Stereotyper och fördomar Flashcards
(36 cards)
Vad kännetecknar ”old-fashioned” och ”modern” rasism?
Old-fashioned rasism är oftare rakt på sak. Man erkände sin rasism öppet, den var mer socialt accepterad.
Modern rasism är mer komplext, ofta följt av skam för att svarta tradiotionellt sett behandlats illa. Man döljer sin rasism mer, mer subtilt och omskriver den som att jag är inte rascist, men..
Vilka är de psykologiska kostnaderna (psychological costs) av att vara offer för negativ
stereotypisering?
- Stereotype threat - rädslan att man ska konfirmera de negativa stereotyper som andra har om ens grupp.
- Self-handicap - Det finns risk att man självsaboterar när man möts av stereotype threat.
- Disidentification - man kan desindentify på ett område man tycker är viktigt pga stereotype threat.
- Negativ psykisk påverkan.
”Disidentification” är en möjlig effekt av stereotypisering. Vad innebär detta och vilka
negativa konsekvenser kan detta för individen?
Disidentify - att i sitt sinne minska betydelsen av ett visst område (t.ex. akademiska prestationer) för sin självkänsla.
Man minskar betydelsen av något man egentligen tycker är viktigt för att man upplever att man inte vill att andra ska tycka att man är dålig på något som ens grupp sterotypiskt är dålig på.
Beskriv det minimala grupp-paradigmet (minimal group paradigm).
En experimentel procedur där kortsiktiga, arbiträra, artificiella grupper skapas för att utforska fördomar, stereotyper och diskriminering. Det får människor att, trots att det är artificiella grupper och att de aldrig träffas, så tenderar man att favorisera sin ingrupp sk ingroup bias.
Vad är huvudpoängen i Realistic Group Conflict theory?
Förslaget att konflikter mellan grupper, samt negativa fördomar och stereotyper, uppstår ut verklig konkurrens mellan grupper om eftertraktade resurser.
Beskriv Social Dominance orientation.
I vilken utsträckning en person önskar att den egna gruppen ska dominera andra grupper och vara socialt och materiellt överlägsen dem. Til skillnad från människor som vill att alla ska behandlas lika, vill individer med en stark social dominansorientering att starka grupper (ofta deras egen grupp) ska ha det bättre.
Risken för detta ökar, om det känns som den egna gruppen är hotad, särskilt om man identifierar sig mycket med den.
På vilket/vilka sätt kan stereotypisering leda till ökad social acceptans/standard i den egna (in)gruppen?
- Bekräfta gruppens överlägsenhet. Genom att framhäva negativa stereotyper om andra grupper kan den egna gruppen framstå som mer kompetent, moralisk eller överlägsen.
- Stärka identiteten. Man stärker sin egen gruppidentitet och sociala status.
- Förenkla moraliska rättfärdigande. Genom att tro på stereotyper kan människor rättfärdiga orättvisor och förmåner för den egna gruppen.
Hur kan jämförelser med andra grupper förstärka det egna självförtroendet?
- Positiv differentiering. genom att framställa den egna gruppen i positiv dager i jämförelse med andra kan medlemmar känna sig mer värdefulla.
- Basking in reflected failure, stärka sin självbild genom att jämföra sig med misslyckade grupper/individer.
- Social identitet och självbild, individers självbild är kopplade till deras grupps status.
- Skydd mot misslyckande. När individer misslyckas personligen kan de skydda sin självbild genom att skylle på eller nedvärdera andra grupper, sk scapegoating.
Beskriv (med upplägg och resultat) Greenwald, Oakes, & Hoffman (2003) studie på
rasbias.
Syftet var att undersöka hur ras kan påverka beslutsfattande i en hotfull situation – liknande den som ledde till den tragiska dödsskjutningen av Amadou Diallo.
- Deltagare: College-studenter fick delta i ett video-liknande spel där de skulle agera som civilklädda poliser.
- Uppgift: De fick mindre än en sekund på sig att reagera på personer som “dök upp” i bild från bakom ett sopkärl.
Scenarier:
- Ibland dök en civil person upp med ett harmlöst föremål – deltagaren skulle då trycka på mellanslagstangenten för att signalera “säkert”.
- Ibland dök en beväpnad brottsling upp – deltagaren skulle då klicka med musen för att “skjuta”.
- Variation: Personerna som dök upp var antingen svarta eller vita, och bar antingen ett vapen eller ett oskyldigt föremål (som en mobiltelefon)
Resultat:
- Ras påverkade beslut: Deltagare sköt oftare svarta personer än vita, oavsett om de bar vapen eller inte.
- Felbedömning av objekt: Deltagare var mer benägna att tolka ett föremål som ett vapen om det hölls av en svart person jämfört med en vit.
- Stereotypisk bias: Under tidspress aktiveras kulturella stereotyper automatiskt – utan medveten reflektion. Det räckte att en person var svart för att deltagarna i högre grad skulle anta att personen var farlig och beväpnad.
- Oberoende av försök att undvika bias: Effekten uppstod även hos deltagare som inte ville påverkas av fördomar, vilket visar hur djupt rotade och automatiska dessa stereotyper är.
Beskriv ”upplevt ut-grupps homogenitet” och ”in-grupps heterogenitet” med hjälp av
normalfördelsningskurvor.
Vi ser andra grupper (utgrupper) som mer lika inom sig än de faktiskt är.
Vi ser den egna gruppen som mer varierad och nyanserad.
Verkliga kurvan:
- vänstra kurvan, kurvorna överlappar mycket, vilket innebär att de flesta män och kvinnor har liknande nivåer av aggressivitet. Det finns variation inom grupperna, heterogenitet.
Stereotypa uppfattningen:
- högra kurvan visar hur vi tenderar att uppfatta skillnaderna. Skillnaderna överdrivs, mindre överlapp och tydligare klyfta mellan grupperna.
Beskriv ERP studien på the ”shooter bias” av Correll, Urland & Ito (2006).
Syfte: undersöka varför vita personer oftare skjuter svarta i simulerade shoot/don’t shoot-situationer, fokus låg på att skilja mellan:
1. P200 - Hotuppfattning (automatisk reaktion), aktiveras vid hotfulla stimuli.
2. Hämning (kontrollerad process), aktiveras när man försöker hämma ett oönskat beteende, som att inte agera på en stereotyp impuls.
Resultat:
- Snabb hotuppfattning, svarta målpersoner uppfattades som hotfulla snabbare än vita, vilket visades genom starkare P200-aktivitet.
- Svårgheter att hämma impulser: när svara mål var obeväpnade visade deltagarna svagare N200-svar, vilket antyder att de hade svårare att hejda sig ifrån att skjuta även när det var fel beslut.
- Sköt beväpnade svarta snabbare än beväpnade vita.
- Tvekade mindre att skjuta obeväpnade svarta jämfört med vita.
Denna kombination förklarar shooter bias, handlar om omedvetna neuropsykologiska processer inte medveten rasism.
Hur kan humör (mood) och emotioner påverka stereotypisering?
- Positivt humör - mer stereotypisering, mindre motiverade att tänka djupt och analytiskt och använder mentala genvägar.
- Negativt humör - mindre stereotypisering, negataiva känslor kan signalera att något är fel och gör oss mer motiverade att tänka igenom saker mer noggrant.
- Hög arousal-emotioner, dessa känslor begränsar kognitiva resurser och gör det svårare att utvärdera människor mer noggrant. Uppstår även vid fysiologisk upphetsning såsom träning.
- Kategorisering styrs oxå av känslor, hur vi kategoriserar andra kan bero på vårt käsnlotillstånd.
Examplifiera interventioner mot fördomar och stereotyper baserade på ”the Ignorance
Hypothesis” och beskriv möjliga resultat av dessa interventioner.
Hypotesen utgår från idén att människor hyser fördomar och stereotyper för att de helt enkelt inte vet bättre, om de bara fick mer kunskap skulle de ändra sig.
Interventioner fokuserar på:
- Utbildning, lära ut fakta om andra grupper.
- Kontakt, skapa tillfällen där personer från olika grupper får mötas.
Möjliga resultat:
- Minskad ångest vid kontakt med andra grupper.
- Ökad medvetenhet om mångfald inom grupper.
- Minskad användning av förenklade stereotyper.
Begränsningar/problem:
- Forskning visar att kontakt inte nödvändigtvis minskar fientlighet mellan grupper.
- Rationell info hjälper inte, fördomar är oftare kopplade till känslor än logik.
- Fakta avvisas ofta, människor avfärdar ofta info som går emot deras stereotyper.
- Underskattar motiviationen människor har att behålla sina stereotyper.
Examplifiera interventioner mot fördomar och stereotyper baserade på ”the Goal Based
Approach” och beskriv möjliga resultat av dessa interventioner.
Fördomar uppstår för att de tillfredsställer vissa psykologiska behov – genom att ändra dessa kan fördomar minska.
1. Ändra personliga egenskaper
Exempel: Minska ångest hos individer innan de möter en stereotypiserad grupp.
Effekt: Minskad risk för fördomsfullt beteende.
2. Ändra situationella faktorer
Exempel: Skapa motstånd mot uttryck av fördomar, vilket minskar framtida förekomst.
Effekt: Social press att vara mindre fördomsfull.
3. Alternativa vägar att tillfredsställa mål
Exempel: Erbjud andra sätt att stärka självkänslan än genom fördomar.
Effekt: Minskad motivation att stereotyptänka.
4. Aktivera mål som är oförenliga med fördomar
Exempel: Främja empati och jämlikhet, vilket motverkar diskriminering.
Effekt: Stärker positiva attityder mot andra grupper.
Hur kan perspektivtagande (som tex i Daniel Batsons studier) påverka toleransen för
andra grupper?
Deltagare instruerades att inta perspektivet hos någon med AIDS, resultatet var att de bedömde personen och gruppen mer postivit.
- Förstå situationen från någon annans synvinkel leder till mer empati.
- Minskar känslan av social distans och ökar benägenheten att se andra som individer snarare än stereotyper.
Resultat:
- Ökad tolerans
Minskade negativa attityder
Ökad känsloghet för orättvisor och diskriminering.
Under vilka omständigheter tycks kontakt mellan grupper minska fördomar och
stereotypisering?
- Jämställd status inom kontaktsituationen
- Kontakt på individnivå, interaktion mellan individer.
- Kontakten bör vara givande.
- Gemensamma mål
- Sociala normer som stödjer jämlikhet, auktoriteter eller normer som främjar tolerans och jämlikhet.
Definiera ”stereotyp” och ”diskriminering”.
Stereotyp - generell föreställning om medlemmar i en social grupp, vad vi tror medlemmarna i den gruppen har för egenskaper.
Diskriminering - beteenden riktade mot människor baserat på deras grupptillhörighet.
Beskriv hur otydliga meriter (ambigous credentials) kan öka chansen till
diskriminering i en experimentell rekryteringssituation.
Med stöd i Hodsons studie från 2002, har forskning visat att risken ökar för diskriminering om kandidaten har amibivalenta/tvetydiga meriter.
Förklaring kan vara: när rekryterare ställs inför sökande med otydliga meriter skapas ett tolkningsutrymme, det är i detta utrymme som fördomar och stereotyper får större inflytande över bedömningen.
Expempliefiera hur både individens personlighet och situationen (tex model inlärning)
kan påverka diskriminerande beteende.
- Personlighetens roll i diskriminering:
- Ex. Disposition att trakassera (Pryor 1993) visade att män som redan hade en hög benägenhet att trakassera uttryckte mer sexualiserat beteende endast när modellen visade sexistiskt beteende. De med låg benägenhet påverkades int elika starkt av modellens beteende. - Situationens påverkan på modellinlärning:
- Samma studie visar att när den sexistiska modellen agerar nedsättande mot kvinnan, blir det normativt accepterat för andra att göra samma sak, särskilt om de redan har en inre tendens mot det. - Interaktion person x situation: Mest diskriminering skedde inte antingen enbart pga personlighet eller situation utan när dessa interagerade.
- Hög predisposition + sexistisk modell = diskriminerande beteende.
- Hög predisposition + professionell modell = inget diskriminerande beteende.
- Låg predisposition = ej diskriminerande oavsett modell.
Definiera Stereotype Accuracy och beskriv ett sätt detta kan mätas på (Jussim et al.,
2015).
Handlar om hur väl människors uppfattning om grupper stämmer överens med faktisk data om dessa grupper, det är alltså en bedömning av i vilken grad stereotyper är statistiskt korrekta eller inkorrrekta.
Enligt Jussim 2015 bör man skilja mellan:
- Generiska uppfattningar såsom asiater är bra på matte, ofta överegeneraliseringar.
- Statisktiska uppfattningar, bygger på faktisk data men är mindre vanliga i vardagsligt tänkande.
Enligt Jussim behövs 3 steg för att mäta stereotype accuracy:
1. Kartlägga människors uppfattningar om en grupp, genom ex enkäter.
2. Fastställa objektiv verklighet, genom officiell statistik.
3. Jämföra uppfattningarna med den faktiska statistiken för att avgöra graden av träffsäkerhet.
Beskriv två möjliga orsaker till att stereoyper och fördomsfulla beteenden uppkommer
- Behovet att skapa och försvara ingruppens fördelar:
- minimal group paradismet visar att människor gynanr sin egen grupp även när grupptillhörigheten är slumpmässig.
- förklaras vara evolutionärt och socialt motiverat behov att stärka den egna gruppens status och säkerhet. - Mental effektivitet - kognitiv förenkling.
- människor använder stereotyper för att snabbt kategorisera andra och spara mental energi i sociala sammanhang.
- leder till fenomen som percieved outgroup homogenity, tron att medlemmar i andra grupper är mer lika än vad de faktiskt är.
Vad är en trolig förklaring till att amygdala tycks spela en roll i ras (etnisk) bias
Amygdala är starkt kopplat till emotionell respons, särskilt hot, rädsla och automatisk värdering av stimuli.
Funktionen är att snabbt reagera på potentiella hot, så amygdala reagerar på en individ i en utgrupp som ett adaptivt svar på att det kan vara ett potentiellt hot, det är evoulionärt gynnsamt att snabbt kunna reagera.
Vad var de cenrala fynden i Phelps et al 2000 studie gällande hjärn och beteende-
responser till bilder av 1. okända utgruppsmedlemmar och 2. kända och omtyckta
utomgruppsmedlemmar?
- Okända utgruppsmedlemmar:
När deltagarna såg okända svarta ansikten visade de:
- högre aktivering i amygdala
- högre nivåer av omedveten negativ bias enligt IAT (Implicit Association Test) och startle respons.
- amygdalaaktivering korrelerar med IAT-poäng men INTE med självrapporterad rasism vilket antyder att det kan vara omedvetet och biologiskt snarare än viljestyrt. - Kända och omtyckta utgruppsmedlemmar:
- Visade ingen skillnad i amygdalaaktivering jämfört med vita ansikten.
- deltagarna visade varken IAT-bias eller fysiologisk stressrespons.
- tyder på att känslomässiga posivita erfarenhete med individer från utgrupper kan neutralisera omedvetna fördomar på både hjärn- och beteendenivå.
Vad menas med kontroll (self-regulaiton) av fördomar. Beskriv kortfattat ett experiment som studerat fenomenet.
Innebär att en person medvetet övervakar och kontrollerar sina automatiska och fördomsfulla tankar och reaktioner, även när dessa sker omedvetet.
Cunningham et al 2004:
- Vita deltagare fick se bidler på svarta och vita ansikten under 2 betingelser:
1. Subliminalt (30 ms) automatist system aktiverades, högre amygdalaaktivitet för svart ansikten.
2. Supraliminalt (525 ms): PDF aktiverades, koppplat till reglering och kontroll av emotionella reaktioner.
Människor kan aktivera sin sjäälvreglering omd e får tillräckligt med tid och medvetenhet att reflektera över sina reaktioner.
