i kroppen och bidra till homostasen

Består av en framlob och baklob

Bägge loberna utsöndrar viktiga hormoner till blodbanan som styr de endokrina körtlarna i kroppen t.ex sköldkörteln

76
Q

vad är/ Autonoma nervsystemet

A

Styr icke-viljemässiga funktioner t.ex inre organ

Delas in i: Sympaticus, parasympaticus och enteriska nervssystemet

Hypothalamus styr delar av hjärnstammen i retikulära systemet

I teikulära systemet finns centra som styr olika autionoma funktioner genom ANS.

T.ex hjärtats frekvens, reflexer relaterade till andning (hosta gråt) och kräkning, orgasm och sexuella funktioner

77
Q

Sympaticus funktioner?

A

Sympaticus funktioner

Fight or flight

  • Ökar hjärtfrekvens och blodtryck
  • Luftvägarna relaxerar
  • Frisättning av adrelanin och noradrenalin från binjurarna
  • Dilaterar pupillen, minskar salivproduktionen
  • Stimulerar svettning
  • Hämmar matspjälkning
  • Relaxerar urinblåsan och sfinktern vid miktering
  • Stimulerar orgasm
78
Q

Parasympaticus funktioner
Rest and digest

A

Parasympaticus
Rest and digest
* Sänker hjärtfrekvensen
* Konstrigerar luftvägarna
* Stimulerar matspjälkning samt ökar genomblödning i tarmen (näringsupptag)
* Kontraktion av urinblåsan
* Tarmtömningsreflex
* Stimulerar erektion och sexuell upphetsning

79
Q

Enteriska nervsystemet
Bukhjärnan

A

Enteriska nervsystemet
Bukhjärnan
* Innehåller fler neuron än ryggmärgen
* Plexus neuron i tarmkanalens vägg
* Dessa är under inflytande från sympaticus och parasympaticus och styr mag-tarmkanalens funktion
* Kan i stor utsträckning fungera självständigt utan behov av styrning från CNS

80
Q

vad består det perifera nervsystemet av?

A

· Kranialnerver

· Spinalnerver

· Perifiera nerver

· Perifiera delar av autonoma nervsystemet

81
Q

hur delas huden upp?

A
  • Kroppens största organ och viktigt sensoriskt organ
  • Hög upplösning (avgränsa vart) av olika sensoriska kvaliteter
  • Vi vet var vi har ont på huden men inte var vi har ont i magen
  • Epidermis: överhuden
  • Dermis: lärderhuden
  • Underhuden med subkutan fettväv
  • Hudreceptorer
82
Q

vilka är kranialnerverna?

A

I. N. olfactoris = Lukt (sensorik)

II. N. opticus = Syn (CNS) (sensorisk)

III. N. oculumotoris = Ögonmuskler (motorisk)

IV. N. trochlearis = Ögonmuskler (motorisk)

V. N. trigeminus = Känsel i ansikte (huvudsakligen sensorisk)

VI. N. abducens = ögonmuskler (motorisk)

VII. N. facialis = Muskler i anisktet (huvudsakligen motorisk)

VIII. N. vestibulocochlearis = Balans, hörsel (sensorisk)

IX. N. glossopharyngeus = Känsel och muskler i svalget (sensorisk och motorisk)

X. N. vagus = Parasympaticus mm (sensorisk och motorisk)

XI. N. accessorius = Trapezius, sternocleidomastoideus (motorisk, utgår egentligen från övre delen av ryggmärgen.

XII. N. hypoglossus = Tungmuskler (motorisk)

83
Q

Somatosensorik – känsel från kroppen

A

Somatosensorik – känsel från kroppen

dessa är olika känselreceptorer

1, meissners korpuskel- stimulerars av lätt beröring

2, ruffinis korpuskel- hudsträkning

3,Pacinis korpuskel- djupare tryck och vibration

4, Merkelcell (finns i anslutning till dermis övergång i epidermis) - ytligt tryck och strukturer på ytor

84
Q

Temperatur och Smärta

A
  • Förmedlas via fria nervändar
  • Köldfibrer respektive värmefiber
  • Vid extrem temperatur även aktivering av smärtreceptorer
  • Smärtreceptorer (nosisreceptorer)
85
Q

Muskel och ledsinne

A
  • I senorna finns golgi senorgan- mäter hur stor kraft muskeln utvecklar
  • Muskelspollar-längden på muskeln, hur snabbt de sträcks eller kontraherar
  • Sensorer i ledkapseln samt i huden vid lederna ger information om ledernas vinklar och rörelser
86
Q

Tractus spinothalamicus Bansystem

A

Beröring, smärta och temperatur
Korsar över medellinjen i ryggmärgen
Via thalamus fortleds information till primära somatosensoriska cortex

87
Q

Baksträngarna/ funiculus posterior Bansystem

A
  • Tryck och vibration
  • Korsar över medulla oblongata
  • Impulser fortleds via thalamus till primära somatosensoriska cortex
88
Q

Somatosensorik från ansiktet

A
  • Förmedlas via n.trigeminus
  • Korsar i hjärnstammen
  • Impulser fortleds via thalamus primära somatosensoriska cortex
89
Q

Övrig sensorisk från kroppen

A
  • De finns mycket mer sensorisk information som går till nervsystemet
  • T.ex receptorer som mäter blodtryck, gaser i blodet
  • Dessa är viktiga för bland annat autonoma nervsystemets reglering
90
Q

Smärta

A
  • En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan
  • En subjektiv upplevelse
  • Mycket potent i att styra våra beteende, jämför skam, ångest
  • Upplevelsen av smärta beroende på inlärning av tidigare erfarenheter
  • Dessa erfarenheter är präglade av kulturell bakgrund
91
Q

Smärt mekanismer , 3 st

A
  • Nociceptiv smärta
  • Neuropatisk smärta
  • Nociplastisk smärt
92
Q

Nociceptiv smärta

A

Akut nociceptiv

Skyddsmekanism

Hotande eller faktisk vävnadsskada

Orsakar fysiologiska reaktioner och beteenden

Skydda, underlätta läkning, inlärning av beteende

Dessa aktiveras i skadad/hotad vävnad
Vävnadsskadan leder till inflamation och frisläppning av ämnen som kan aktiver nociceptorerna t.ex ATP
När dessa har aktiverats är det två nervceller som signalerar nervsignaler till CNS, först intensiv smärta som senare går över till en dov smärta)

Primär hyperalgesi= mindre stimuli ger aktivering t.ex att försiktigt beröra ett sår. Det som brukar inte vara smärtsamt är nu det. Om huden hade varit intakt hade det inte gjort ont

Sekundär hyperalgesi= även området runt det skadade området aktiveras beroende på ökad känslighet i ryggmärgens bakhorn

Stimuli som normalt inte upplevs smärtsam utlöser smärta, detta kallas allodyni

93
Q

Refererad smärta?

A

Inre organ t.ex hjärta uppfattas som smärta motsvarande de dermatom som sensoriska neuron från organet sammanstrålar med i rygmärgen (hjärta T1-T4) smärtan blir mer deffus och man vet inte exakt vart man har ont

Men kan också vara från rörelseapparaten höftsmärta upplevs som knäsmärta, lumbal ryggsmärta kan även kännas som smärta i låren

94
Q

Vad är spinalnerver?

A

dessa går ut ifrån de spinala segmenten.
utgår från 2 spinalrötter från dorsalhornet.
får information från de inre organen - sensorisk (ascenderande, afferent) information

95
Q

vad är Dermatom och myotom?

A

· Segment i ryggmärgen motsvarar känseln från specifika hudområden ”dermatom”

· På samma sätt utgår motorneuron till musklerna från specifika segment t.ex biceps C5 och triceps C7 ”myotom”

96
Q

Central sensitisering- långvarig smärta

A

Övergripande begrepp för att beskriva de plastiska förändringar som sker i CNS vilka för att känsligheten ökar

Om den akuta smärtan inte övergår och utvecklas till kronisk smärta- patologi t.ex fibromyalgi ”smärtsinnet blir sjukt”. Smärtsinnet aktiveras när den i ska göra det.

97
Q

Nociplastisk smärta

A
  • Beror på störningar i det smärtmodulerande system, ingen vävnadsskada eller skada/sjukdom i det somatosensoriaska systemet
  • ”smärta som uppstår på grund av förändrad nociception trots att varken tydliga tecken finns på att faktiskt eller hotande vävnadsskada orsakar aktivering av perifera nociceptorer eller bevis finns för att skada/sjukdom i somatsensoriska system orsakar smärta
  • Typiska symtom är att smärtan sprider sig
  • Smärtan blir diffus och mer svåravgränsad
  • Smärtkänsligheten ökar (vad som krävs för att utlösa smärtan)
  • Mängden symtom ökar
98
Q

Lukt

A
  • Lukt är en förnimmelse av kemiska föreningar i omgivningen (fjärrsinne)
  • Kemiska föreningar som flyktiga gaser eller upplösta i små vattendroppar, det doftar mer när det regnar
  • Luktcellerna finns överst i näshålan
  • Luktceller reagerar på doftmolekyler och förmedlar nervimpulser
  • Doftmolekyler finns i slemskikt, cilierna (luktreceptorer) ger en stor kontaktyta mor slemskiktet
  • vid bindningen av doftmolekylen till luktreceptorn sker en kaskadreaktion och förstärkt signal
99
Q

Smak

A
  • kemiskt sinne, ger information om kvaliteten på det som stoppas i munnen
  • finns fem grundläggande smakkvaliteter - salt, sött, surt, bittert, umami
100
Q

hur fungerar spinala reflexer?

A
  1. Sträckning av muskler ger sensoriskt inflöde till ryggmärgen
  2. Det sensoriska neuronet projicerar direkt till motorneuron som styr muskeln samt via interneurom till antagonist
  3. Muskeln kontraherar medan antagonisten slappnar av vilket leder till sträckning i knäleden
101
Q

Smaklökar

A
  • Omkring 5000 smaklökar i munnen
  • Nybildas efter cirka 10 dagar
  • Beroende på smakkvalitet på olika delar av munhålan
  • Smakcellerna aktiveras av smakämnen via receptorer
  • Smakcellerna har synapser till sensoriska neuron
102
Q

Lukt och smak CNS

A
  • Lukt förmedlas till CNS via olfactorius direkt till cortex som sammansatta dofter vilka tolkas
  • Luftupplevelsen är baserad på tidigare erfarenheter (vad man gillar)
  • Smak förmedlas via n.vagus till hjärnstammen
  • Lukt och smak behandlas i ett centrum som kallas orbitofrontala cortex
  • Smakupplevelse integrerad med lukt
103
Q

Hörsel

A
  • Grunden för vår språkutveckling
  • Förnimmelse av ljudvågor (vibrationer i elastiskt medium, oftast luft)
  • Hörselorganet känsligt för ljud mellan 20 och 20 000Hz som ung
  • Därefter tappas förmågan successivt att uppfatta högre frekvens
  • Det lägsta ljud tryck (dB) vid en viss frekvens som man kan uppfatta= hörtröskel
104
Q

Hörsel anatomi

A
  • Auricual: ytterörat
  • I hörselgången bildas öronvax som skyddar mot främmande ämnen och organismer
  • Hörselgången når fram till trumhinnan som står i förbindelse med tre ben: hammaren, städet och stigbygeln. Dessa finns i mellanörat
  • Mellanörat är fyllt med luft och kommunicerar via örontrumpeten men munhålan (tryckutjämnare)
  • Stigbygeln står i förbindelse med ovala fönstret som är starten på innerörat, denna del kallas cochlea. Där ljudvågorna registreras.
105
Q

Sympaticus och parasympaticusreflexer som gör att vi kan miktera

A
  1. Sensoriskt inflöde från urinblåsan då väggen sträck till ryggmärgen

· 2. Motoriskt utflöde via sympaticus som relaxerar sfinktern men sker också en aktivering av urinblåsemuskeln

· 3. Viljemässigt öppnar vi den yttre sfinktern och vi kissar

106
Q

Hörsel, Fysologi

A
  • Ytterörat samlar in ljud och leder till trumhinnan
  • Trumhinnan vibrerar i takt med ljudet och överför vibrationerna via hammaren, städet och stigbygeln det till ovala fönstret
  • Ljudvågorna fortplantar i cochlea (vätskefyllda) kanaler
  • Detta får en stående våg att fortplanta sig över basilarismembranet
  • Detta leder till att sträckkänsliga receptorer på inre hårceller i cochlea aktiveras
  • Trumhinnan 20x större än ovala fönstret, hörselbenen verkar som hävstänger som då också förstärker ljudet
  • Yttre hårcellerna förstärker de ljusinducerade svängningarna hos basilarismembranet
107
Q

Hur kan vi tolka dessa vibrationer (örat)

A
  • Från innerörat fortleds hörsel via n. vestibulocochlearis till hjärnstammen
  • Sedan via thalamus till temporalloben
  • Hörsel från kontralateralt öra korsar över så att informationen kommer från båda öronen
  • Möjliggör att förstå varifrån ett ljud kommer då ljudet kommer ta olika lång tid att nå de två inneröronen.

i CNS

  • Primära hörselcortex finns i temporalloben baserat på frekvenserna från cochlea
  • Sekundära hörselcortex bearbetar
  • På dominant hemisfärs sida språktolkning (wernickes area)
108
Q

Balans

A
  • Bygger på information från balanssinnet tsm med synen och proprioceptionen från kroppen
  • Balanssinnet finns i innerörat och består av tre båggångar och två otolitorgan
  • Båggånhgarna är känsliga för rotation av huvudet och otolitorganan för gravitation
  • Mekansisk aktivering av hårceller
  • Båggångarna finns i tre plan vinkelräta mot varandra
  • Det som mätts i dessa är rotation av huvudet. Inuti dessa gångar viss det vätska, när huvudet roteras kommer vätskan att röra sig. När detta sker kommer vätskan förskjutas vilket kommer mekaniskt påverka hårcellerna. Detta leder till en receptoraktivering och en aktionspotential.
  • Otolitorganan förmedlar informationen om huvudets förhållande till lodlinjen
  • Om huvudet läggs på sned glider gelemassan med otolitkristallerna över hårcellerna som aktiveras
109
Q

Synen

A
  • Visuella processer kräver närmare hälften av hjärnans energiförbrukning
  • Grundläggande för våra möjligheter att förstå vår omgivning inklusive språkliga aspekter
  • Förmåga att upprätthålla uppmärksamhet (kognition)
110
Q

Ögat anatomi

A
  • Berlägen i orbita (ögonhålan)
  • Conjunktiva den röda sidan under ögonlocket
  • Iris ger ögat dess färg
  • Cornea är hornhinnan ligger ytters är viktigt för att ögat ska kunna böja ljuset
  • Puppilen där ljuset kommer in, ingen struktur utan bara ett mörker där ljuset går in i hjärnan
  • Linsen kan förändra form så att man kan se objekt på olika avstånd
  • Glaskroppen delen bakom den delen vi ser, fylld med en mass
  • Den omges i sin tur av olika hinnor
  • Näthinnan,
  • Sclera, sen hinna
  • Gula flaken, där har vi allra bäst möjlighet att se starkt. Många fotoreceptorer
  • Informationen går via Nervus opticus, här går även de stora kärlen till och från ögat vilket gör att där finns inga fotoreceptorer. Det kallas då för blinda fläcken.
111
Q
  • Ögat anatomi
A
  • Berlägen i orbita (ögonhålan)
  • Conjunktiva den röda sidan under ögonlocket
  • Iris ger ögat dess färg
  • Cornea är hornhinnan ligger ytters är viktigt för att ögat ska kunna böja ljuset
  • Puppilen där ljuset kommer in, ingen struktur utan bara ett mörker där ljuset går in i hjärnan
  • Linsen kan förändra form så att man kan se objekt på olika avstånd
  • Glaskroppen delen bakom den delen vi ser, fylld med en mass
  • Den omges i sin tur av olika hinnor
  • Näthinnan,
  • Sclera, sen hinna
  • Gula flaken, där har vi allra bäst möjlighet att se starkt. Många fotoreceptorer
  • Informationen går via Nervus opticus, här går även de stora kärlen till och från ögat vilket gör att där finns inga fotoreceptorer. Det kallas då för blinda fläcken.
112
Q

Ögonmuskler

A
  • Ögonens riktning styrs av sex olika muskler som styrs av n. oculomotorius, n. abducens och n. trochlearis
  • Fyra raka och två sneda ögonmuskler, dessa möjligör att ögonen kan rotera i orbita
113
Q

Tåraparaten

A
  • Tårvätska bildas i grandula lacrimalis
  • Smörjer och värmer ögats yta, gråt
  • Skyddar mot bakterier
  • Dräneras via tårkanalen ned i näshålan
114
Q

Retina (näthinnan)

A
  • Delas i i tre lager
  • Längst bak finns fotoreceptorerna finns och kallas för Tappar och stavar
  • Sen kommer interneuron, dessa förmedlar information från fotoreceptorerna till ganglioncellerna
  • Sen kommer ganglioncellerna vars axon bildar n. opicus som vidar förmedlar till hjärnan
115
Q

Tappar och stavar

A
  • Tappar är inte ljuskänsliga men kan detektera ljus - blått rött, grönt
  • Stavar mycket känsliga för ljus – mörkerseende
  • Ojämnt fördelade i retina; fler stavar i periferin och tappar koncentrerade kring gula fläcken
116
Q

Syn, fysiologi

A
  • Ljus bryts främst av corneas böjda struktur men också av linsen
  • Brytningen kommer att göra att bilden ”vänds” på retina, fokuseringen via dessa brytningssystem gör att ljuset kommer projiceras mot gula fläcken (den punkt man ser bäst)
  • Fotoreceptorerna i retina kommer absorberar ljuset vilket leder till elektrisk aktivering av nervsignaler till hjärnan, detta kallas för Fototransduktionen
117
Q

Fototransduktionen

A

Ljuset absorberas av opsin-proteiner i fotoreceptorerna vilket aktiverar g-protein – hyperpolarisation
* Detta leder till att fotoreceptorn slutar att frisläppa glutamat
* Därmed aktiveras interneuron
* Dessa aktiverar eller de aktiverar ganglionceller
* Aktiverade ganglionceller fortleder nervsignaler via n. opticus ’

118
Q

Syn, kontrast

A
  • Ögat ger inte information om ljusintesitet utan kontraster
  • Ganglionceller får information från flera fotoreceptorer som bilar dess receptiva fält
  • Ganglionceller aktiveras vid ojämn belysning och ger information om kontrasten i bilden
  • Därför ser det mellersta gråa fältet ut att vara gråare där kontrasten är större även om den grå färgen är identisk
119
Q

Syn, ljusadaption

A
  • Med pupillens storlek kan ljusflödet snabbt regleras till retina
  • Retinas ljuskänslighet adapteras genom opsin återbildas – om det är starkt ljus kommer opsinet att återbildas hela tiden och därmed blir det låga nivåer
  • Automatiskt ökar mängden i mörker då färre opsin spjälkas och visa versa
120
Q

Hur sker tolkningen i CNS (syn)

A
  • Från varje öga utgår n. opticus
  • Chiasma opticus korsar axon så att växter synfält når höger occipitallob och visa versa
  • Från occipitalloben (primära syncortex) projiceras huvudsakligen två banor
  • ”what-stream” dvs vad ser vi till temporalloben och ” where stream” dvs var vi ser ett objekt till parietalloben
  • Synen är en tolkning och kan bara göra en tolkning åt gången
121
Q

perifera nerver?

A

Plexus cervicalis (C1-C4)

N. phrenicus (C3-C5) styr diafragma

plexus brachialis (C5-T1)
- N. musclocutaneous, styr biceps
- N. ulnaris, flexorer underarm, fingermuskler
- N. medians, promotorer, flexorer underarm, handmuskler
- N. radialis, exstensor i överarm, underarm och händer

122
Q

vilka nerver består handsensoriken av?

A

Plexus brachialis (C5-T1)
N. Ulnaris
N. medians
N. Radialis

123
Q

vilka nerver styr bålsensorik och intercostal muskulatur?

A

Plexus lumbo sacrialis L1-S4
N. gluteus superior (höft)
N. gluteus inferior (gluteus maximus)
N. pudendus (bäckenbotten)
N. ischias (underbenet och dess sensorisk)
N. Obturatoris (höftabduktioner och sensorisk från mittendelen av låret)
N. fermuralis (knäexstension, sensorisk lår och insidan av underbenet)

124
Q

vad är glattmuskelatur

A

autonoma muskler

125
Q

Gyrus cinguli

A

limbiska systemet. Smärtreaktioner, behov att skärpa vår uppmärksamhet

126
Q

Septum

A

luktcentra belöningssystem

127
Q

lukt kranialnerv?

A

N.oflactoris

128
Q

kranialnerv känsel i ansikte?

A

N. Trigeminus

129
Q

kranialnerv muskler i ansikte

A

N. Facialis

130
Q

kranialnerv balans hörsel

A

N. vestibulocochlearis

131
Q

kranialnerv parasympatiska systemet

A

N. Vagus

132
Q

främre cirkulation

A

Cirkulus Willis: A. Carotis interna, A.Cerebri anterior, A. Cerebri media

133
Q

bakre cirkulation

A

A. Vertebralis, A. Basilaris

Virus (60 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions