Ty: Brytpunkt (2 fall) Flashcards
Vilka av dessa lm sätts ut vid pallativ vård?
- Atorvastatin
- Atrovent
- Behepan
- Burinex
- Citalopram
- Doxycyklin
- Enalapril
- Folacin
- Ipren
- Metformin
- Metoprolol
- Oxascand
- Omeprazol
- Panodil
- Prednisolon
- Spironolakton
- Waran
- Atorvastatin - ut
- Atrovent - kvar
- Behepan - ut
- Burinex - kvar?
- Citalopram - kvar eller halvera mm, kan få utsättningsymtom. Kan byta till mirazepin som finns munlöslig
- Doxycyklin - kvar om de finns en kol-execerabtion. men ut om patienten inte vill förlänga döendet.
- Enalapril - kvar om det är hyfsat långt kvar. annars ut om de är kort tid kvar.
- Folacin - ut
- Ipren - ut vid njursvikt. men om hon har stora smärtat som bara går vid coxhämmare så ger man det ändå.
- Metformin - ut pga njure, även slutat äta
- Metoprolol - kvar och minska dos. kan ge rebond om man sätter ut.
- Oxascand - kvar, eller byta till midazolam
- Omeprazol - kvar
- Panodil - ut pga po (fins dock andra), eller vb
- Prednisolon - kvar, men byta till betapred.
- Spironolakton - kan fasa ut.
- Waran - ut
dock måste man tänka på vilka som är iv och vilka som är po
skulle kunna motivera spironalation, enalapril och betablock för minska hjärtsvikt symtom.
hur går man tillväga vid lm-genomgång vid pallativ vård?
- Innebär inte att alla läkemedel ska sättas ut
- symtomlindrande effekt kortsiktigt – spara
- preventiv, framtida effekt – sätt ut
- överväg biverkning av lm jämfört mednytta av effekt
- hur tar man lm?
- äter pat fortfarande? annars diabetes lm ut
- njursvikt - ut med opioder, ace och metformin
- hjärtsvikt - ska ha kvar betablock mm pga. minska hjärtsviktsymtom.
exempel på pallativ kittet?
- robinul - 1ml iv - antikolonergt - slemlössande emot rossling
- Midazolam 1ml - benzo - ångestdämpande
- morfin vb - smärta och andnöd/hosta
- haldol 0.2ml sc mot konfusion och illamående - antipsykotika
även:
* Primperan - 2mlx3 emot illamående - dopamin-receptorblockerare-
* Flurosemid 4ml iv- mot rassel vid hjärtsvikt - loopdiuretikum
vad är def av brytpunkt till pallativ vård i livet slut?
när det
huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande
vem tar brytpunktbeslut?
vad grundar beslutet på?
Det är legitimerad läkare i samråd med annan legitimerad vårdpersonal som kan fatta beslut
om att avstå livsuppehållande behandling, ex vid beslut om brytpunkt till palliativ vård i livets
slutskede
Baseras på:
- prognos utifrån vetenskap och erfarenhet
- patientes vilja
Innebär pallativ vård i livets slutskeda att man bara tar bort alla preventiva lm?
finns de förbjudna insatser, t.ex. vid infektion mm?
nej! man planerar både vad man inte ska göra och vad som söka göras!
Insatser efter brytpunkten syftar till att lindra lidande och ge bästa möjliga livskvalitet, varför
det är insatsens mål som avgör om den är lämplig efter brytpunkten eller inte
Det är inga insatser som är ”förbjudna” efter brytpunkt, ex kan man ge antibiotika som lindrar
UVI-symtom och blod som lindrar anemisk trötthet - bara de går att motivera insatsen.
tips i hur man håller ett brytpunktssamtal?
- bestäm tid, informera om syftet före, bestäm vilka som ska vara med
- lugn lokal utan telfon mm
- förbered dig på patiens sjukdomar mm
- berätta vad du vill ta upp, fråga patienten vad hen och anhörgia vill ta upp. bekräfta struktur
- under samtalet - var lyhörd och ärlig, ge hopp med lova inte saker du inte kan kolla, pausa ofta, var beredd på knäslor, sammafatta
- dokumentera samtalet
- palanera uppföljning
- reflektera över samtalet.
hur kan man enkelt tänka:
- vanlig vård
- tidig pallativ vård
- sen pallativ vård
- vanlig vård: botande + livsförlängning + lindrande
- tidig pallativ: livsförlängade + lindrande
- sen pallativ: lindrande
tar brytpunkt mellan tid och sen utifrån def
hur tänker man kring följande lm vid pallativ vård?
- antidepp?
- hypertonimedel?
Antidepressiva
Utsättning bör ske med försiktighet.
Hypertonimedel
Kontrollera blodtrycket och reducera eller avsluta om patienten är hypoton.
hur tänker man kring följande lm vid pallativ vård?
- hjärtsviktbehandling
- kärlkrampsmedel
Hjärtsviktsmedel
Behåll ACE-hämmare, men reducera dosen. Behåll furosemid i lägsta nödvändiga dos, men fasa ut spironolakton, lägg till morfin mot eventuell dyspné. Digoxin är ofta riskabelt – minska dosen eller sätt ut.
Kärlkrampsmedel
Ofta leder den tilltagande tröttheten till att patienten inte orkar anstränga sig så mycket att kärlkramp uppkommer. Reducera antalet mediciner,
i första hand långverkande nitropreparat.
hur tänker man kring följande lm vid pallativ vård?
- statiern
- magsyremedel
Statiner
Dessa preparat ges för att minska risken för hjärtinfarkt, kärlkramp och stroke i ett längre framtidsperspektiv än som är aktuellt i palliativ vård och kan därför sättas ut.
Magsyramedel
Ulcus är relativt vanligt i palliativ vård. Men de aktuella läkemedlen har biverkningar, och abrupt utsättande kan ge ökade besvär. Minska därför i tid dosen till lägsta möjliga effektiva dos.
hur täbnker man krin följande lm vid pallativ vård?
- osteoperoslm
- demens-lm
- paracetamol
Osteoporosläkemedel
I palliativ vård kan såväl kalcium som bisfosfonater sättas ut om överlevnadsperspektivet är under ett år. Effekten av bisfosfonater kvarstår troligen i många månader.
Paracetamol
Kan ge emot feber vb, smärta tar annat bättre emot
Demensläkemedel
Det finns inga data som tyder på livskvalitetsvinster vid behandling i livets slutskede. Läkemedlen kan sättas ut abrupt.
hur tänker man kring diabeteslm vid pallativ vård?
Behandlingen kan vanligen reduceras i takt med att patienten förlorar i vikt. SU-preparat ska om möjligt sättas ut eller ersättas med insulin, pga risken för allvarlig hypoglykemi. Dosen av metformin bör ofta reduceras och om det finns risk för kraftigt nedsatt njur- eller leverfunktion ska metformin ersättas med insulin. Vid insulinbehandling ska målvärdena för P-glukos vara högre än hos övriga patienter, t ex 10 mmol/L som fastevärde och 15 mmol/L som eftermiddagsvärde.
