farmakologi farmokokinetik Flashcards

1
Q

Farmakokinetik

A

Hur tar sig läkemedelsmolekylen till den avsedda platsen

absorption
distribution
elimination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

från de olika administreringssätten måste läkemedlet ta sig till sin biofas, var kan påverka absorptionen

A

beror på:
* Storleken på läkemedlet
* Hur vattenlöslig den är
* Hur fettlöslig det är (måste vara fettlöslig för att kunna passera epitelcellerna)
* Joniseringsgrad: vilket pH är neutralt läge för läkemedlet

vad för typ av cellförbinelse “barriären” utgör

om ett läkemedel är litet och fettlösligt kan de passera cellmembran enkelt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

på vilket sätt kan läkemedel transporteras in i celler

A

lm som är små och fettlösliga kan diffundera passivt över membran, denna kan inte mättas = diffusionslagen

+

transportproteiner kan transportera im enligt:

aktiv transport mot koncentrationsgradienten = tar energi

aktiv transport med koncetrationsgradienten (från hög till låg) = faciliteter transport, detta kräver ingen energi.

Om ett läkemedel behöver använda transportprotein så är transporten Specifik (läkemedlet måste kunna binda till det specifika transportproteinet) och kan mättas (transportproteiner kan ta slut, vara upptagna)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

syra-basfällor

A

Läkemedel är antingen svaga syror eller svaga baser som kan laddas beroende på OMGIVINGENS pH

detta kan påverka deras förmåga att passera ett membran

om ett basiskt läkemedel hamnar i en sur miljö kommer den bli laddad, då kan den ej diffundera in eller ut genom membranet. samma gäller för sura läkemedel.

de fastnar i en fälla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Biologisk tillgänglighet

A

den andel av administrerad läkemedel som når system kretsloppet i oförändrad form. det som finns kvar efter att den absorberats och passerat levern

Om det ges intravenöst så är det 100% biologisk tillgänglighet (rakt in i blodet).

b

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

1 passage effekten

A

hur stor denna passage är kommer bestämma läkemedels biologiska tillgänglighet. måste gå igenom tarmepitel, levern MM. Desto större 1 passage effekt desto mindre biologisk tillgänglighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Distributionen

A

beskriver hur läkemedel förs runt i kroppen

vissa läkemedel kommer enbart att vara i blodplasman medans andra kommer kunna ta sig obehindrat till celler

Distributionen påverkas av
1. molekylens storlek
2. fettlöslighet
3. proteinbindning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

protein bindning

A

många läkemedel som kommer ut i cirkulationen kommer binda sig till plasma protein

fria läkemedelsmolekyler kommer pressas ut ur kärlen

Albumin utgör den största andelen plasmaproteiner

läkemedel som är bundet kommer:
1. vara “fast” i blod cirkulationen då den är bunden. ger stor spridning.
2. visar effekt långsammare då det inte kan ta sig till sin biofas
3. elimineras långsammare då den inte kan diffundera in i levern eller njuren

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur mycket lm som binder till plasmaprotein beror på..

A
  1. Koncentration av fritt läkemedel
  2. Läkemedlets affinitet till proteinet
  3. Koncentration av plasmaprotein
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

fenomenet Fördelningsrum?

A

läkemedel som kan lämna blodbanan kan ta sig till de interstitiella vätskerummen (in i vävnader) + de små och fettlösliga läkemedel kan också ta sig in i det intracellulära vätskerummet

olika läkemedel som administreras ut i blodet kommer att spridas olika långt i kroppen = Fördelningsrum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är de olika fördelningsrummen

A
  • Blodplasma = 4L,
  • Obundna läkemedel som når intestitiet = 12 L
  • Ett läkemedel som kan fördelas till intestitiet beräknas ha en distrubueringsvolym på 16 L (4L+ 12L)
  • Om den även kan ta sig in i det intra cellulära rummet ökar det med 24 L = då blir distrubueringsvolym 40 L (4L+12L+24L)
  • Kroppsfettet är även ett fördelningsrum = skenbar distrubueringsvolym
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

förklara skenbar distrubueringsvolym

A

varier stort mellan olika individer och läkemedel (beror på hur fettlösliga de är)

Den volym som behövs för att rymma den totala mängden läkemedel i samma koncentration som i plasma.

En stor (skenbar) distribueringsvolym innebär att ett
läkemedel ansamlas i hög koncentration i någon vävnad, lagars i fettväven.

???

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Displacement

A

läkemedel kan trängas undan av andra
läkemedel från deras bindning till plasmaproteinerna vilket ger en fri
läkemedelsmolekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

på vilket sätt elimineras läkemedlet

A
  • Metabol omvandling av läkemedlet
  • Exkretion = utsöndring via njurar, levern, lungor

fettlösliga läkemedel elimineras oftast via levermetabolism

svagt fettlösliga läkemedel elimineras offtast via njurfiltartion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Metabolismreaktioner

A

läkemedel förs via vena porta till levern och där metaboliseras dem i 2 faser

1.Funktionaliseringsreaktion: (Fas I) nedbrytande reaktion, kan ske via
oxidation, reduktion, hydrolys

  1. Konjugeringsreaktioner (Fas II): göra substansen vattenlöslig + avgifta den
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är det som utför fas 1 i levern

A

Leverenzymer: Cypenzym

dessa enzymer kan antingen induceras ( bli mer effektiva) eller hämmas.

detta kan påverkas av rökning, matvanor och andra läkemedel.

17
Q

Prodrug

A
  • En inaktiv substans som måste aktivers innan den kan ge en effekt
  • Detta kan ske genom en kemisk reaktion eller en metabolismreaktion

den blir alltså aktiv när den ombildats till en meatbolit, dvs efter nedbrytning i levern

18
Q

njur eleimination

A
  • Vattenlösliga och fettlösliga substanser filtreras passivt i njuren
  • Vattenlösliga läkemedel följer med urinen ut
  • Fettlösliga återabsorberas till blodet via tubuli –> metaboliseras i levern till mer vattenlösliga och utsöndras via urin eller galla
19
Q

när börjar eliminationen av läkemedel

A

vid givandet!

20
Q

vad innebär 1. Ordningens eliminations kinetik

A

beskriver processer där hastigheten är proportionell med
läkemedelskoncentrationen. Om det finns mycket i cirkulationen kan mycket försvinna per tidsenhet

De flesta läkemedel följer den 1: a

21
Q

halveringstid ?

A
  • Om ett läkemedel har en halveringstid = då elimineras den via 1: ordningens eliminations kinetik
  • Halveringstid: den tid det tar för läkemedlet att elimineras till hälften. Tar lika långt tid oavsett dos!
  • Halveringstiden = 2 timmar
22
Q

Clearance

A
  • Den volym plasma som renas från läkemedel per tidsenhet.

detta påverkas inte av läkemedelskoncentartionen utan clearence kommer vara konstant oavsett koncentartion

  • Enbart elimination via njurar
  • Halveringstid är beroende av plasma clearance (CI) och skenbar distruberingsvolymen (Vd) ?
23
Q

Steady state

A

vid upprepad dosering för läkemedel som följer 1:a kommer koncentrationen initialt att öka
efter 3–5 halveringstider är man inom det terapeutiska området = stady state

jämnvikt har uppnåtts och plasmakoncentrationen håller sig på samma nivå

det är halveringstiden som avgör hur långt tid det tar att uppnå stady state, inte hur ofta man ger läkemedlet

24
Q

Bolusdos

A

dubbel startdos så att man kommer över minsta effektiva koncentration direkt

25
Q

Mättnadskinetik eller 0:e ordningens kinetik

A

Konstant eliminationshastighet – en viss mängd läkemedel försvinner per tidsenhet. eliminationen ökar ej ifall koncentrationen ökar

Leverenzymerna blir mättade, eliminationen kan då inte öka ifall plasmakoncentrationen ökar

detta gäller alkohol

Om man är för snabb att ge nästa dos kan man överdosera pga enzymerna hinner inte med att bryta ned

26
Q

vad påvisar ett läkemedel som har låg Vd

A

detta läkemedel har svårt att diffundera ut från blodbanan

27
Q

vad påvisar en vd som är orimligt hög

A

att läkemedlet har ansamlat i höga koncentrationen i någon vävnad utanför blodbanan, troligtvis fettvävnaden

Vd för mycket fettlösliga läkemedel kan då vara större än den faktiska kroppsvolymen

en stor vd kan riskera att Im tränger igenom
BBB och BPB vilket kan påverka foster + CNS

28
Q

verkningsställe?

A

biofas

29
Q

vad kan göras för att undvika 1:passage effekt?

A

administrera rectalt då blod från rectum endast delvis förs till levern

de läkemedel som bryts ned helt av först passage effekten får ges paraenteralt

30
Q

vad avgör den orala biotillgänglighetens storlek

A

absorptionsgraden i tarmen samt 1:a passage effekt genom levern

31
Q

proteinbindningsgraden kan minskas…

A

svält
lever-njursjukdommar
tillförsel av ett annat läkemedel = deplacement, läkemedel konkurrerar om platsen till proteinet (ett typ av läkemedelsinteraktion)

32
Q

varför metaboliternas läkemedel i levern?

A

de anses som kroppsfrämmande och oönskade ämnen

33
Q

vad är njureliminationen beroende av

A
  1. glomulär filtration
  2. aktiv sekretion
  3. passiv reabsorption

de vattenlösliga läkemedel kommer filtreras ut med urinen

de mindre vattenlösliga kommer passivt re absorberas, föras till levern, bli mer vattenlösliga och sedan kunna elimineras med urinen

34
Q

hur man man ta nytta av AUC

A

man kan jämföra olka läkemedels biotillgänglighet

35
Q

vad är AUC

A

Area under curve. Anger koncentrationen av ett läkemedel under en viss tid.

36
Q

Vilken information kan man få ut av AUC?

A

man kan se hur snabbt ett läkemedel bryts ned

37
Q

Skillnad i Vd mellan fettlösliga och vattenlösliga läkemedel?

A

Ett fettlösligt läkemedel ger en större Vd, medan vattenlösliga läkemedel ger högre plasmakoncentration, och därmed minskar distribueringsvolymen.