Allmän patologi Flashcards

1
Q

Celler adaption vid skada? varför, vad händer?

A
  • En frisk cell har alltid en struktur som är noga anpassas för organismens behov
  • För att upprätthålla funktionell och strukturell balans måste cellerna i kroppens olika vävnader ständigt anpassa sig till olika typer av belastning
  • Vid lättare belastning kan cellen genomgå en adaption (tillvänjning) som gör att den kan fortsätta att leva även om belastningen kvarstår. (t.ex om kalcium halten sjunker i blodet kommer kalcium att frisättas från skelettet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

förändring i cellernas storlek?

A

Atrofi= cellernas storlek krymper, Hypertrofi= cellerna storlek ökar. Om cellerna ökar eller minskar i storlek kommer även vävnaderna göra det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  • Förändringar i antal celler
A

Hyperplasi= ökningar i cellernas antal, celldelningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Förändringar under celldiffereringen
A

Metapalsi= förändring till annan celltyp (som ej skall utvecklas där)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Sarkopeni?

A

avser en minskad muskelmassa med förlust av muskelfunktion, resulterar i försämrad muskelfunktion vilket medför en funktionsnedsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

anoxia ?

A

total syrebrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hyperoxi

A

otillräcklig eller nedsatt syreförsörjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Anemi

A

blodbrist= brist på röda blodkroppar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hypoxemi

A

brist på syrgas i blodet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vad är metaplasi

A

celltyp byts ut till en annan celltyp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad beror metaplasi på?

A

Metaplasi kan utvecklas från flera vävnadstyper, men vanligast är i epitelvävnad.
Tror beror på omprogrammering av stamceller snarare än transdiffiering av mogna celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ex på en patologisk orsak av metaplasi

A

T.ex. rökning= cellerna i våra luftrör blir korintiskt irriterade. Detta gör att cylinderepitelet ombildas till plattepitel eftersom den typen av cell är mer motståndskraftig. Detta gör dock att vi förlorar en viss funktion, t.ex kan de inte frisläppa sekret och de har inga flimmerhår som skyddar våra luftvägar. Vi påverkas alltså negativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dysplasi

A

Det sker en ökad celldelning (hyperplasi) och cellerna har onormalt stora kärnor.
Ex är att vi kan få cellförändringar i livmoderhalsen pga dysplasi.
Dysplasi kan vara för stadiet till neoplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Neoplasi

A

I benigna o maligna tumörer sker en okontrollerad tillväxt som inte slutar även om den utlösande orsaken elimineras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad menas med cellskada?

A

Med cellskada menas ett tillstånd där belastningen har lett till en förändring i cellen som försvagar eller upphäver en eller flera av dess funktioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

reversibel skada

A

En reversibel skada av cellen går tillbaka när den utlösande orsaken är borta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

irreversibel

A

En irreversibel (permanent) skada går inte tillbaka även om den skadliga påverkan försvinner, kommer leda till cellskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad menas med autolys

A

När en cell dör frigörs enzymer från lysosomer, vilket leder till självförstörande av cellen, detta kallas för autolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vad menas med nekros?

A

Nekros: beror på permanent cellskada (det blir svart). De delar som har blivit nekros på huden måste man ta bort för att kroppen ska kunna läka

20
Q

vad menas med apotos?

A

Apotos: programmerad celldöd, beror inte på en skadlig påverkan, det är en helt normal celldöd.

21
Q

vilka två ressponser finns på cellskada?

A

Inflammation för att stoppa/begränsa skada

Reparation för att återställa vävnaden så gott det går

22
Q

vad är inflammationens huvuduppgift?

A

Inflammationens huvuduppgift är att begränsa och dämpa effekten från skador eller främmande objekt i kroppen.

Inflammation kan samtidigt orsaka besvärliga biverkningar som kan leda till död, bland annat okontrollerad feber och blödningar

23
Q

kännetecken för inflammation?

A

Rubor
Kärlen som finns i området kommer att vidga sig vilket gör att det kommer mer blod till

Calor
Kärlen som finns i området kommer att vidga sig vilket gör att det kommer mer blod till området

Tumor
genomsläpplighet i kärlväggen. Den vätskan som finns in blodbanan kan ta sig ut i vävnaden.

Dolor
beror på att vi retar våra smärtreceptorer (nosisreceptorer)

24
Q

Vasodilation?

A

blodkärlen vidgar sig

25
Q
  • Ökad kärlpermeabilitet?
A

blodkärlen blir mer genomsläppliga detta för att fler vitablodkroppar ska kunna ta sig till området

26
Q

Kemotaxis av vita blodkroppar?

A

cellerna rör sig mot skadeområdet

27
Q

Orsaker till inflammation?

A
  • Mikroorganismer: infektioner av virus, bakterier, parasiter, svamp eller andra organismer.
  • Nekrotisk vävnad: död vävnad framkallar en inflammation
  • Främmande ämnen: kemiska, elektriska eller strålande ämnen. T.ex bränning vid solning. Leder till en liten inflammation i hunden pågrund av strålning
  • Immunreaktioner: antigen-antikroppsreaktioner, inklusive autoimmuna reaktioner
  • Fysiska faktorer: mekaniska eller termiska trauman
  • Maligna tumörer: elakartad cancer leder även till inflammation
28
Q

Skillnad mellan inflammation och infektion?

A

Infektion är när någon typ av mikroorganism orsakar skada

Inflammation blir en reaktion om jag är infekterad av något eftersom inflammationens syfte är att ta hand om eventuella skadande mikroorganismer

29
Q

vad är var i ett sår täcken på?

A

om man får var i ett sår är det ett täcken på infektion inte inflammation. Det visar kampen som våra vita blodkroppar har haft med de skadeorsakande mikroorganismerna.

30
Q

vad menas med akut inflammation

A
  • En akut inflammation utvecklas under loppet av ett dygn och är oftast över inom 2-3 dagar. Kan gå tillbaka till normalt tillstånd igen. Den kan dock övergå till en kronisk inflammation
31
Q
  • Kronisk inflammation
A
  • Kronisk inflammation är en långvarigt (några veckor till flera år) process. T.ex hepatit.
32
Q
  • Långvarig kronisk inflammation ?
A

Långvarig kronisk inflammation kan även leda till besvärliga och skadliga effekter som långvarig smärta och funktionsnedsättning.

33
Q

vad menas med reparation

A

Efter en vävnadsskada försöker organismen bygga upp vävnaden igen på nytt
Nybildningen beror på vilka celler som ingår

34
Q
  • Mitotiska labila celler?
A
  • Mitotiska labila celler: delar sig ofta, syftar till att de ska ersätta den dagliga förlusten av celler. Kan vara stamceller som sen differerar sig
35
Q
  • Mitotiska stabila celler?
A
  • Mitotiska stabila celler: delar sig ibland (de delar sig väldigt långsamma vilket skapar mycket ärrvävnad), dessa kan dela sig om de blir stimulerande till det?
36
Q
  • Postmitotiska (permanenta) celler?
A
  • Postmitotiska (permanenta) celler: delar sig inte, t.ex hjärtmuskel celler och nervceller. De celler som blir skadade kommer inte kunna ersättas utan de kommer ersättas med ärrvävnad
37
Q

labila celler

A

delar sig kontinuerligt t.ex våra epitelceller i huden

38
Q
  • Stabila celler
A
  • Stabila celler: vid behov, tar långt tid. T.ex leverceller
39
Q
  • Permanenta celler:
A
  • Permanenta celler: delar sig inte. T.ex nervceller hjärtmuskel
40
Q

Det är Cellernas förmåga till delning som avgör om de kan ersättas av nya celler eller bindväv som kommer bilda ärrvävnad.

A

ja

41
Q

Vävnad med labila och stabila celler kan läkas helt efter en skada om…

A
  • Omgivande vävnad är intakt
  • Skadeorsaker (t.ex bakterier) snabbt avlägsnas
  • Vätska, fibrin och cellrester snabbt avlägsnas

Ex. på huden har vi ett lager av epitelceller, dessa är labila celler. Om vi skadar det yttersta lagret på huden. Så kommer epitelcellerna snabbt kunna bilda nya celler med hjälp av Mitos. Detta gör att det skadade området täcks av helt normal hud.

42
Q

De skadade cellerna kan ersättas av bindväv om..

A
  • de skadade cellerna är permanenta celler
  • cellernas omgivande vävnad är skadad
  • vätska fibrin och cellrester inte avlägsnas tillräckligt snabbt

Bildande bindväv innebär att de förstörda cellerna först ersätts av omogen bindväv, så kallad granulationsvävnad, vilket sedan mognar till ärrvävnad.

43
Q

förklara förloppet från granulationsvävnad, vilket sedan mognar till ärrvävnad.

A
  • Proliferation (tillväxt, ökning) och förflyttning av fibroblaster (förstadiet till bindvävsceller som kan förflytta sig in i det skadade området).
  • Kärlnybildning, till det skadade området behövs ett helt nytt kärlsystem. Dessa nya blodkärl har en stor genomsläpplighet. Därav ser ofta granulationsvävnad väldigt svullen ut.
  • utfällning av mer extracellulär matrix: den substans som finns mellan cellerna i vävnaden, består av väldigt mycket proteiner t.ex kollagen. Dessa blir ett stödjande nätverk av de celler som prolifierar.
  • Tillslut blir det ärrvävnad: efter att granulationsvävnaden har mognat och omorganiserat sig.
44
Q
  • Primärläkning?
A
  • Primärläkning ses vid kirurgiska sår, där sårkanterna kommer i kontakt med varandra utan vävnadsförlust
  • När ett kirurgiskt sår eller ett skärsår försluts ryms det sällan mycket fibrin och röda blodkroppar, och det bildas endast lite granulationsvävnaden
  • Läkningsprocessen går fort och ärrbildningen är begränsad.
45
Q

Sekundärläkning?

A
  • Vid sekundärläkning bildas mer granulationsvävnad på grund av större vävnadsförlus,

infektion och/eller främmande material i såret

  • Denna form är mer tidskrävande och ger ofta större ärr
46
Q

Faktorer som kan hämma sårläkning?

A
  • Om vi får in en infektion i såret
  • Främmande material i såret
  • Näringsbrist: aminosyror behövs för att det ska kunna bildas proteiner så som kollagen som hjälper med läkningen
  • Kortisonbehandling: minskar kollagen produktionen, såren kan lätt slås upp igen
  • Dålig genomblödning: om såret inte får tillräckligt mycket syre eller näringsprodukter samt om slaggprodukter inte förs bort kommer såret läka sämre.
  • Mekaniska faktorer: tryckökning lokalt, t.ex om man har rörelse som påverkar såret.
  • Storlek på sår
  • Ålder: ju äldre man blir desto smärre cellregeneration