Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

T11 - Geriatrik > Fö: Livets slut > Flashcards

Fö: Livets slut Flashcards

1
Q

vilka lever längst

anatal döda i sverige per år?

A

kvinnor lever längre än män

runt 90-95 tusen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

var dör man i sverige?

A
  • Sjukhus 39 %
  • Sjukhem/särskilt boende 36 %
  • Privat bostad 19 %
  • Annan/okänd/data saknas 6 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är palaiativ vård?

A

Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja
livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig
sjukdom eller skada och som innebär beaktande av
fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt
organiserat stöd till närstående

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vilka internationella def av palativ vård finns?

A

WHO: “Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och de
närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av
smärta och andra fysiska, psykosociala och andliga problem som kan uppkomma i samband med livshotande
sjukdom

IAHPC: Palliativ vård är aktiv vård med helhetssyn, av personer i alla åldrar, med allvarligt lidande på
grund av svår sjukdom*, och särskilt för personer nära livets slut. Vården syftar till att främja
livskvalitet för den sjuke och närstående.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

när ska man börja pallaitv vård?

A

för tänkte man mer svart på vit, nu tänker man en mer gradiv övergående av pallativ vård, även att man kan sträva till somatisk och palativ vård tillsammans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är pallativ vård?

A

Ett förhållningssätt/vårdinnehåll
* Medbestämmande – idenitifera
patientens egna mål och värderingar
* Ifrågasätta nytta av olika behadnlingar - ska vi göra dem?
* Lindra (multidimensionellt)
lidande/helhetssyn

Anslutas till en palliativ
vårdorganisation
* Olika tillgång, möjligheter och
organisation på olika platser i Sverig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur skiljer man på två nivåer av pallaitv vård?

A

Allmän palliativ vård – inom all vård och omsorg - 80% av alla
* Specialiserad palliativ vård – specialister i palliativ medicin - 20% behöver dessa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför viktigt att identifiera den svårt sjuke och
döende patienten?

A

För att bedöma och planera för möjliga
kommande vårdbehov och på så sätt minska
lidande hos patienter och närstående,
* tex Symptomlindring
* hur ska pat nå vården?

För att ge patienten chans att själv fundera på vad som är
värdefullt för hen
* Vårdplanering – vårdform och plats
* Vårdbegränsningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vanliga symtom sista året i livet

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka instrumment finns för att identifera den pat som närmar sig livets slut?

A
  • Prognostic indicator guidance (PIG) - hitta kort överlevnad
  • Supportive and palliative care indicators tool (SPICT) - hitta vårdbehov
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur fungera PIG skattningen+

A

Tre frågor läkare kan ställa sig för att lättare identifiera patienter som närmar sig livets slut.

  1. Skulle du bli förvånad om den här pat dör inom de
    närmsta månaderna/ veckorna/ dagarna?
  2. Finns generella tecken på allmän
    försämring/avtackling, som lett till ökat behov av
    vård eller plan att avstå från livsuppehållande
    behandling?
  3. Finns sjukdomsspecifika tecken på försämring?

förvårningsfrågan har 75% träffskerhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Generella tecken på allmän försämring/avtackling som lett till ökande behov av
vård eller plan att avstå från livsuppehållande behandling

vilka finns?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

sjjukdomspesfika tecken på försämring i cancer?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

sjukdomsspecifika tecken på försärmning vid hjärtsvikt och kol?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilka sjukdomsspecifika tecken på försärmning finns vid frailty och demens?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur fungera SPICT skattningen?

A

SPICT kan användas i syfte att identifiera personer med svår
(livsbegränsande) sjukdom
* Syftet är att kunna planera för bedömning av behov och en
god vård
* Det är inte ett prognostiskt verktyg

är sedan formulär mn fyller i

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad fyller man i när man gör SPICT?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

varför trycker Marit man ska identifera döende pat?

A

inte exakt prognos/dagar kvar, utan för att hitta troligt vårdbehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vilka två samtal finns vid svår sjukdom?

A
  • Framtidssamtal vid svår sjukdom
  • Brytpunktsamtal vid övergång till vård i livets slutskede
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vad är en brytpunkt?

vad ska de innehålla?

A

Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Tips: Hur pratar man om svår sjukdom och
döden?

A
  • ”Vad vet du om din sjukdom?”
  • ”Hur tänker du kring din situation och framtiden?
  • ”Vill du att jag berättar hur jag tror att sjukdomen kommer att utveckla sig? Och vad vi då
    kan göra för dig?”
  • ”När du tänker på framåt, är du orolig? För vad?”
  • “Vad är viktigt för dig?” Vad finner du glädje i?”
  • ”Jag önskar att du ska fortsätta må bra, men kan vi prata om
    vad vi ska göra om det inte blir så?” ”Hoppas på det bästa, men
    planera för om det inte blir så”
  • ”Om du blir försämrad, har du funderat var och hur du vill
    vårdas?”
  • ”Vi kommer att göra allt vi kan för att du ska må så bra som
    möjligt”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

tips när man är oense om den palliativa vården?

A
23
Q

tips på frågan: hur lång tid har jag kvar?

A
  • Vänd på frågan: Vad tror du själv?
  • Svara ungefärligt – i enheter, ej siffror - ”det är inte längre år eller många månader, snarare veckor”
24
Q

hur ska man tänka på stöd till barn vars föräldrar är palativa?

A
  • samarbeta med bup eller kriskgrupper
  • orosanmälan
25
Q

hur hantera man egna reaktioner i palativa samtal?

A
  • veta hur de påverkar en
  • prata med kollegor
  • öva identifiera egna reaktioner
26
Q

vad betyder terminal?
terminal fas?
preterminal fas?

A

Terminal, från latin terminus (”slut, ände”)
* Terminal fas – patienten är i livets allra sista fas med
somnolens, äter ej, dricker allt mindre,
cirkulationsförändring, cheyne-stokes-andning
* Preterminal fas – pre (”innan, före”) terminal fas (livets allra
sista tid), dvs tiden strax innan terminal fas, dvs en vaken,
svårt sjuk, kraftigt påverkad patient, trött, dålig aptit, vilar
mycket

27
Q

vad betyder tidig pallitiv fas?
sen?
roburerande?

A
  • Tidig palliativ fas – patienten har obotbar sjukdom, mår
    fortfarande bra, men aktiv sjukdomsbromsande behandling
    pågår, målet förlängt liv
  • Sen palliativ fas – patienten sjukare, fler symtom,
    målsättning framför allt livskvalitet och symtomkontroll
  • Roburerande – stärkande, används ofta kring
    steroidbehandling som ger i allmänt uppiggande syfte
28
Q

vad menas med pallativ vård vid lidande?

vilka lidande finns hos pat?

A

Palliativ vård: Förebygger och lindrar lidande i
vid bemärkelse (fysiska, psykiska, sociala och
existentiella besvär)

29
Q

vad menas med total pain?

A

Helhetssyn på människans lidande - ett lidande men
flera komponenter och dimensioner

kan t.ex. få mer smärta av ångest

30
Q

vilka tre grupper kan används vid minska lidnade?

A
31
Q

Planera för symtomlindring och trygghet - hur gör man det?

vilka frågor och utredningar gör? vad gör man sen?

A
32
Q

man har planerar hur man ska symtomlindra en paliativ pat, vad ska man då göra sen?

A
33
Q

symtom i livets slut som behövs lindras`

A
  • Ångest, oro
  • Smärta
  • Andnöd
  • Illamående
  • Terminal förvirring
  • Rosslig andning
34
Q

ångest och oro i livets slut

hur undersöker och hjälper man dem?

A

Anamnes! Samtal
Finns fokus för oron? Om ja, vad är
personen orolig för?
* Något vi kan påverka/ändra?
Genes?
* Utlöst av andra symtom?
* Depression? Generell ångest?
* Organisk orsak?
* Läkemedelsbiverkan?

Åtgärd:
* Riktad behandling mot utlösande
faktor
* Symtomatisk behandling

35
Q

behadnling av ångest och oro i livets slut?

A
  • icke lm med samtal, mediation och massage/beröring (taktil massage)

lm med benzo så som
* Per oralt ex. Oxascand 5 mg vb
* Parenteralt ex. inj. Midazolam 5 mg/ml 0.3-0.5 ml vb

36
Q

hur behandlar man smärta i levets slut?

tre olika grupper av smärta

A
  • Nociceptiv smärta - opioidkänslig
  • Neurogen smärta – inte opioidkänslig, använd ex. Gabapentin, pregabalin, saroten
  • Skelettsmärta – NSAID eller steroider mer effektivt
37
Q

hur ger man opioder till äldre i livets slut?

A
  • Använd en långverkande opioid som grund
  • Glöm inte genombrottssmärta => ordinera snabbverkande vid behov
  • Vid behovsdos = 1/6 av dygnsdosen FFF
  • Vid dosökning opioid ca 30% av dygnsdos
  • Glöm inte samtidigt förstoppnignsprofylax!!!! Ex. Cilaxoraldroppar, Movicol FF
  • Glöm inte antiemetika vid behov vid insättning
38
Q

hur ska man tänka med opider vid njursvikt?

A

njursvikt leder till aktiva metaboliter med hög dos morfin i krooppen, därför ej morfin helst

39
Q

vilka olika sätt kan man ge smärtlinding

alltså form

A
  • tabl
  • lösning
  • plåster
  • suppositorer
  • injektion
  • oump
40
Q

för och nackdel med subcutan sprutpump?

A

Fördel:
* slipper toppar och dalar i LM-koncentration och kan därmed förebygga
* symtomgenombrott
* Slipper återkommande injektioner/stick

Nackdel:
* Kostsamt (fast å andra sidan kostar frekventa personalinsatser)

41
Q

vilka sjukdomar ger andnöd?

A
  • Neurologisk sjukdom som MNS
  • Generell sjukdom som ger allmän svaghet

Lungsjukdom
* Tumörsjukdom
* KOL/emfysem
* Hjärtsvikt
* Tromboembolisk sjukdom
* Covid/annan infektion

42
Q

vad ger man vid andnöd hos behadnling vid livets slut?

A
  • då går att behanla med syrgas, men har svag indikation i livets slut då man kan ha dyspne utan hypoxi mm
  • man ger istället opioder för att lindra dyspne symtom
43
Q

varför mår patient illa i livets slut?
hur kan man behanlda dem?

A

Ex förstoppning, svampinfektion, opioidutlöst
illamående, tryckökning CNS

Behadnling:
* Antihistamin – rörelseillamående (opioider)
* Neuroleptika – generellt ex Haldol 1-2 mg/dygn är de man anävnder mest i pallativ vård
* Steroider – om cytokiner samt svullnad kring tumör
* Propofol – extremt nödfall, när inget funkar. lågdos

44
Q

vad orsaker anorexi-kakexi?

vad är det?

A

Aptitlöshet, nedsatt kaloriintag
* inflammatoriska cytokiner förorsakar
metabola och hormonella
förändringar, vilka ger upphov till en
nedbrytning av vävnader (katabol fas - förlust både muskel- och fettvävnad)

Oavsett närning så bryts man ner

45
Q

behadnling vid anorexi-kakexi?

A

ej massa mer mat, utan perioder av betapred för att hämma inflammation

46
Q

är patientern i livets slut trötta för de inte äter?

hur behadnlar man?

A

nej de äter inte för att de är trötta och svårta sjuka.
* Finns inget visat att det är besvärligt/smärtsamt för
patienter
* Att ge TPN i livets slut är INTE kopplat till vare sig
förlängt överlevnad eller bättre symtomlindring
* TPN kan ge upphov till illamående, övervätskning,
sämre mående

Men:
- om patienten förväntas ha
månader kvar i livet och pga svårigheter
att svälja alt ileus inte får i sig näring:
TPN!!!

viktigt att vara petagogisk

47
Q

ger man dropp i livets slut när pat inte drycker mer?

A

man ger om pat t.ex. har svårt att svälja mm, men om de inte orka dricka så:

  • I. v. vätska i livets slut ökar risk för ödem, pleuravätska,
    ascites
  • Ser inga positiva vinster för patienten
  • Men kan vara aktuellt hos några patienter med besvär
    relaterade till dehydrering, Kan hos dem minska myoklonier, sedering,
    förvirring
  • Dropp förlängde inte livet hos döende
48
Q

vad behöver man gå ingeom när en patient blir pallativ / brytpunkt?

A

lm genomgång, vad behöver man ha kvar och vad ska man lägga till?

man ska inte sätta ut alla så som:
* Hjärtsviktläkemedel både symtomlindrande och
förebyggande = KVAR
* Insulin – beror på matintag och typ diabetes (typ 1 – kvar länge)

trappa ut dem oftast bra

49
Q

bheadnling vid terminal förvirrning?

A
  • Neuroleptika
  • Haloperidol (Haldol) visat bäst effekt
    enligt Cochrane-översikt
  • 1-3 mg/dygn

ej benzo ensamt, men kan ges med haldol

50
Q

är rossling andning vätska i lugnarna?

A
51
Q

bheadnling rossling adning?

A

robinul vanligaste!

även icke farmakoligks med sidoläge och samtal

52
Q

hur ter sig en patient under sista dygnen innan de dör?

A
  • Gradvis ökad trötthet
  • Äter allt mindre
  • Dricker allt mindre
  • Vilar mer, sover mer, sover hela tiden
  • Cirkulationen förändras (perifer kyla, marmorering)
  • Förändrat andningsmönster (oregelbunden ex. Cheyne-Stoke)
  • Den här processen tar olika lång tid för olika personer
53
Q

vad händer efter pat dör på sjukhuset?

A
54
Q

vad är efterlevnadstöd?

A
  • Brukar erbjuda kontakt (ringa upp) efter 6-8 veckor
  • Efterhöra hur det gått
  • Om frågor finns
  • Patologisk sorg? Behov av stödkontakt?
  • Rapportera åter i vårdlaget

T11 - Geriatrik (22 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions