Cooperation - Moralpsykologi o politisk psykologi Flashcards
(9 cards)
Based on the paper by Jonathan Haidt, describe 2 reasons to doubt the causal role of
reason in moral judgments.
Baserat på Jonathan Haidts artikel – beskriv två skäl att tvivla på att förnuftet har en orsakande roll i moraliska omdömen.
- Post hoc-rationalisering o moral dumbfounding:
människor fattar ofta moraliska beslut intuitivt och försöker först efteråt hitta en förklaring. Haidt visar det med exemplet om syskonincest, många tycker det är moraliskt fel men kan inte förklara varför. - Motiverat tänkande:
moraliskt resonerande används ofta för att försvara egna åsikter eller gruppens normer, inte för att objektivt analysera. Vi tänker ofta mer som advokater som vill ha rätt än forskare som söker sanningen.
Beskriv kortfattat Social Intuitionist-modellen (Haidt) för moraliska omdömen
Briefly describe the Social Intuitionist approach (Haidt) to moral judgment.
Moraliska omdömen styrs främst av intuitiva och känslomässiga reaktioner, snarare än medveten logisk analys. Vi får en omedelbar känslomässig reaktion när vi hör en moralisk händelse, först därefter försöker vi hitta rationella argument som förklarar varför.
Modellen består av:
- Intuitiv bedömning, sker direkt och automatiskt.
- Efterhandsresonemang, vi hittar argument efter att vi gjort en bedömning.
- Övertalning med argument, vi använder logik för att påverka andras intuitioner.
- Social påverkan, våra moraliska bedömningar påverkas starkt av vad människor runt om oss tycker.
Vad betyder uttrycket “The Emotional Dog and Its Rational Tail…” i Haidts artikel?
What does the expression ‘The Emotional Dog and Its Rational Tail..’ in Jonathan
Haidt’s paper ‘The Emotional Dog and Its Rational Tail: A Social Intuitionist
Approach to Moral Judgment’ refer to?
Uttrycket är en metafor som beskriver hur känslor styr moraliska bedömningar, och inte tvärt om.
Den emotionella hunden står för våra moraliska intuitioner, snabba, automatiska och känslobaserade.
Den rationella svansen representerar det medvetna resonemang vi ofta tillför i efterhand, en slags efterhandsrekonstruktion.
Haidt vill visa att folk ofta tror att de fattar moraliska beslut genom logik, men i själva verket försvarar vi mest känslomässiga reaktioner med argument vi redan gillar. Förklarar varför vi sällan får någon att byta åsikt i moraldebatter, drar i svansen för att få hunden att vifta dvs försöker använda logik för att påverka känslor.
Vad menar Bloom (2016) med att empati är sifferblint (”innumeracy”). Ge ett
exempel.
Bloom menar att empati fungerar som ett “känslomässigt strålkastarljus”: vi känner starkt för en enskild person men bryr oss betydligt mindre om många andra, även om de objektivt sett lider mer. Detta gör empati sifferblind, eftersom den inte väger antalet drabbade på ett rationellt sätt.
Exempel: I ett experiment rörande en sjuk flicka (Sheri Summers) ville fler hjälpa henne efter att ha ombetts att känna in hennes situation – även om det innebar att andra barn som behövde hjälpen mer skulle få stå tillbaka. Empati leder då till beslut som strider mot rättvisa och principer
Vad är Blooms (2016) argument för att empati inte ska utgöra grunden för moraliska
beslut? Exemplifiera.
Bloom menar att empati är partisk, parochial och irrationell. Den styrs lätt av känslor, personliga preferenser och kulturell närhet, snarare än av opartiska moraliska principer. Därför bör empati inte ligga till grund för moraliska beslut, särskilt i frågor om rättvisa, politik eller globalt ansvar.
Exempel: Under folkmordet i Darfur fick en amerikansk student (Natalee Holloway) som försvann på semester mycket större uppmärksamhet i medier och opinion – trots att tusentals människor dog i Sudan. Empatin aktiverades starkare av en vit, identifierbar individ, vilket visar empatis förmåga att förvränga moraliska prioriteringar.
Bloom förespråkar istället att vi ska grunda våra beslut på principer, konsekvensanalys och rationell omtanke (compassion).
Är Blooms (2016) argument mot empati förenligt med synen på empati som en
motiverande kraft? Vilken är Zakis (2017) hållning i denna fråga?
Bloom erkänner att empati kan fungera som en kraftfull motivation till handling, men han menar att detta inte räcker för att empati ska fungera som moraliskt vägledande princip. Empati kan leda till både goda handlingar och irrationellt våld eller felriktad välgörenhet.
Zakis hållning:
Zaki håller med Bloom om att principer bör styra moraliska beslut, men menar att empati är viktig för att känslomässigt förstärka dessa beslut. Han ser empati som ett flexibelt verktyg som vi kan rikta efter våra värderingar och som kan förstärka prosocialt beteende, välmående och social anpassning.
Zaki anser alltså att Bloom underskattar empatis positiva funktioner som emotionell förstärkare, särskilt på individnivå.
Beskriv ”moral exemplar” och exemplifiera hur sådana kan påverka relationen mellan
individer från (Cehajic-Clancy, 2017)
Moral examplar, moraliskt föredöme: en individ som uppvisar ovanligt modiga, osjälviska handlingar i moraliskt utmanande situationer. Ex. personer som räddade andra från fientliga grupper i krig (bosniaker som räddade serber under Bosnienkriget), berättelser om dessa används för att minska fientlighet mellan grupper.
Att höra dessa berättelser förändrar ingruppens känslor och tankar, de kände mer tilllit, mindre ångest och såg motparten som mer mänsklig och god. Effekten blev att människor blev mer positiva till försoning och samarbete över gruppgränser.
Beskriv kortfattat två hinder för försoning (”intergroup reconciliation”) och ge
historiska exempel (Cehajic-Clancy, 2017).
- Intergroup-anxiety, mellangruppsångest: rädsla för negativa reaktioner eller bedömningar från medlemmar i andra grupper, ofta grundade i tidigare våldsamma eller fientliga erfarenheter.
Ex. i Bosnien efter kriget kände unga människor från olika etniska grupper stor tvekan inför kontakt med ”fienden”, vilket minskade viljan till samarbete - Contact avoidance, kontaktundvikande: individer undviker aktivt kontakt med den andra gruppen, ofta på grund av rädsla eller ovilja att konfrontera historiska fakta. Detta minskar möjligheten till dialog. Ett exempel är konfliktområden som Cypern eller Nordirland, där negativa erfarenheter gjort folk motvilliga att träffas.
Hur kan historiska narrativ användas konstruktivt i försoningsarbetet. Exemplifiera.
Historiska narrativ kan användas konstruktivt när de lyfter fram positiva exempel på hjältemod och mänsklighet även under svåra konflikter. Berättelser om personer som hjälpt andra – trots att de tillhörde en fiendegrupp – visar att godhet finns över gruppgränser. Detta bryter stereotypa ”vi mot dem”-bilder.
Till exempel visade en intervention i Bosnien att unga människor som fick höra berättelser om modiga räddare under kriget blev mer villiga att förlåta och samarbeta med medlemmar från andra grupper. De upplevde mindre ångest, starkare tro på mänsklig godhet och större hopp om en gemensam framtid.
