Cooperation - Social dilemmas Flashcards
(24 cards)
Vad innebär ”social dilemma”? Ge ett konkret exempel.
En situation där en individ gynnas av själviskhet – såvida inte alla väljer det själviska alternativet, för då förlorar hela gruppen.
Beskriv handlingsalternativen och deras konsekvenser i ”prisoner’s dilemma”.
Används för att illustrera konflikten mellan individuell vinning och kollektivt bästa.
Två personer grips av polis och förhörs separat. Båda misstänks för ett brott men bevisen är inte tillräckliga för fällande dom utan ett erkännande.
Varje person har två val:
1. Tiga (cooperate):
Vägrar vittna mot den andra – lojalitet.
2. Angiva (defect):
Samarbetar med polisen och vittnar mot den andra – självisk strategi.
Konsekvenser:
Rangordnat dilemma
1. defect/andra cooperate, fri
2. both cooperate, 1 år
3. both defect, 5 år
4. cooperate/andra defect, 10 år
Det är just denna rangordning som skiljer den från andra dilemman där man ofta tjänar mest på att samarbeta.
Rationellt sett bäst att defect pga minst risk för 10 års straff.
Moraliskt sett bäst att cooperate men det kräver ömsesidigt samarbete och tillit annars maxstraff.
Beskriv ”the tragedy of the commons”. Ge ett konkret exempel.
Ett begrepp myntat av biologen Garett Hardin i en artikel från 1968. Beskriver en situation där frihet i en gemensam resurs utan reglering leder till kollektiv förlust.
Individens val:
1. Använda mer av den gemensamma resursen, omedelbar personlig vinst.
2. Avstå eller begränsa sin använding, gynnar gruppen långsiktigt men mindre personlig vinst kortsiktigt.
Konsekvenser:
- Om alla agerar själviskt = gemensamma resursen överexploateras
- Om tillräckligt många samarbetar - resursen bevaras = hållbar gemensam nytta.
Exempel:
- betesmarker
- överfiske i havet
- miljöföroreningar.
Vad är en ”public goods dilemma” och på vilket sätt skiljer den sig från ”tragedy of the
commons”? Ge ett konkret exempel.
En situation där
1. hela gruppen kan gynnas om några individer bidrar till det gemensamma bästa, men
2. enskilda individer tjänar på att åka snålskjuts om tillräckligt många andra bidrar.
PGD
- kräver aktivt bidrag till gemensam resurs.
- problem: för få ger
- risk: resursen uppstår inte
TC
- handlar om överanvändning av gemensam resurs.
- problem: för många tar
- risk; resursen förstörs/tar slut
Ex. Grannsamverkan mot inbrott, funkar bara om tillräckligt många deltar. Typiskt PGD nyttan är gemensam, men det krävs individuella uppoffringar för att den ska uppstå.
KOLLA UPP?? Beskriv två individuella mål som kan skapa problem på gruppnivå. Ge konkreta exempel.
- Drivkraften att uppnå omedelbar tillfredsställelse - människor tenderar att söka snabb belöning eller bekvämlighet, det har varit evolutionärt fördelaktigt för att snabbt tillgodose behov som mat, värme etc. i en modern värld leder detta ofta till överutnyttande av resurser, miljöförstöring etc.
- Drivkraften att skydda sig själv och sina närmaste - kan innebära att man prioriterar egna gruppens intressen framför kollektiva mål som kan leda til konflikter mellan nationer, grupper och intresseområden.
Vad är en ”social trap”?
En situation där individer eller grupper dras till beteenden som ger omedelbara belöningar, men som på sikt leder till negativa eller tom dödliga konsekvenser.
Exempel: Att köra bil ger omedelbar bekvämlighet, men på lång sikt bidrar det till luftföroreningar och hälsoproblem.
Vad är en ”sliding reinforcer”? Ge ett konkret exempel.
Ett stimulus som ger belöning när den används i små doser, men som orsakar bestraffning när den används i stora doser.
Exempel: Bilar i Los Angeles var från början en bekväm lösning utan större påverkan på luftkvalitet. Men när miljontals människor började köra – en större dos – orsakade det extrem smog och hälsorisker.
Vad karakteriserar de fyra ”personlighetstyperna” ”altruist”, ”cooperator”, ”individualist”
och ”competitor”?
- Altruist - hjälper andra även på egen bekostnad, värdesätter gruppens bästa.
- Cooperator - samarbetar för att maximera gemensam nytta.
- Individualist - fokuserar på att maximera sin egen vinst, oavsett andras utfall.
- Competitor - strävar efter att göra bättre än andra, även om det innebär högre kostnader.
Vilket samband har man observerat mellan antalet syskon man har och om man är en
prosocial eller egoistisk individ? Hur har detta samband förklarats?
Studier visade att personer med fler syskon, särskilt äldre systrar, tenderade att utveckla en prosocial orientering (altruist eller cooperator). Det förklaras med att uppväxt i syskonskara lär barn att dela, samarbeta och följa regler – särskilt när äldre syskon fungerar som förebilder.
Hur pass benägna att samarbeta i sociala dilemman är amerikaner jämfört med folk från
andra kulturer?
Studier visar att amerikaner tenderar att vara mindre benägna att samarbeta i sociala dilemman än personer från vissa andra kulturer. En jämförelse mellan vietnameser och amerikaner visade att vietnameser var mer kooperativa, något som forskarna menar kan bero på kulturella skillnader:
- Vietnamesisk kultur är mer kollektivistisk, vilket betonar gruppens bästa.
- Amerikansk kultur är mer individualistisk, vilket uppmuntrar självständighet och personlig vinning.
Beskriv tre olika metoder för att ändra på folks beteende, t.ex. vad gäller miljöpåverkan.
Ange de olika metodernas för- och nackdelar.
Command & control policies: Rättsliga föreskrifter som använder polis för att straffa de som inte följer reglerna.
Ex. böter för de biltillverkare som producerar för bensinslukande bilar.
Nackdel: Möter motstånd hos de som man “reglerar”- ex från företag.
Market-based policies: Man ger belöningar till de som minskar deras skadliga beteeden.
Ex. rabatter i ex skatt för de som installerar solpaneler.
Fördel: Ger ej upphov tilll motstånd och behöver inga regelverk.
Nackdel: Dyrt
Voluntarist policies: Använder inte hot eller belöningar. Tala till folks inre känsla av socialt ansvar.
Ex. Planned Parenthood’s förfrågan till volontärer att jobba med att leverera preventivmedel i fattiga länder.
Fördelar: kräver inga lagar eller kostliga belöningar.
Nackdel: alla känner kanske inte för att bidra
Vad innebär ”social dominance orientation”? Vilken könsskillnad har man observerat på
denna egenskap?
SDO är en personlighetsdimension som beskriver till vilken grad en person vill att den egna gruppen ska dominera över andra grupper.
Personer med hög SDO:
- förespråkar ojämlikhet mellan grupper.
- stödjer ökad militär styrka.
- förespråkar hårdare, mer aggressiva lösningar på internationella konflikter.
Könsskillnad: män tenderar att ha högre SDO än kvinnor, detta har observerats i flera kulturer.
Vad innebär ”authorianism”? Vilka attitydskillnader har man observerat mellan dem som
ligger högt respektive lågt på denna egenskap?
Authoritarianism innebär en benägenhet att:
- Respektera och lyda auktoriteter.
- Hålla fast vid traditionella normer.
- Vara fientlig mot dem som avviker från dessa normer.
Hög:
- Stödjer stark militär makt.
- Visar mer fientlighet mot grupper som upplevs som hotande.
- Har ofta fördomsfulla attityder mot minoriteter eller oliktänkande.
- Tenderar att tro mer på konspirationsteorier och känna sig mer hotade av samhällsförändringar.
Låg:
- Är mer öppna för nya erfarenheter.
- Mer toleranta och mindre fientliga i mellanmänskliga relationer.
Vad innebär ”deterrence view” och ”conflict spiral view”?
Deterrence view - Tanken att om man visar svaghet kommer motståndaren att utnyttja det, och därför bör man visa militär styrka för att avskräcka från aggression.
Conflict spiral view - Tanken att varje upptrappning av militär styrka från ena sidan leder till att den andra sidan känner sig hotad och eskalerar i sin tur, vilket kan skapa en ond cirkel av ökad fientlighet.
På vilket sätt har man sett att människors attityder samvarierar med den ekonomiska
konjunkturen?
När ekonomin är i nedgång har man sett:
- Ökad militarism och auktoritära attityder.
- Fler rasistiska och fördomsfulla attityder.
- Ökad oro över nationell säkerhet och hot från andra grupper.
Under 1980-talet i USA ökade arbetslöshet och inflation → följdes av mer fördomsfulla attityder.
Vad innebär ”tidsserieanalyser”? Ge ett exempel.
Tidsserieanalyser (time-series analysis) är en metod där man undersöker återkommande händelser över tid för att se om det finns samband.
Exempel: Dean Simonton analyserade om öppenhet för utländska influenser i Japan kunde förutsäga ökad nationell prestation (inom konst, vetenskap, politik).
Han fann att öppna perioder följdes av ökade prestationer – ofta två generationer senare (ca 40 år).
Vad innebär strategierna ”punitive deterrent”, ”nonpunitive deterrent” samt ”turn the other
cheek”? Hur bra har man sett att de fungerar i spelexperiment?
Punitive deterrent:
En strategi där man svarar på attack med straff eller motattack.
→ Resultat: Fungerar dåligt – ökar fientlighet över tid och leder till eskalation.
Nonpunitive deterrent:
En strategi där man står fast och försvarar sig, men utan att straffa motståndaren aggressivt.
→ Resultat: Mest framgångsrik strategi i experiment (Deutsch, 1986). Leder till ökad samarbetsvilja hos motparten.
Turn the other cheek:
En strategi där man alltid förblir kooperativ, även om man blir attackerad.
→ Resultat: Minst framgångsrik. Utnyttjas ofta av motståndaren.
Vad innebär ”integrative complexity” och vilken typ av situationer tenderar detta att
påverkas av?
Integrative complexity handlar om i vilken grad en person kan se och erkänna flera sidor av ett problem, snarare än att tänka i svart-vitt.
- Låg integrative complexity: förenklade, stereotypa, ”vi mot dem”-uttalanden.
- Påverkas av: Stress och hot – t.ex. internationella konflikter och hotbilder tenderar att minska integrative complexity hos ledare och beslutsfattare.
Beskriv några nivåer av ”kulturell medvetenhet”.
Enligt Kimmel (1997) finns fem nivåer:
1. Cultural chauvinism: Helt omedveten om andra kulturer, vilket leder till att man ser andra som ignoranta med dåliga intentioner.
2. Ethnocentrism: Medvetenhet om etniska/religiösa skillnader men med övertygelse om att ens egen väg är den rätta.
3. Tolerance: Accepterar skillnader men vill ofta “utbilda” de andra.
4. Minimization: Ser likheter och ignorerar viktiga skillnader.
5. Understanding: Inser att olika sätt att tänka är lika giltiga – hög kulturell kompetens.
Vad innebär ”tit-for-tat” strategin?
Speglar motpartens beteende: samarbetar om den andra samarbetar, men svarar med konkurrens om den andra konkurrerar.
Bygger på reciprocitet – återgäldar både gott och ont.
Är framgångsrik i att bryta fientliga mönster och etablera samarbete.
Beskriv ”the dollar game”. Vad tenderar man att få för utfall i detta spel?
Spelet går ut på att vinna en dollar genom budgivning – högst bud vinner, men även tvåan måste betala sitt bud.
- Spelarna börjar med rationella bud, men snart tar rädsla för förlust över.
- Slutar ofta med att spelare förlorar mer än vad de kan vinna, eftersom ingen vill backa.
- Exempel på en social trap där rationellt tänkande övergår i irrationell upptrappning.
Vad innebär ”perceptual dilemma”?
Ett perceptual dilemma är en kombination av:
1. En social dilemma-situation, där samarbete är bäst för båda.
2. En bias: varje sida tror att “vi skulle samarbeta, men de andra skulle fuska”.
→ Leder till att båda sidor agerar defensivt – brist på tillit, trots att båda egentligen vill samarbeta.
Vad innebär GRIT-strategin?
GRIT = Graduated and Reciprocated Initiatives in Tension Reduction
En strategi för att bryta konfliktspiraler genom att:
- En part tar första steget med en liten fredlig åtgärd.
- Om motparten svarar positivt, fortsätter man med större åtgärder.
Exempel: Gorbachevs nedrustningsinitiativ under kalla kriget.
→ GRIT kombinerar principer från tit-for-tat med ett ensidigt första steg mot samarbete.
Beskriv (med upplägg och huvudsakliga resultat) Wedekind och Braithwaites studie ”The
long-term benefits of human generosity in indirect reciprocity”.
Upplägg:
1. 114 studenter spelade Fångarnas dilemma.
2. Indirekt reciprocitetsspel där generösa handlingar gav +1 i “image score”, själviska −1. Donatorer fick välja att ge £0.50 till någon annan (som fick £1).
3. Spelade igen, nu med synligt rykte från förra spelet.
Resultat:
- Generösa individer fick högre image score och blev oftare belönade av andra.
- Grupper med högre generositet tjänade mer pengar.
- Ett gott rykte gav fördelar även i det direkta spelet, via ökad tillit och samarbetsvilja.
Slutsats:
Generositet i indirekt reciprocitet är lönsamt på lång sikt – det bygger rykte som leder till framtida belöningar.
