Vätska

Question 1

Den viktigaste mekanismen som styr vätska mellan extracellulära- och intracellulära rummet är osmos. Vilka är de andra mekanismer?

Answer 1

Hydrostatiskt tryck: pressar ut vätska, korrelerar med MAP
Onkotiskt tryck: utgörs av större molekyler som kan ej passera membranet, drar tillbaka vätska
RBC för stora
Albumin negativt laddad (proteoglykan i kärlvägg)

Question 2

Hur definierar man måttlig och svår dehydrering?

Answer 2

Måttlig dehydrering = utan chock
5% av kroppsvikten = 2-4 L
Törst, oliguri
Ge RAC 1000ml/2h

Svår dehydrering = med chock
10% av kroppsvikten = 5-8 L
Hypotension, takykardi, anuri (chock)
Ge RAC 1000ml/h

Question 3

Det finns olika sorters dehydrering. Vilka?

Answer 3

Hypoton dehydrering
Kräkningar och diarréer som behandlas med vatten → hyponatremi
Mb Addison
Diuretikabehandling (tiazider)

Isoton dehydrering
Tappar volym men ej koncentration
Blod- och plasmaförluster
Kräkning och diarré, ileus

Hyperton dehydrering
Svettning, hög perspiratio (feber, hyperventilation)
Nedsatt vätskeintag hos äldre
Polyuri (diabetes insipidus, osmotisk diures, njurskada)

Question 4

Vad menas med portteorin och vad gör endotelets glycokalyx?

Answer 4

Kapillärernas semipermeabla membran kan dels förklaras av porteorin. Det finns aquaporiner, små porer och stora porer som ökar i antal vid inflammatoriska tillstånd. En annan förklaring är endotelets glycokalyx som består av negativt laddade polysackarider vilka stöter bort albumin och andra plasmaproteiner, vilket förhindrar att de tar sig ut i blodbanan.

Question 5

En blödning kan vara extern eller intern. Blödningschock utgörs av (ffa) 3 symptom vilka?

Answer 5

perifer blekhet, kyla och snabb puls.

Question 6

Om man inte kan mäta blodtrycket kan man få ett hum om det systoliska BT genom att palpera perifera pulsar. Vilka tre motsvara vilken BT?

Answer 6

Radialispuls finns när SBT ≥ 90
Femoralispuls SBT ≥ 70
Karotispuls SBT ≥ 50-60

Question 7

Hur förloras vätska vid sepsis (SIRS)?Vilka fynd talar för SIRS?

Answer 7

Vid sepsis sker läckage dvs vätska hamnar i fel vätskerum, detta beror på (1) fler stora porer och (2) skadat glykokalyx.

Kliniska fynd
Puls > 90/min
SBT < 90 mmHg
Andningsfrekvens > 20/min
O2 ökar
LPK > 12 eller < 4
Temperatur > 38° eller < 36°

+ tecken på organdysfunktion & hypoperfusion.

Question 8

För att ersätta förlorad vätska kan man ge kristalloider eller kolloider. Vad är respektive?

Answer 8

Kristalloider
Vätska som kan diffundera över till interstitiet
Normalt stannar 20% av kristalloider kvar i blodbanan medan 80% kommer ut i plasma.

Kolloider
Vätska som ej diffunderar, ökar plasmavolymen

Question 9

Vilken koncentration är på NaCl som är en kristalloid man kan ge?

Answer 9

NaCl (0,9%; 154 Na, 154 Cl)

Question 10

Vad finns i en ringer?

Answer 10

Ringeracetat (130 Na, 110 Cl, K, Ca, Mg, acetat)
Ringeracetat är bra att ge till någon som blöder. Är patienten hypovolem kommer vätskan stanna kvar i blodbanan betydligt längre än om man ger det till en normovolem patient, där ringeracetat fördelas jämnt mellan plasma och interstitium inom 1 timme.

Question 11

Nackdel men NaCl och vad kan man byta ut den mot?

Answer 11

Nackdelen med NaCl är att den är något hypernatrem och att för högt klor kan ge hyperklorem acidos. Det är dock ett bra för att ersätta förluster vid kräkningar. Istället kan man ge ringer eller plasma light som innehåller lägre Na+ och mer fysiologiskt Cl- samtidigt som det ersätter K+, Mg2+ och acetat

Question 12

Exempel på kolloider?

Answer 12

Kolloider
Vätska som ej diffunderar, ökar plasmavolymen
Utspädning av koagulationsfaktorer ger koagulationseffekter
Ökad kolloidosmotisk kraft kan ge njursvikt
Risk för anafylaktisk reaktio
T.ex. blod, plasma, albumin, dextran
Blod: bastest + blodgruppering
Plasma: volymsubstitution och brist på koagulationsfaktorer
Albumin: vid ödem

Question 13

Tillförsel av RAC skiljer sig om man har en normovolem eller hypovolem patient. Hur?

Answer 13

Vätskan som ges till en normovolem patient utjämnas mellan plasma och interstie inom ca 1h medan en hypovolem patient (minskad blodvolym) behåller vätskan i blodet längre. ALLTSÅ: en snabb extravasering hos normovolema patienter där endast 20-25% är kvar intravasalt efter en timme.

Question 14

Vid grav dehydrering när man ger 1000 ml RAC per timme så vill man att dehydreringen halveras inom…?

Answer 14

4 h

Question 15

Hypokalem hyperklorem alkalos kan ses vid?

Answer 15

Högt ileus med kräkning ger kloridförluster
Behandlas med NaCl, dvs vätska och klorider
Relativ kaliumbrist orsakas av njurarnas försök att spara H+ samt pga alkalosen

Alltså en relativ kaliumbrist (vill ha H+ för att balansera högt pH av Cl-)
Viktigt att inte ge allt för mycket NaCl då det kan ge acidos.

Question 16

Vid Hyperton dehydrering ges?

Answer 16

glukos, OBS! Inte för snabbt, ges det perifert <10% glukos pga kärlretande

Question 17

Vid ev. stor blödning med låg SBT som inte ökar med vätsketerapi (blod, ringer) vad kan ges då?

Answer 17

så kan man ge inotropi läkemedel dvs noradrenalin.

Question 18

Om blödningen är:
10-20% av blodvolymen ges…?
< 50% (1-3L)
100% (3-6L)
>100% (>6L)

??

Answer 18

10-20% av blodvolymen → kristalloid & syntetisk kolloid
< 50% (1-3L) → blod, kristalloid, kolloid
100% (3-6L) → blod, plasma/albumin
>100% (>6L) → blod, plasma, trombocyter

Question 19

Brännskador läcker väldigt mycket vätska, vad kan man ge?

Answer 19

Utgångspunkt är 4 ml/kg/% bränd yta
4 ml x 80 kg x 50% = 16,000 ml = 16 liter, vilket är helt rimligt!
Hälften av vätskan ges de första 8 timmarna

Många tycker detta är mycket vätska, och ger noradrenalin istället när patienten sjunker i tryck. Noradrenalin stryper kärlen perifert och ger minskad perfusion till njurarna. Det vanligaste är att man inte vågar ge tillräckligt med vätska.

Question 20

Vad är dextran?

Answer 20

Polysackarider av glukos 70,000 Da, syntetiseras av bakterier, används inte särskilt mycket!
Förbättrade reologiska effekter (lägre viskositet)
Profylax mot tromboembolism
Långvarig effektduration av volymexpansion

Med Promiten minskar risken för anafylaxi från 1/1000 till 1/70,000

Question 21

Hur använder man gelatiner?

Answer 21

Polypeptider från kor och tjurar, ges endast på stark indikation till gravid, annars inte!
Snabb urinutsöndring och kapillärläckage
Viss koagulationspåverkan

Question 22

När ges plasma?

Answer 22

Vid kombinerat behov av volymsubstitution och brist på koagulationsfaktorer
Bristvara
Förr viss risk för virusinfektioner (idag har man god kontroll på blodgivare)

Question 23

Vad innehålle rescue flow?

Answer 23

7,5% NaCl + Dextran 70
250 ml påse
Ges vid trauma på 2-5 minuter
Resulterar i momentan volymexpansion
Infunderad volym x 2-3

Question 24

Sjukhistoria
Hypertoni
Under operation:1200 ml Ringer och 200 ml Rehydrex med glukos 25 mg/ml
Blödning 100 ml
Urinproduktion 80 ml under operation

Hur mycket vätska ska man tänka att man behöver ge unde operationer egentligen?

Answer 24

I regel mindre blödning vid öppen operation, och bättre kontroll vid väldigt sjuka patienter. Är det öppet förlorar man mer vätska. Mängd vätska:10-20 ml/kg/timme, om vi tänker att hon väger 70 kg så blir det 70 x 10 i timmen. Låter som en rimlig mängd med 1200 ml Ringer. Operationstid påverkar. Kom ihåg att 2 timmars operation blir ca 3,5 timmars anestesi!

Question 25

Vilken urinproduktion strävar man efter på intensiven?

Answer 25

0,5-2 ml urin/kg/timme, det man strävar efter på intensiven

80 ml urinproduktion, normal urinproduktion ca 0,5-2 ml urin/kg/timme, det man strävar efter på intensiven. Stress för kroppen att operera, får fight/flight mekanismer, autorespons på trauma är att spara på vätska, då frisätter man ADH. Det är kroppens respons att kissa lite, då är man nöjd med att patienten faktiskt kissar.

Question 26

vad innehåller rehydrex?

Answer 26

innehåller 70 mmol natrium (lite natrium), 45 mmol klorider, 25 mmol acetat som buffert.

Question 27

Om man är sjuk vill man inte ha energi, trycker man in energi kommer det gå sämre för patienten i den akuta fasen. Hur börjar man ?

Answer 27

När man kommit ur den akuta fasen är det väldigt viktigt med nutrition. På IVA ger man bara glukos första 5-7 dagarna, därefter sondmat, får man retention ger man inte mer. Därefter ger man Smof. Dock ska man alltid försöka ge mat via tarmen efteråt för att tarmen ska få jobba.

Question 28

Vad finns i ringer?

Answer 28

Ringeracetat: nästan samma ratio som extracellulär vätska, 130 mmol Na (lite för lite natrium), 4 mmol kalium, kalcium 2 mmol, magnesium 1 mmol, klor 110 mmol, acetat som buffert. En bra vätska att ge. Dock inte så bra vid högt kalium, då kanske man ger NaCl istället.

Question 29

Vad finns i NaCl?

Answer 29

NaCl:154 mmol natrium (145 mmol normalt), 154 mmol klor (100 mmol normalt, 50% för mycket), “för mycket” klor och inget kalium, kan bli hyperklorem, detta kan ge metabol acidos. Ingen bra vätska om man inte har en hyponatremi.

Question 30

Vad är vätskebehov, diuresbehov, energibehov, elektrolyter och ideal vikt?

Answer 30

Vätska per dygn: natrium 1-2 mmol mmol/kg per dygn, kalium 0,5 mmol/kg/dygn, vätska: 30 ml x kroppsvikt per dygn. Väger man 70 kg får man 2,1 l.
Ideal vikt: på män drar man bort 100, så 170 cm = 70 kg, på kvinnor: dra bort 105, 170 ca 65 kg.
Basalt energibehov: 25 kcal per kg, når inte det med glukos.
Normal timdiures: 0,5 ml/kg/timme. Ca 900 ml per dygn, första dygnet kan man tolerera lite mindre.
Om man inte har tillräcklig diures: är patienten blek, takykard etc. finns det något som talar för blödning och chock? Annars kanske pga ADH eller för lite vätska. Man bör även titta på kreatinin, går Hb upp?

Question 31

Vilka komlikationer kan finnas med vätsketerapier t,.ex. vid tarmkirurgi?

Answer 31

Komplikationer
För lite vätska: dåligt för njurarna, dåligt för blodtrycket
För mycket: övervätskad (perifert), lungödem, belastning för hjärtat
Tarmkirurger: tycker det går bäst om man ger lite vätska, rädd för ödem i anastomoserna när man sytt ihop anastomoserna

Medellånga operationer:10-20 ml vätska/kg/timme
Längre operation enligt en tarmkirurg: 1-3 ml/kg/timme

Tänk vad som sker peroperatovt:
Vid operation får man inflammation, blodkärlen dilaterar, vätska lägger sig utanför blodkärlen.

Blodtryck och puls stiger av smärta, medan pulsen inte stiger av för mycket Ringer.
Pulsen ökar inte så mycket när man är sövd, vid smärtstillande bör patienten inte ha ont, sjunker blodtrycket borde man utvärdera blödning.