Nervsystemet – kapitel 4 Flashcards
(133 cards)
1
Q
Vad har nervsystemet för uppgifter?
A
Överföra sensorisk information till ryggmärgen och hjärnan, se till att beteende och kroppsfunktioner styrs på lämpligt sätt, lagra information, skicka kommandosignaler till bl.a. kroppens skelettmuskler och hjärtmuskulatur
2
Q
Annat ord för nervcell
A
Neuron
3
Q
Vad är elektriska impulser (som celler överför information med)?
A
Aktionspotentialer i celler skapar nervimpulser/elektriska impulser
4
Q
Vad är synapser?
A
Kontaktpunkterna mellan två celler, antingen mellan två nervceller eller mellan en nervcell och en hjärt-/ eller körtelcell. Gör det möjligt för nervsystemet att bearbeta och värdera information.
5
Q
Vad är transmittorsubstanser?
A
Frisätts i synapserna och utlöser aktionspotential hos mottagarcellen
6
Q
CNS
A
Centrala nervsystemet, består av hjärnan och ryggmärgen
7
Q
PNS
A
Perifera nervsystemet, nervceller och axoner utanför CNS. Överför information mellan CNS och andra delar av kroppen
8
Q
PNS – nervceller+axonernas två huvudtyper
A
Sensoriska nervceller (afferenta) skickar information om tillståndet i och utanför kroppen. Sätter igång reflexer
Motoriska nervceller (efferenta) skickar kommandosignaler till effektororgan (muskler/körtlar)
9
Q
Två huvudtyper av nervvävnad
A
nervceller (neuroner) och gliaceller
10
Q
Vad är axoner?
A
tunna, långa utskott från cellkroppen som leder nervimpulser
11
Q
Vad är myelinskida?
A
Isolerande höljde runt axonerna, gör att nervsignalerna leds snabbt
12
Q
Vad är dendriter?
A
Korta utskott från cellkroppen som leder mottagna signaler till cellkroppen
13
Q
Vad gör astrocyter?
A
Gliacelltyp. Upprätthålla nervvävnadens rumsliga struktur, bidra till blod-hjärnbarriären, avlägsna frisatta transmittorsubstanser i synapserna så att effekten av transmittormolekylerna upphör.
14
Q
Vad gör oligiodendrocyter?
A
Bildar myelin i CNS
15
Q
Vad gör Schwanncellerna?
A
Bildar myelin i PNS
16
Q
Vad gör mikrogliacellerna?
A
Avlägsnar cellfragment och skadad vävnad från CNS genom fagocytos
17
Q
Förklara skillnaden mellan icke-myeliniserade och myeliniserade axoner
A
Icke-myeliniserade axoner har inte myelinskida runtom sig och är därför dåligt isolerad. Dålig på att hålla laddningen inom axonerna utan detta vill läcka ut= kort räckvidd
Myeliniserade axoner har myelinskida som isolerar axonerna. Ökar ledningshastigheten och räckvidden av laddning.
18
Q
Vad är saltatorisk ledning?
A
Det är när den positiva laddningen i axoner “hoppar” mellan noderna (nakna membranområderna) i myeliniserade axoner
19
Q
vad är mikrogliaceller?
A
det är makrofager för CNS. Städar upp i CNS genom facocytera (äta upp) cellfragment och skadad vävnad
20
Q
Det finns två olika mekanismer för att sprida aktionspotentialen längs axonet. Vad kallas den
mekanism som leder aktionspotentialen snabbast? varför ?
A
Saltatorisk nervledning
21
Q
vad kallas den långsamma mekanismen som för aktionspotentialen framåt över axonet?
A
kontinuerlig depolarisering
22
Q
beskriv hur signaler går från hjärnan (vart i hjärnan, vilka delar) ut till kroppsdelar genom pyramidbanan
A
neuronerna går från motor cortex genom vit substans mellan thalamus och de basala ganglierna. Denna samling axon kallas capsula interna. Neuronerna kommer ner till hjärnstammen och där sker en korsning (eftersom vänster hjärnhalva styr höger kroppshalva, visa verse). Därefter går den ner till de segment på ryggmärgen som den sedan ska gå ut i kroppen från. neuronet går in i den grå substansen och där sker en synaps, som kopplar om till det motoriska neuron som styr den kroppsdelen du vill röra, i det perifera nervsystemet. Denna banan som neuronet går igenom är pyramidbanan och synapsen sker i framhornet. Neuronerna går alltså ut i framhornen från pyramidbanan.
23
Q
Ovanför
A
Superior
24
Q
Nedanför
A
Inferior
25
Framför/mot buken
Ventral/anterior
26
Bakom/ mot ryggen
Posterior/dorsal
27
Mot svansen
caudal
28
mot näsan/näbben
Rostral
29
Mot sidan
lateralt
30
Motsatt kroppshalva
kontralateral
31
Samma kropsshalva
ipsilateral
32
hur går sensorisk information?
Det går från det perifera nervsystemet till det centrala nervsystemet
33
Hur går motorisk information?
Det går från CNS till PNS
34
Hur går motorisk information?
Det går från CNS till PNS
35
Vad heter nervsignackler som går till en struktur?
Afferent
36
Vad heter nervsignaler som går från en struktur?
Efferent
37
Vad är överkorsning och vilket är det medicinska ordet?
Vänster hjärnhalva styr höger kroppshaöbva och vice versa. Decussatio.
38
Vad händer när nervsignalen når nervändsslutet?
det frisätts transmittorsubstanser, och dessa påverkar den postsynaptiska cellen. det är inte en elektrisk signal utan en kemisk reaktion.
39
Hur sker signalöverföringen?
1. elektrisk signal när nervändssslutet på axonet
2. det presynaptiska cellmembranet depolariseras av aktionspotentialen
3. spänningsstyrda ca2+ kanaler öppnas vilket leder till ett inflöde av kalcium över celllmembranet.
4. vestiklar med transmittorsubstanster släpps ut i synapsspalten, en exocytos (området mellan den pre- och postsynaptiska cellen)
5. Ca2+ koncentrationen återställs och det sker en kort aktiverung av transmittorsubstansen
6. endast vissa vestiklar frisläpper transmittorsubstans och det bildas nya succesivt
7. transmittorsubstansen diffunderar över synapsspalten
8. binder till en receptor i det postsynaptiska cellmembranet och aktiverar ligandstyrda jonkanaler
9. transmittorsubstansen finns en kort tid i synapsspalten (diffunderar bort, tas upp eller bryts ner av astrocyterna)
40
vad är grunden för CNS förmåga att ändra sin reaktivitet.
vid varaktig stimulering av en synaps kommer dess reaktivitet att stärkas. detta är grunden för inlärning. t.ex desto mer du tränar på något.
41
Transmittorsubstanser
Lågmolekylära
Glutmat – stimulerande (excitatorisk): detta är den viktigaste aktiverande transmittorsubstansen i CNS
GABA och glycin – inhibitorisk: är dess motståndare. En hämmande transmittorsubstans
Biogena aminer: serotonin, dopamin, adrenalin, noradrenalin, histamin
Acetylkolin: viktig substans i PNS, finns även i CNS
42
ex på Neuropeptider (transmittorsubstans)
*Endorfiner och enkefaliner
Substans P: viktig transmittorsubstans när det gäller förmedling av smärta
Neuron benämns utifrån vilken transmittorsubstans de signalerar med (1 neuron förmedlar sig med endast 1 transmittorsubstans), ex kolinerga, dopaminerga OSV.
43
vad kallas axon som sammlas i buntar? vad är kroppens största....
nerv och den största nerven är ischiasnerven
44
Hjärnan på latin?
encephalon
45
vad är plexus (Perifera nervsystemet)
Innan de perifera nerverna når CNS delas de upp i plexus= nervflätor
Från plexus/nervflätor utgår sedan spinalnerver
46
spinalnerven
hur många?
Vilka?
31 par spinalnerver på väg in i CNS i ryggmärgen
Delar upp sig i spinalrötter:
Dorsalrot (bakrot)= sensoriska axon
Ventralrot (framrot)= motoriska axon
C1-C8 cervikalnerver
T1-T12 torakalnerver
L1-L5- lumbalnerv
S1-S5 sakralnerv
CO1 koccygealnerv
47
vilka nerver ingår i perifera nervsystemet
* Kranialnerver
* Spinalnerver
* Perifera nerver
* Perifera delar av autonoma nervsystemet
Dessa innehåller såväl sensoriska som motoriska neuron.
48
vart tar det perifera nervsystemet slut?
det tar slut vid ryggmärgen i plexus
49
vad sker i ryggmärgen
skickar sensoriska och motoriska nervimpulser till och från hjärnan i olika bansystem
50
vad skyddar ryggmärgen
Ryggmärgen, medulla spinalis finns skyddad i kotpelaren
51
vad är ryggmärgens egna funktioner
Ryggmärgen har viktiga egna funktioner t.ex Styr spinala reflexer som styr autonoma reflexer, kan vara under inflytande av bansystemen från hjärnan.
52
vad består ryggmärgen av
Ryggmärgen består av segment ”staplade på varandra” motsvarande spinalnerverna, utifrån vilken del av ryggmärgen det är så pratar man om olika segment
dessa är:
Cervikala: halsryggmärgen finns det 8 segment som ger upphov till 8 spinalnerver
Thorakala: bröstryggmärgen, finns 12 segment som ger upphov till 12 spinalnerver.
Lumbala: ländryggsmärgen, finns 5 segment som ger upphov till 5 spinalnerver
Sacrala: 5 st
Coccygealt
Totalt är det 31 segment
Cauda equina ryggmärgen är kortare än kotpelar ryggmärgen. Beror på att när ryggen växter så växer inte ryggmärgen på samma sätt. Ryggmärgen tar då slut ungefär vid första ländkotan. Detta gör att de spinalnerverna nedan själva ländryggen samlas i en struktur som så heter Cauda equina, vilket betyder hästsvans
53
vad ser man i genomskärning av ryggmärgen
I genomskärning av ryggmärgen ses grå substans (neuronens cellkärnor ansamlas här) omgiven av vit substans (axonen i bansystemen finns här)
Den grå substansen liknar en fjäril där de främre vingparen kallas ventralhorn och de bakre dorsalhorn.
54
vilka är ryggmärgens banssystem
I ryggmärgens vita substanser förlöper bansystem, sensoriska (ascenderande, uppåtgående) och motoriska (descenderande, nedåtgående). Bansystemen innebär att axonen är samlande i en viss del av den vita substansen.
Motoriskt bansystem: pyramidbanan, denna innehåller övre motorneuron från hjärnan som i sin tur genom synapsen till nedre motorneuron som går ut i det perifera nervsystemet och styr musklerna
Sensoriskt bansystem: bakgsträngarna, dessa förmedlar till hjärnan tryck och vibrationer och rörelseapparatens känsel= kroppsdelarnas position och rörelse. Även smärta temperatur och beröring uppåt till hjärnan.
55
Minne – en hög kognitiv funktion. vilka olika typer finns det. 4 st
Korttisminne- registrering och sortering av information som hålls kortvarigt i minnet
Arbetsminne- när man utför en aktivitet finns information i minnet lättillgängligt men inte
medveten, som beror på aktiviteten som utförs.
Prospektivt minne- att komma ihåg något i framtiden t.ex. tömma tvättmaskinen.
Långtidsminne- som lagras länge ibland livslångt
56
När det gäller långtidsminnen finns det flera olika typer. vilka ?
Procedurminne= hur man utför något motoriskt, cerebellum viktig
Episodiskt minne= vad som har skett, kopplat till associtationscortex
Semantiskt minne= att minnas saker som inte har med gena upplevelser att göra, t.ex namnet på ett annat lands huvudstad
57
vad behöver/sker när vi ska lagra minne till långtidsminne
För att lagra minne behövs det överföras från arbetsminnet till långtidsminne
Det första beror på aktivitet i neurala kretsar
Det senare kräver förändring i synapserna (plasiticet), dvs om synapser blir upprepat aktiverande kommer de att förändra deras egenskaper och det är det då som gör att det lagras in.
Hippocampus (medialt i temporalloben) är en viktig struktur för att överföra från arbets- till långtidsminnet.
58
språk?
Tal är ej samma som språk, tal är en delkomponent av språk
Viktiga områden i dominant hemisfär Brocas (frontalloben) för att producera tal och wernickes area (temporalloben) för att förstå tal
Språk är betydligt mer komplext och involverar bägge hemisfärer, subcortikala områden och cerebellum.
59
Vakenhet och sömn
Retikulära aktiveringssystemet (RAS) i hjärnstammen projicerar via thalamus till cortex och styr vakenhet och sömn
När vi ska sova minskar sinnesintryck och muskelaktivitet vilket gör att aktiviteten till cortex minskar och sömnen infaller
Detta system är under inflytande från hypotalamus som kontrollerar den cikadianska rytmen dvs att sömn och vakenhet balanseras utifrån dygnets 24h
60
Emotioner- också representerat i nervsystemet
Det som alla känslor har gemensamt är tre olika komponenter. vilka?
Stimuli som antingen kommer från kroppen eller omgivningen som leder till autonoma reaktioner t.ex rondan. Beteende/reaktion som gör en påtaglig subjektiv del av själva känsloupplevelsen, t.ex om man slår sin tå och blir irriterad
Hypothalamus (styr autonoma reaktioner), amygdala (viktig för negativa emotioner), hippocampus tar emot och förmedlar information) är viktiga strukturer som tar emot information och förmedlar dels autonoma reaktioner samt projicerar till cortex och gör dessa medvetna.
Våra reaktioner på stimuli i sin tur bygger på våra erfarenheter
61
Sexuella funktioner
Hypotalamus är viktig för sexualitet och fortplantning
Anatomiska skillnader i centrala nervsystemet motsvarande de perifera organen
T.ex motorneuron i ryggmärgen som styr muskler involverade i erektion av klitoris ser annorlunda ut än för penis.
62
nervvävnad är uppbyggd av två olika celltyper. Vilka?
Neuron
Gliaceller
63
vad är/gör Astrocyter
vägarbetare ser till att signaleringen går till som det ska
Den vanligaste gliacellen, finns endast i CNS
Bidrar till blod - hjärnbarriären, förhindrar substanser från blodbanan att at sig in i CNS
Avlägsnar transmittorsubstanser från synapser
Har också möjlighet att kommunicera med andra astrocyter och neuron
64
vad gör/är Oligodendrocyten
Gliacell som edast finns i CNS
Bildar mylinskidorna runt axonen i CNS genom myelinbildande utskott
Bidrar till att fortledningen av nervsignaler kan ske med hög hastighet, en saltorisk fortledning.
MS beror på att myelinskidorna bryts ner
65
vad är/gör Mikrogliaceller
Makrofager för CNS
Städar upp i CNS genom facocytera (äta upp) cellfragment och skadad vävnad
66
bad gör/är Schwannceller
Motsvarar oligodendrocyter fast i perifera nervsystemet
Myelinet är inte utskott utan hela cellen har formen som lagren av en lök runt axonet och cellkärnan
67
bad gör/är Schwannceller
Motsvarar oligodendrocyter fast i perifera nervsystemet
Myelinet är inte utskott utan hela cellen har formen som lagren av en lök runt axonet och cellkärnan
68
hur skapas/utvecklas CNS (hjärnan och ryggmärgen)
Tidigt under embryoligin (omkring dag 20) bildas neuralröret
Cellerna i neuralröret genomgår kraftig celldelning vilket ger upphov till de celler som bygger upp nervvävnaden
Neuralröret ger sedermera upphov till hela CNS genom intensiv celldelning
Neuralröret utvecklas snabbt och ändrar form
Tre utbuktningar i främre delen kommer att bilda framhjärnan, mitthjärnan och bakhjärnan
Från framhjärnan bildas telencephalan genom de två hemisfärerna i cerbrum och diencephalon
Mitthjärnan bildar mesencephalon
Bakhjärnan bildar övriga delar av hjärnstammen samt cerebellum
Resten av neuralrörert behåller sin from och bildar ryggmärgen
69
Differentiering och migration (bildning av migration)
Under embryologin bildas 100 miljarder neuron och mängder av gliaceller under ett kort tidsfönster
Neuronen bildas från neurala prekursor- celler som sedan differentierar till olika typer av neuron som ser morfologiskt olika ut och producerar olika typer av transmittorsubstanser
Under utvecklingen sker migration av neuroner såväl inom perifera som centrala nervsystemet, dvs förflyttar sig från där de bildas till den del där de har sin funktion '
En stor del av de bildade neuronen försvinner redan före födseln genom apoptos (programmerad självdöd) efter födseln är antalet neuron relativt konstant
70
sista utvecklingen av CNS
Genom myelinisering, utväxt av dendriter och bildandet av synapser växter CNS
Färdigbildad först vid 25 års ålder
CNS har förmåga att ändra sin reaktivitet beroende på aktiveringsmönstret (den är Plastiskt)
71
Likvor
En vätska som finns i CNS och omger CNS
Bildas omkling 500ml dagligen som dräneras till blodbanan
Stöddämpande funktion
Transporterar substanser inom CNS
Prov kan ta från ryggen
Gemensamt frö systemet som består av ventrikalsystemet och subarachnoidalrummet
72
vilka är Hjärn-/ryggmärgshinnorna
* Dura mater (ytterst och är hårt)
* Arachnoidea (näst ytterst) mater (likvorfyllt rum, här återfinns också de stora blodkärlen)
* Pia mater (tredjer ytterst) (följer CNS yta)
* Flax cerebri (bland av dura mater mellan hemisfärerna)
* Tentorium cerebelli (dura-blad mellan occipitalloben och cerabellum)
Till skillnad från hjärnan är dura mater runt ryggmärgen inte fastvuxen mot kotpelaren utan här finns ett utrymme av fettrik vävnad mellan duran och kotpelaren- epiduralrummet. Till ex ges EDA där vid förlosning
73
vad gör/är/består Blod-hjärnbarriären
Barriär på blodkärlen
Dessa gör det svårare för ämnen och bakterier att ta sig in i CNS
Skyddar på så vis CNS, viktigt eftersom nervvävnaden är svår att läka
Består av
* 1. Astrocyternas utskott som fäster på kapillärens vägg
* 2. Pericyter med utskott som också omger kapillären
* 3. Endotelceller kärlväggen
Dessa tre skapar alltså en barriär som då försvårar för organismer att kunna förflytta sig genom blodbanan och förändra nervsystemets struktur och funktion
74
vad ingår Limbiska systemet
* Gyrus cinguli: smärtreaktioner, behov att skärpa vår uppmärksamhet
* Hypothalamus: består av flera olika kärnor och styr basala funktioner, dygnsrytm, törst, hunger, sexualitet, fortplantning, energiomsättning, kroppstemperatur, edokrina system, styr autonoma nervsystemet via amygdala och hjärnstammen
* Amygdala stor betydelse för emotioner såsom rädsla, ångest och inlärning av känslosamma situationer
* Hippocampus: minne
* Septum: luktcentra belöningssystem
75
Hypofysen
En viktig struktur med vilken hjärnan kan reglera hormoner i kroppen och bidra till homostasen
Består av en framlob och baklob
Bägge loberna utsöndrar viktiga hormoner till blodbanan som styr de endokrina körtlarna i kroppen t.ex sköldkörteln
76
vad är/ Autonoma nervsystemet
Styr icke-viljemässiga funktioner t.ex inre organ
Delas in i: Sympaticus, parasympaticus och enteriska nervssystemet
Hypothalamus styr delar av hjärnstammen i retikulära systemet
I teikulära systemet finns centra som styr olika autionoma funktioner genom ANS.
T.ex hjärtats frekvens, reflexer relaterade till andning (hosta gråt) och kräkning, orgasm och sexuella funktioner
77
Sympaticus funktioner?
Sympaticus funktioner
Fight or flight
* Ökar hjärtfrekvens och blodtryck
* Luftvägarna relaxerar
* Frisättning av adrelanin och noradrenalin från binjurarna
* Dilaterar pupillen, minskar salivproduktionen
* Stimulerar svettning
* Hämmar matspjälkning
* Relaxerar urinblåsan och sfinktern vid miktering
* Stimulerar orgasm
78
Parasympaticus funktioner
Rest and digest
Parasympaticus
Rest and digest
* Sänker hjärtfrekvensen
* Konstrigerar luftvägarna
* Stimulerar matspjälkning samt ökar genomblödning i tarmen (näringsupptag)
* Kontraktion av urinblåsan
* Tarmtömningsreflex
* Stimulerar erektion och sexuell upphetsning
79
Enteriska nervsystemet
Bukhjärnan
Enteriska nervsystemet
Bukhjärnan
* Innehåller fler neuron än ryggmärgen
* Plexus neuron i tarmkanalens vägg
* Dessa är under inflytande från sympaticus och parasympaticus och styr mag-tarmkanalens funktion
* Kan i stor utsträckning fungera självständigt utan behov av styrning från CNS
80
vad består det perifera nervsystemet av?
· Kranialnerver
· Spinalnerver
· Perifiera nerver
· Perifiera delar av autonoma nervsystemet
81
hur delas huden upp?
* Kroppens största organ och viktigt sensoriskt organ
* Hög upplösning (avgränsa vart) av olika sensoriska kvaliteter
* Vi vet var vi har ont på huden men inte var vi har ont i magen
* Epidermis: överhuden
* Dermis: lärderhuden
* Underhuden med subkutan fettväv
* Hudreceptorer
82
vilka är kranialnerverna?
I. N. olfactoris = Lukt (sensorik)
II. N. opticus = Syn (CNS) (sensorisk)
III. N. oculumotoris = Ögonmuskler (motorisk)
IV. N. trochlearis = Ögonmuskler (motorisk)
V. N. trigeminus = Känsel i ansikte (huvudsakligen sensorisk)
VI. N. abducens = ögonmuskler (motorisk)
VII. N. facialis = Muskler i anisktet (huvudsakligen motorisk)
VIII. N. vestibulocochlearis = Balans, hörsel (sensorisk)
IX. N. glossopharyngeus = Känsel och muskler i svalget (sensorisk och motorisk)
X. N. vagus = Parasympaticus mm (sensorisk och motorisk)
XI. N. accessorius = Trapezius, sternocleidomastoideus (motorisk, utgår egentligen från övre delen av ryggmärgen.
XII. N. hypoglossus = Tungmuskler (motorisk)
83
Somatosensorik – känsel från kroppen
Somatosensorik – känsel från kroppen
dessa är olika känselreceptorer
1, meissners korpuskel- stimulerars av lätt beröring
2, ruffinis korpuskel- hudsträkning
3,Pacinis korpuskel- djupare tryck och vibration
4, Merkelcell (finns i anslutning till dermis övergång i epidermis) - ytligt tryck och strukturer på ytor
84
Temperatur och Smärta
* Förmedlas via fria nervändar
* Köldfibrer respektive värmefiber
* Vid extrem temperatur även aktivering av smärtreceptorer
* Smärtreceptorer (nosisreceptorer)
85
Muskel och ledsinne
* I senorna finns golgi senorgan- mäter hur stor kraft muskeln utvecklar
* Muskelspollar-längden på muskeln, hur snabbt de sträcks eller kontraherar
* Sensorer i ledkapseln samt i huden vid lederna ger information om ledernas vinklar och rörelser
86
Tractus spinothalamicus Bansystem
Beröring, smärta och temperatur
Korsar över medellinjen i ryggmärgen
Via thalamus fortleds information till primära somatosensoriska cortex
87
Baksträngarna/ funiculus posterior Bansystem
* Tryck och vibration
* Korsar över medulla oblongata
* Impulser fortleds via thalamus till primära somatosensoriska cortex
88
Somatosensorik från ansiktet
* Förmedlas via n.trigeminus
* Korsar i hjärnstammen
* Impulser fortleds via thalamus primära somatosensoriska cortex
89
Övrig sensorisk från kroppen
* De finns mycket mer sensorisk information som går till nervsystemet
* T.ex receptorer som mäter blodtryck, gaser i blodet
* Dessa är viktiga för bland annat autonoma nervsystemets reglering
90
Smärta
* En obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse med faktisk eller potentiell vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan
* En subjektiv upplevelse
* Mycket potent i att styra våra beteende, jämför skam, ångest
* Upplevelsen av smärta beroende på inlärning av tidigare erfarenheter
* Dessa erfarenheter är präglade av kulturell bakgrund
91
Smärt mekanismer , 3 st
* Nociceptiv smärta
* Neuropatisk smärta
* Nociplastisk smärt
92
Nociceptiv smärta
Akut nociceptiv
Skyddsmekanism
Hotande eller faktisk vävnadsskada
Orsakar fysiologiska reaktioner och beteenden
Skydda, underlätta läkning, inlärning av beteende
Dessa aktiveras i skadad/hotad vävnad
Vävnadsskadan leder till inflamation och frisläppning av ämnen som kan aktiver nociceptorerna t.ex ATP
När dessa har aktiverats är det två nervceller som signalerar nervsignaler till CNS, först intensiv smärta som senare går över till en dov smärta)
Primär hyperalgesi= mindre stimuli ger aktivering t.ex att försiktigt beröra ett sår. Det som brukar inte vara smärtsamt är nu det. Om huden hade varit intakt hade det inte gjort ont
Sekundär hyperalgesi= även området runt det skadade området aktiveras beroende på ökad känslighet i ryggmärgens bakhorn
Stimuli som normalt inte upplevs smärtsam utlöser smärta, detta kallas allodyni
93
Refererad smärta?
Inre organ t.ex hjärta uppfattas som smärta motsvarande de dermatom som sensoriska neuron från organet sammanstrålar med i rygmärgen (hjärta T1-T4) smärtan blir mer deffus och man vet inte exakt vart man har ont
Men kan också vara från rörelseapparaten höftsmärta upplevs som knäsmärta, lumbal ryggsmärta kan även kännas som smärta i låren
94
Vad är spinalnerver?
dessa går ut ifrån de spinala segmenten.
utgår från 2 spinalrötter från dorsalhornet.
får information från de inre organen - sensorisk (ascenderande, afferent) information
95
vad är Dermatom och myotom?
· Segment i ryggmärgen motsvarar känseln från specifika hudområden ”dermatom”
· På samma sätt utgår motorneuron till musklerna från specifika segment t.ex biceps C5 och triceps C7 ”myotom”
96
Central sensitisering- långvarig smärta
Övergripande begrepp för att beskriva de plastiska förändringar som sker i CNS vilka för att känsligheten ökar
Om den akuta smärtan inte övergår och utvecklas till kronisk smärta- patologi t.ex fibromyalgi ”smärtsinnet blir sjukt”. Smärtsinnet aktiveras när den i ska göra det.
97
Nociplastisk smärta
* Beror på störningar i det smärtmodulerande system, ingen vävnadsskada eller skada/sjukdom i det somatosensoriaska systemet
* ”smärta som uppstår på grund av förändrad nociception trots att varken tydliga tecken finns på att faktiskt eller hotande vävnadsskada orsakar aktivering av perifera nociceptorer eller bevis finns för att skada/sjukdom i somatsensoriska system orsakar smärta
* Typiska symtom är att smärtan sprider sig
* Smärtan blir diffus och mer svåravgränsad
* Smärtkänsligheten ökar (vad som krävs för att utlösa smärtan)
* Mängden symtom ökar
98
Lukt
* Lukt är en förnimmelse av kemiska föreningar i omgivningen (fjärrsinne)
* Kemiska föreningar som flyktiga gaser eller upplösta i små vattendroppar, det doftar mer när det regnar
* Luktcellerna finns överst i näshålan
* Luktceller reagerar på doftmolekyler och förmedlar nervimpulser
* Doftmolekyler finns i slemskikt, cilierna (luktreceptorer) ger en stor kontaktyta mor slemskiktet
* vid bindningen av doftmolekylen till luktreceptorn sker en kaskadreaktion och förstärkt signal
99
Smak
* kemiskt sinne, ger information om kvaliteten på det som stoppas i munnen
* finns fem grundläggande smakkvaliteter - salt, sött, surt, bittert, umami
100
hur fungerar spinala reflexer?
1. Sträckning av muskler ger sensoriskt inflöde till ryggmärgen
2. Det sensoriska neuronet projicerar direkt till motorneuron som styr muskeln samt via interneurom till antagonist
3. Muskeln kontraherar medan antagonisten slappnar av vilket leder till sträckning i knäleden
101
Smaklökar
* Omkring 5000 smaklökar i munnen
* Nybildas efter cirka 10 dagar
* Beroende på smakkvalitet på olika delar av munhålan
* Smakcellerna aktiveras av smakämnen via receptorer
* Smakcellerna har synapser till sensoriska neuron
102
Lukt och smak CNS
* Lukt förmedlas till CNS via olfactorius direkt till cortex som sammansatta dofter vilka tolkas
* Luftupplevelsen är baserad på tidigare erfarenheter (vad man gillar)
* Smak förmedlas via n.vagus till hjärnstammen
* Lukt och smak behandlas i ett centrum som kallas orbitofrontala cortex
* Smakupplevelse integrerad med lukt
103
Hörsel
* Grunden för vår språkutveckling
* Förnimmelse av ljudvågor (vibrationer i elastiskt medium, oftast luft)
* Hörselorganet känsligt för ljud mellan 20 och 20 000Hz som ung
* Därefter tappas förmågan successivt att uppfatta högre frekvens
* Det lägsta ljud tryck (dB) vid en viss frekvens som man kan uppfatta= hörtröskel
104
Hörsel anatomi
* Auricual: ytterörat
* I hörselgången bildas öronvax som skyddar mot främmande ämnen och organismer
* Hörselgången når fram till trumhinnan som står i förbindelse med tre ben: hammaren, städet och stigbygeln. Dessa finns i mellanörat
* Mellanörat är fyllt med luft och kommunicerar via örontrumpeten men munhålan (tryckutjämnare)
* Stigbygeln står i förbindelse med ovala fönstret som är starten på innerörat, denna del kallas cochlea. Där ljudvågorna registreras.
105
Sympaticus och parasympaticusreflexer som gör att vi kan miktera
1. Sensoriskt inflöde från urinblåsan då väggen sträck till ryggmärgen
· 2. Motoriskt utflöde via sympaticus som relaxerar sfinktern men sker också en aktivering av urinblåsemuskeln
· 3. Viljemässigt öppnar vi den yttre sfinktern och vi kissar
106
Hörsel, Fysologi
* Ytterörat samlar in ljud och leder till trumhinnan
* Trumhinnan vibrerar i takt med ljudet och överför vibrationerna via hammaren, städet och stigbygeln det till ovala fönstret
* Ljudvågorna fortplantar i cochlea (vätskefyllda) kanaler
* Detta får en stående våg att fortplanta sig över basilarismembranet
* Detta leder till att sträckkänsliga receptorer på inre hårceller i cochlea aktiveras
* Trumhinnan 20x större än ovala fönstret, hörselbenen verkar som hävstänger som då också förstärker ljudet
* Yttre hårcellerna förstärker de ljusinducerade svängningarna hos basilarismembranet
107
Hur kan vi tolka dessa vibrationer (örat)
* Från innerörat fortleds hörsel via n. vestibulocochlearis till hjärnstammen
* Sedan via thalamus till temporalloben
* Hörsel från kontralateralt öra korsar över så att informationen kommer från båda öronen
* Möjliggör att förstå varifrån ett ljud kommer då ljudet kommer ta olika lång tid att nå de två inneröronen.
i CNS
* Primära hörselcortex finns i temporalloben baserat på frekvenserna från cochlea
* Sekundära hörselcortex bearbetar
* På dominant hemisfärs sida språktolkning (wernickes area)
108
Balans
* Bygger på information från balanssinnet tsm med synen och proprioceptionen från kroppen
* Balanssinnet finns i innerörat och består av tre båggångar och två otolitorgan
* Båggånhgarna är känsliga för rotation av huvudet och otolitorganan för gravitation
* Mekansisk aktivering av hårceller
* Båggångarna finns i tre plan vinkelräta mot varandra
* Det som mätts i dessa är rotation av huvudet. Inuti dessa gångar viss det vätska, när huvudet roteras kommer vätskan att röra sig. När detta sker kommer vätskan förskjutas vilket kommer mekaniskt påverka hårcellerna. Detta leder till en receptoraktivering och en aktionspotential.
* Otolitorganan förmedlar informationen om huvudets förhållande till lodlinjen
* Om huvudet läggs på sned glider gelemassan med otolitkristallerna över hårcellerna som aktiveras
109
Synen
* Visuella processer kräver närmare hälften av hjärnans energiförbrukning
* Grundläggande för våra möjligheter att förstå vår omgivning inklusive språkliga aspekter
* Förmåga att upprätthålla uppmärksamhet (kognition)
110
Ögat anatomi
* Berlägen i orbita (ögonhålan)
* Conjunktiva den röda sidan under ögonlocket
* Iris ger ögat dess färg
* Cornea är hornhinnan ligger ytters är viktigt för att ögat ska kunna böja ljuset
* Puppilen där ljuset kommer in, ingen struktur utan bara ett mörker där ljuset går in i hjärnan
* Linsen kan förändra form så att man kan se objekt på olika avstånd
* Glaskroppen delen bakom den delen vi ser, fylld med en mass
* Den omges i sin tur av olika hinnor
* Näthinnan,
* Sclera, sen hinna
* Gula flaken, där har vi allra bäst möjlighet att se starkt. Många fotoreceptorer
* Informationen går via Nervus opticus, här går även de stora kärlen till och från ögat vilket gör att där finns inga fotoreceptorer. Det kallas då för blinda fläcken.
111
* Ögat anatomi
* Berlägen i orbita (ögonhålan)
* Conjunktiva den röda sidan under ögonlocket
* Iris ger ögat dess färg
* Cornea är hornhinnan ligger ytters är viktigt för att ögat ska kunna böja ljuset
* Puppilen där ljuset kommer in, ingen struktur utan bara ett mörker där ljuset går in i hjärnan
* Linsen kan förändra form så att man kan se objekt på olika avstånd
* Glaskroppen delen bakom den delen vi ser, fylld med en mass
* Den omges i sin tur av olika hinnor
* Näthinnan,
* Sclera, sen hinna
* Gula flaken, där har vi allra bäst möjlighet att se starkt. Många fotoreceptorer
* Informationen går via Nervus opticus, här går även de stora kärlen till och från ögat vilket gör att där finns inga fotoreceptorer. Det kallas då för blinda fläcken.
112
Ögonmuskler
* Ögonens riktning styrs av sex olika muskler som styrs av n. oculomotorius, n. abducens och n. trochlearis
* Fyra raka och två sneda ögonmuskler, dessa möjligör att ögonen kan rotera i orbita
113
Tåraparaten
* Tårvätska bildas i grandula lacrimalis
* Smörjer och värmer ögats yta, gråt
* Skyddar mot bakterier
* Dräneras via tårkanalen ned i näshålan
114
Retina (näthinnan)
* Delas i i tre lager
* Längst bak finns fotoreceptorerna finns och kallas för Tappar och stavar
* Sen kommer interneuron, dessa förmedlar information från fotoreceptorerna till ganglioncellerna
* Sen kommer ganglioncellerna vars axon bildar n. opicus som vidar förmedlar till hjärnan
115
Tappar och stavar
* Tappar är inte ljuskänsliga men kan detektera ljus - blått rött, grönt
* Stavar mycket känsliga för ljus – mörkerseende
* Ojämnt fördelade i retina; fler stavar i periferin och tappar koncentrerade kring gula fläcken
116
Syn, fysiologi
* Ljus bryts främst av corneas böjda struktur men också av linsen
* Brytningen kommer att göra att bilden ”vänds” på retina, fokuseringen via dessa brytningssystem gör att ljuset kommer projiceras mot gula fläcken (den punkt man ser bäst)
* Fotoreceptorerna i retina kommer absorberar ljuset vilket leder till elektrisk aktivering av nervsignaler till hjärnan, detta kallas för Fototransduktionen
117
Fototransduktionen
Ljuset absorberas av opsin-proteiner i fotoreceptorerna vilket aktiverar g-protein – hyperpolarisation
* Detta leder till att fotoreceptorn slutar att frisläppa glutamat
* Därmed aktiveras interneuron
* Dessa aktiverar eller de aktiverar ganglionceller
* Aktiverade ganglionceller fortleder nervsignaler via n. opticus ’
118
Syn, kontrast
* Ögat ger inte information om ljusintesitet utan kontraster
* Ganglionceller får information från flera fotoreceptorer som bilar dess receptiva fält
* Ganglionceller aktiveras vid ojämn belysning och ger information om kontrasten i bilden
* Därför ser det mellersta gråa fältet ut att vara gråare där kontrasten är större även om den grå färgen är identisk
119
Syn, ljusadaption
* Med pupillens storlek kan ljusflödet snabbt regleras till retina
* Retinas ljuskänslighet adapteras genom opsin återbildas – om det är starkt ljus kommer opsinet att återbildas hela tiden och därmed blir det låga nivåer
* Automatiskt ökar mängden i mörker då färre opsin spjälkas och visa versa
120
Hur sker tolkningen i CNS (syn)
* Från varje öga utgår n. opticus
* Chiasma opticus korsar axon så att växter synfält når höger occipitallob och visa versa
* Från occipitalloben (primära syncortex) projiceras huvudsakligen två banor
* ”what-stream” dvs vad ser vi till temporalloben och ” where stream” dvs var vi ser ett objekt till parietalloben
* Synen är en tolkning och kan bara göra en tolkning åt gången
121
perifera nerver?
Plexus cervicalis (C1-C4)
N. phrenicus (C3-C5) styr diafragma
plexus brachialis (C5-T1)
- N. musclocutaneous, styr biceps
- N. ulnaris, flexorer underarm, fingermuskler
- N. medians, promotorer, flexorer underarm, handmuskler
- N. radialis, exstensor i överarm, underarm och händer
122
vilka nerver består handsensoriken av?
Plexus brachialis (C5-T1)
N. Ulnaris
N. medians
N. Radialis
123
vilka nerver styr bålsensorik och intercostal muskulatur?
Plexus lumbo sacrialis L1-S4
N. gluteus superior (höft)
N. gluteus inferior (gluteus maximus)
N. pudendus (bäckenbotten)
N. ischias (underbenet och dess sensorisk)
N. Obturatoris (höftabduktioner och sensorisk från mittendelen av låret)
N. fermuralis (knäexstension, sensorisk lår och insidan av underbenet)
124
vad är glattmuskelatur
autonoma muskler
125
Gyrus cinguli
limbiska systemet. Smärtreaktioner, behov att skärpa vår uppmärksamhet
126
Septum
luktcentra belöningssystem
127
lukt kranialnerv?
N.oflactoris
128
kranialnerv känsel i ansikte?
N. Trigeminus
129
kranialnerv muskler i ansikte
N. Facialis
130
kranialnerv balans hörsel
N. vestibulocochlearis
131
kranialnerv parasympatiska systemet
N. Vagus
132
främre cirkulation
Cirkulus Willis: A. Carotis interna, A.Cerebri anterior, A. Cerebri media
133
bakre cirkulation
A. Vertebralis, A. Basilaris
