Intro Flashcards
(6 cards)
Ett växande forskningsfält inom socialpsykologin (tex Social Cognitive Neuroscience) använder neurovetenskapliga metoder för att studera socialpsykologiska
frågeställningar. På vilka sätt kan neurovetenskap öka förståelsen av
socialpsykologiska fenomen?
Neurovetenskapliga metoder kan bidra till förståelse av socialpsykologiska fenomen genom att undersöka de biologiska och neurala mekanismer som ligger till grund för mänskligt socialt beteende:
1. Kartläggning av hjärnans sociala nätverk: neurovetenskapliga metoder som fMRI och EEG gör det möjligt att identifiera specifika hjärnregioner som är involverade i sociala processer:
- mPFC, för självreflektion och mentalisering (förmågan att förstå och tolka både sina egna och andras mentala tillstånd).
- Amygdala för emotionell bearbetning.
- Spegelneuronsystemet för empati och imitation.
2. Förståelse av emotionella och kognitiva processer: sociala interaktioner involverar både emotionell och kognitiv bearbetning. Genom att använda neurovetenskapliga metoder kan man studera hur känslor (ex. rädsla, glädje) och kognition (ex. beslutsfattande, perspektivtagande) samverkar i sociala sammanhang.
3. Neurobiologiska mekanismer bakom social påverkan och normer: studier har visat att områden som ventrala striatum aktiveras vid social belöning, vilket förklara varför människor söker social acceptans och anpassar sig till gruppnormer.
4. Empati och altruism: empatiska processer involverar aktivering i insula (AI) och anterior cingulate cortex (ACC). Genom att förstå dessa mekanismer kan man bättre förklara varför och hur människor visar medkänsla och hjälper andra.
5. Sociala relationer och anknytning: hormonella och neurala system, såsom oxytocin och dess effekt på hjärnans belöningssystem, bidrar till att förklara hur och varför vi skapar och upprätthåller relationer.
6. Beslutsfattande i sociala sammanhang: hjärnans belöningssystem (ex. dopaminsystemet) påverkar socialt beslutsfattande, såsom samarbete och konkurrens.
Vad innebär det Social Kognitiva (social cognitive) perspektivet inom socialpsykologin och hur särskiljer det sig från övriga perspektiv?
Det socialkognitiva perspektivet fokuserar på hur människors mentala processer är involverade i att uppmärksamma, tolka och minnas sociala upplevelser.
Det socialkognitiva perspektivet visar att vi inte bara reagerar automatiskt i sociala situationer – utan att våra inre mentala processer aktivt formar vårt beteende, beroende på hur vi bearbetar social information.
- Betonar hur kognitiva processer påverkar hur vi uppfattar, förstår och reagerar på social information.
- Socialt beteende förklaras av individens tidigare erfarenheter och kognitiva strukturer (ex scheman och minnen) som byggts upp över tid.
- Vårt beteende styrs av:
- vad vi riktar vår uppmärksamhet mot
- hur vi tolkar och bedömer olika sociala situationer
- om information lagras i minnet eller inte
- vad vi senare återkallar från minnet
Kognitiva system i processen:
- Sensoriskt minne-> Arbetsminne -> Långtidsminne
- Tolkning sker genom växelverkan mellan information, känslor, minnen och tankar
- resonerande och beslutsfattande bygger på detta system.
Vad menas med att social beteenden är målinriktade (goal directed)? Exemplifiera.
Människor interagerar med varandra för att uppnå ett mål eller tillfredsställa en inre motivation.
- för att skapa sociala band och undvika social rejection
- förstå oss själva och andra, social kunskap är fundamental för alla relationer.
- få och behålla status, ger oss inte bara direkta vinster utan även respekt och beundran
- försvara oss själva och de vi värdesätter
- attrahera och behålla partners
Beskriv kortfattat den så kallade reproducerbarhetskrisen (”replication crisis”) inom
psykologin och ange två omdiskuterade skäl till dess uppkomst.
Ett stort replikationsstudie Open Science Collaboration (2015) där 100 psykologiska studier replikerades.
- Statistiskt signifikans: 97% av originalstudierna men bara 36% av replikationsstudierna
- Effektstorleken var igenomsnitt hälften sås tor i replikationsstudierna.
- 39% av replikationsstudierna bedömdes som framgångsrika replikationer.
- Artikeln betonar att vetenskapens nuvarande incitamentssystem gynnar nya och positiva resultat snarare än replikation, vilket kan hota trovärdigheten i forskningen.
- Socialpsykologiska studier hade generellt sett låg replikationsgrad.
2 centrala skäl:
1. Selektiv rapportering och p-hacking: forskare väljer ofta att bara rapportera de analyser som ger statistiskt signifikanta resultat, skippar att rapportera alla resultat som är signifikanta.
2. Publiceringsbias och incitatment för nyhet: forksningsvärlden belönar nya och spännande fynd, snarare än upprepning av tidigare resultat. Forskare prioriterar innovation över robusthet.
Vilka är de fem teoretiska perspektiven i socialpsykologi och vad kännetecknar dem?
- Sociokulturellt: Kultur och normer styr beteende.
- Evolutionärt: Beteende är anpassning.
- Social inlärning: Beteende lärs genom observation.
- Socialkognitivt: Beteende styrs av mentala processer.
- Social neurovetenskap: Biologisk grund för socialt beteende.
Vad är naturalistic och moralistic fallacy?
Naturalistic fallacy/Naturalistiska felslutet - bör kan inte härledas från är, att attraktiva människor tjänar mer pengar betyder inte att de bör göra det.
Moralistic fallacy/ Moraliska felslut - är kan inte härledas från bör, att attraktiva inte bör tjäna mer pengar innebär inte att de inte gör det.
