Conformity & Obedience Flashcards
(37 cards)
Vad är “chameleon effect” och hur relaterar det till konformitet?
“Chameleon effect” syftar på den omedvetna imitationen av en annan persons kroppsspråk, rörelser eller ansiktsuttryck. Denna imitation sker automatiskt och ökar känslan av samhörighet och sympati mellan människor. Chartrand & Bargh (1999) Studier har visat att när vi omedvetet blir härmade av andra, tenderar vi också att tycka bättre om dem – vilket visar hur konformitet kan fungera som ett socialt bindemedel.
Hur påverkar hjärnaktivering i RCZ och NAcc konformt beteende?
RCZ (Rostral Cingulate Zone) aktiveras när individens åsikt skiljer sig från gruppens, vilket signalerar ett behov av att omvärdera sin uppfattning.
NAcc (Nucleus Accumbens) är kopplat till belöningssystemet och förutspår vilka personer som är mest benägna att ändra sina svar för att anpassa sig till gruppen.
Tillsammans visar dessa hjärnområden att konformitet har en neurobiologisk grund – vi är “programmerade” att anpassa oss socialt.
Hur påverkar positivt och negativt humör benägenheten att konformera?
Personer som är på positivt humör tenderar att konformera mer, eftersom ett gott humör signalerar att situationen är trygg, vilket gör att vi tänker mindre kritiskt och går på “autopilot”.
Personer som är på negativt humör konformerar mindre, eftersom negativt humör aktiverar ett mer vaksamt och analytiskt tänkande, vilket minskar benägenheten att följa majoriteten utan eftertanke.
Vad är groupthink och vilka faktorer ökar risken?
Groupthink innebär att gruppen eftersträvar enighet så starkt att kritiskt tänkande, ifrågasättande och alternativa perspektiv undertrycks. Det leder ofta till dåliga beslut.
Risken för groupthink ökar:
- vid hög sammanhållning
- isolering från omvärlden
- stark och auktoritär ledare
- avsaknad av strukturerad beslutsprocess.
Exempel är historiska beslut som Bay of Pigs-invasionen och Challenger-olyckan.
Beskriv (med upplägg och resultat) Aschs experiment om längdbedömning.
Upplägg: Deltagare fick se en referenslinje och tre andra linjer (A, B, C) och skulle välja vilken som var lika lång.
När de gjorde testet själva svarade de fel endast ca 1 % av gångerna. Men när de satt i en grupp med skådespelare som medvetet gav fel svar, svarade deltagarna också fel i 37 % av fallen.
Resultat: Visar att människor ofta anpassar sig till gruppens åsikter – även när gruppen har uppenbart fel. Ett tydligt exempel på social konformitet
Vad innebär konformitet? Ge ett konkret exempel.
Att anpassa sina attityder, övertygelser och beteenden till vad man uppfattar som normalt i sitt samhälle eller sin sociala grupp.
Ex. att dyka upp på en konsert med sina kompisar i liknande klädsel som de har för att det finns ett underförstått sätt att klä sig.
Vad fann Berns et al. (2005) i sin studie om konformitet till människor respektive datorer? Ge en möjlig förklaring till resultatet.
Berns et al. (2005) visade att deltagare konformerade mer till andra människors åsikter än till datorers. När de följde människors bedömningar aktiverades delar av hjärnan kopplade till visuella och perceptuella processer – som om deras eget seende påverkades.
Möjlig förklaring: Vi litar mer på människor än datorer i sociala bedömningar, vilket gör att vi ändrar inte bara vårt beteende utan också vår perception när andra tycker annorlunda.
Vad innebär ”foot-in-the-door” tekniken? Ge ett konkret exempel.
Svar: Man börjar med en liten förfrågan som folk sannolikt säger ja till, för att sedan komma med en större förfrågan.
Exempel: Först be någon sätta upp en liten dekal i fönstret med ett budskap, och senare be dem sätta upp en stor skylt i trädgården med samma budskap.
Beskriv de sex ”påverkansprinciper” som Cialdini kommit fram till genom sin forskning. Ge konkreta exempel.
- Återgäldning (Reciprocity): Vi känner att vi bör ge tillbaka. Ex: Du får ett gratisprov – och känner dig skyldig att köpa.
- Knapphet (Scarcity): Vi vill ha det som är begränsat. Ex: “Endast ett fåtal kvar i lager!”
- Auktoritet (Authority): Vi lyder experter. Ex: Tandkräm rekommenderad av tandläkare.
- Konsistens (Commitment): Vi vill vara konsekventa med tidigare val. Ex: Har du sagt ja till något litet, säger du ofta ja till något större.
- Gillande (Liking): Vi påverkas mer av dem vi tycker om. Ex: Influencers.
- Sociala bevis (Social proof): Vi gör som andra gör. Ex: “9 av 10 använder detta schampo.”
Beskriv (med upplägg och resultat) Milgrams lydnadsexperiment.
Upplägg:
Milgram (1963) genomförde ett experiment vid Yale där deltagare trodde att de deltog i ett minnestest. De tilldelades rollen som “lärare”, medan “eleven” (en skådespelare) skulle lära sig ordpar. Vid fel svar skulle läraren ge eleven en elstöt, med ökande styrka för varje fel – från 15 volt till 450 volt. Eleven var i ett annat rum men hördes genom väggen (och senare hördes inget alls). En försöksledare i vit rock instruerade läraren att fortsätta.
Resultat:
65 % av deltagarna gick hela vägen till 450 volt, trots att eleven skrek av smärta, bad att få avbryta och till sist blev helt tyst. Ingen av deltagarna vägrade innan 300 volt, där eleven först vägrade svara.
Tolkning:
Experimentet visar hur stark lydnad till auktoritet kan vara, även när det går emot den egna moralen. Många deltagare upplevde stor stress och inre konflikt men fortsatte ändå på order av försöksledaren.
Efterspel:
Milgrams studie väckte stor etisk debatt men är idag ett av de mest kända exemplen på hur vanliga människor kan begå skadliga handlingar under inflytande av auktoritet.
Beskriv något av Milgrams resultat som talar mot påståendet att försökspersonerna delade ut elchocker av sadism.
Många deltagare visade tydliga tecken på ångest, svettades, skakade och argumenterade mot att fortsätta – men fortsatte ändå. Detta tyder på att de inte njöt av situationen utan kände sig tvingade att lyda auktoriteten.
Beskriv tre motiv till varför människor anpassar sig till andra människors beteende, instruktioner och önskemål.
- Informativa skäl: Vi tror andra vet bättre (t.ex. i nya eller osäkra situationer).
- Normativa skäl: Vi vill bli accepterade och undvika att sticka ut.
- Evolutionära skäl: Anpassning till gruppen har historiskt ökat överlevnad – vi litar på kollektivet.
Beskriv två olika typer av auktoriteter.
Formell auktoritet:
Bygger på position, titel eller makt i en struktur. Exempel: läkare, lärare, polis.
Dessa personer har ett uttalat ansvar och makt att ge instruktioner, vilket gör att människor ofta lyder dem även när de själva är osäkra eller tveksamma.
Ex: I Hoflings studie följde sjuksköterskor en läkares instruktion trots att det bröt mot regler.
Informell auktoritet:
Bygger på respekt, status, karisma eller kompetens snarare än en officiell roll.
Exempel: en erfaren kollega, en influencer, en vän som verkar kunnig.
Ex: Milgrams deltagare litade på försöksledaren i vit rock som auktoritetsfigur, även utan tvång.
På vilket sätt påverkar personers utbildningsgrad deras benägenhet att lyda auktoriteter? Ge en möjlig förklaring till varför det är så.
Personer med högre utbildning tenderar att vara något mindre benägna att blint lyda auktoriteter.
De har oftare lärt sig att ifrågasätta, tänka kritiskt och förlita sig på egen bedömning.
De är också mer vana att hantera komplexa situationer och kan därmed känna sig tryggare i att avvika från order om dessa känns fel.
Möjlig förklaring:
Utbildning kan stärka självförtroende, kritiskt tänkande och känslan av självständighet – vilket gör det lättare att stå emot socialt tryck och ifrågasätta auktoritet.
Vad innebär ”social validation”? Ge ett konkret exempel.
Social validation innebär att vi använder andras beteenden som ett riktmärke för vad som är korrekt eller lämpligt i en viss situation.
Exempel: Om en restaurang är full av gäster, antar vi att den är bra – vi litar på “vad andra gör”.
Ge ett konkret exempel på masshysteri och ge en möjlig förklaring till varför de involverade personerna beter sig som de gör.
Exempel: “Skolhysteri” där elever plötsligt börjar känna sig sjuka efter att en elev svimmat – trots att ingen fysisk orsak finns.
Förklaring: Social smitta och osäkerhet – vi tolkar situationen utifrån andras reaktioner. Om andra får panik, tror vi att det finns ett verkligt hot.
Beskriv några faktorer som ökar benägenheten till konformistiskt beteende.
Uppgiftens svårighetsgrad: När vi känner oss osäkra eller när uppgiften är komplicerad är vi mer benägna att lita på andras svar (informativ konformitet).
Vikten av uppgiften: Om uppgiften känns viktig, t.ex. ett vittnesmål i en rättsprocess, blir vi mer mottagliga för gruppens påverkan eftersom vi inte vill göra fel.
Lågt självförtroende: Personer som tvivlar på sin egen förmåga att göra rätt bedömning är mer benägna att rätta sig efter gruppen.
Likhet med gruppen: Vi är mer benägna att följa personer som vi upplever som lika oss själva – exempelvis i kön, klädstil, status eller livssituation.
Gruppens status: Vi konformerar mer till individer som har hög status, auktoritet eller attraktivitet eftersom vi tillskriver dem trovärdighet.
Humör: Positivt humör ökar sannolikheten för konformitet eftersom vi då är mindre vaksamma och går mer på rutin.
Neurologiska faktorer: Hjärnområden som RCZ (Rostral Cingulate Zone) och NAcc (Nucleus Accumbens) aktiveras vid social avvikelse och förutsäger konformitet – vilket tyder på att det finns en biologisk beredskap att anpassa sig
Beskriv ”sheep & goats” taktiken som använts t.ex. av moonsekten.
Man uppdelar människor i två grupper: “får” (sheep) – de lydiga, bra medlemmarna, och “getter” (goats) – de kritiska eller olydiga.
Effekt: Ingen vill hamna i den ogillade gruppen → ökar konformitet och lydnad i gruppen.
Vad säger ”normen om reciprocitet”?
Vi bör ge tillbaka till dem som har gett oss något.
Exempel: Om någon bjuder dig på kaffe, känner du dig skyldig att bjuda tillbaka vid annat tillfälle.
Vad innebär ”door-in-the-face” tekniken? Ge en möjlig förklaring till varför den här tekniken fungerar. Ge ett konkret exempel.
Man börjar med en orimligt stor förfrågan som sannolikt avslås, följt av en mindre, rimlig förfrågan.
Fungerar pga: norm om kompromiss – den andra verkar “mötas på halva vägen”, så vi gör det också.
Exempel: “Kan du skänka 1000 kr?” → nej → “Okej, 100 kr då?” → ja.
Vad innebär ”that’s-not-all” tekniken? Ge en möjlig förklaring till varför den här tekniken fungerar. Ge ett konkret exempel.
Man erbjuder något, och lägger sedan till ytterligare bonusar innan mottagaren hinner svara.
Fungerar pga: skapar känsla av generositet och exklusivt erbjudande.
Exempel: “Du får två kakor för 20 kr – och just idag får du en tredje på köpet!”
På vilket sätt skiljer sig ”door-in-the-face” och ”that’s-not-all” tekniken från varandra?
Door-in-the-face: Börjar med för mycket → drar ner (känns som kompromiss).
That’s-not-all: Börjar med rimligt → lägger till mer (känns som bonus).
Båda bygger på reciprocitet, men fungerar olika psykologiskt: en på skyldighet, den andra på tacksamhet.
Vilka frågor ställer man sig i Kina, Spanien, Tyskland och USA för att komma fram till om man skall hjälpa en individ som ber om hjälp med en arbetsuppgift, enligt en undersökning av Morris, Podolny och Ariel (2001)?
USA: “Vad har denna person gjort för mig tidigare”- market-based approach.
Kina: “Ställs denna fråga från någon i min närhet, speciellt från någon med hög status”- family-based approach
Spanien: “Ställs frågan av någon med koppling till mina vänner?”- friendship-based-approach
Tyskland- “Enligt de officiella reglerna och normerna, bör jag hjälpa den som frågar?”- system-based-approach
