Fö: Läkemedel hos äldre Flashcards
vilka lm används mest i sverige?
grupper
mest statiner, förtunnade och alldra mest hypertoni
nytta med lm hos äldre
- Nya läkemedel – nya
behandlingsmöjligheter - Fler sjukdomar – behov av fler
läkemedel - Större vinst med prevention med
stigande ålder - Vi blir äldre och friskare
risker med lm hos äldre?
- Fler läkemedel – mer biverkningar
- Fler läkemedel – fler interaktioner
- Försämrad njurfunktion ==> sämre clerans ==> mer doseffekt
- Ökad känslighet vid dehydrering
- Ökad känslighet för effekter på
CNS, tarm, blodtryck - Livskvalitet kontra livslängd?
mest kinetik, men ven dynamik påverkan
hur är NNT hos äldre
nummer neded to treat
mindre, pga. sjukdomar är vanligare och därför är de nytta att behandla preventit
exempel på riktlinjer och lm som motverkar varandra?
betablock bra vid hjörtsvikt, men dåligt vid obstruktivitet
hur kan man ändra synsättet för att undvika mutlrifarma hos sjuka äldre
om ett lm har biverkningar - ska man sätta ut det då
man måste väga risk och nytta, är de farligast att få en stroke eller att få ututslag. fråga pat vad den tycker också
vanligaste orsaken till att folk lägs in på akuten pga. biverkningar ifrån lm?
- Vanligaste orsaken; för hög dos/njurfunktion
- Farmakokinetiska interaktioner kan hanteras
genom _____ - Farmakodynamiska interaktioner kan
hanteras genom ____
- Farmakokinetiska interaktioner kan hanteras
genom dosändring - Farmakodynamiska interaktioner kan
hanteras genom kloka läkemedelsval
vad menas med interaktion klass ABCD
A. Interaktionen saknar klinisk betydelse.
B. Interaktionens kliniska betydelse är okänd och/eller varierar.
C. Kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras med dosjustering.
D. Kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas.
ej allvarlig klass utan mer hur man hantera interaktioner
vanligaste D-interaktionera?
kinoler och kalcium är den vanligaste där kalcium binder kilioner i tarm och tar inte ut något
grönt - leder att lm effekt försvinner
röd - ökad lm effekt och biverkningar
vilka lm kan öka fallrisken hos äldre
- Psykofarmaka:
– Antidepressiva, alla sorter
– Bensodiazepiner, zömnläkemedel
– Antipsykotika - Blodtryckssänkande medel?
- Antiepileptika?
- stor mängd lm totalt
cns lm ger mer risk än bt lm
vilka delar ingår i farmakokinetik?
vad är biotillgänglihet?
beror på? ränas ut?
Speglar den andel av en given dos som når system-kretsloppet i
aktiv form
Beror av både
* absorptionsgraden
* förstapassage-metabolismen
vad är distrubtiosvolym och hur påverkas de av vikt?
- Ett mått på hur en substans fördelar sig mellan blod och
- andra kompartment
- Inte en anatomisk volym
- Högre för substanser som ansamlas/binds utanför blodbanan.
vad menas med stadystate?
beror på?
- Vid upprepad dosering stiger koncentrationen till dess att eliminationen (per tidsenhet) motsvarar dosintaget (per tidsenhet).
- Tiden till steady-state beror på halveringstiden - det tar 4-5 halveringstider att uppnå steady-state.
- Koncentrationen vid steady-state beror på dosen och clearance!
hur påverkas absorption i gi hos äldre?
==> leder till minskad biotillgänglighet, men ger egentligen inte så stor effekt
hur påverkar distributionen hos äldre?
==> fettlösliga ämnen har ökat distrution och vattenlösiga minskar ==> påverkar sedan halverintid mm (längre t1/2 för fett, samt högre topp konc av vattenlösliga i början = risk för toxicitet).
hur pvåerkar top konc och halveringtid vid minskad/ökad Vd
hur påverkars metabolismen när man blir äldre?
minsad levervolym och blodflöde, samt minskad funktion vid t.ex. cirros mm==> ger långsamre metabolism och ökad biotillgängliget
även påverkar på cyp enzym kan ses
hur påverkas njurarna vid ålder och lm?
hur påverkar de lm?
funktion mindre ==> lägre clerans och ökade konc med förlängd t1/2.
är farmakoinetik samma hos alla äldre?
nej mer spretig hos äldre än yngre
tar de längre tid för unga eller gamla att nåp stady state?
finns de risker med dessa skillnader
annan distrubtion och halvaringtid hos äldre gör att äldre tar längre tid att nå staady state.
äldre har mer fett och mer distrbotionsvolym som gör att konc blir mindre i deras blod efter 1 dos. Äldre har längre halveringtid.
Clerans är ganska stabil i åldern. Äldre har jämnare konc över dygnet (beror ocskå på halveringtid ju).
risken med dessa skilnader är att man inte får utvrädera effekt av lm för snabbt och då höja dosen. vänta en vecka till och utvärdera.
hur påveras stady state av olika distrobitonsvolymer, cerlerens och halveringtider
de tar längre tid att nå jämnvikt vid högre distrotin.
har man minskat clerance (t.ex. njursvikt) så ökar konc. (minskar C så blir halvering längre ju).
MINSKA CLERENSE = SKA MINSKA DOS
vad är antikolinerga biverkan? hur fungera det? vilka symtom ses?
vilka lm ger detta?
