Cooperation - Altruism Flashcards
(43 cards)
Förklara skillnaden mellan interna och externa belöningar för ett beteende.
En viktig faktor bakom prosocialt beetende är motivationen, om den kommer från insidan eller utsidan.
Interna - när man hjälper andra för att det känsn bra inombords. Kanske inte får något materiellt eller socialt i gengäld men känner tillfredsställelse, stolthet och glädje. Ex. skänka anonymt till välgörenhet.
Externa - hjälper andra föratt få något utifrån ex beröm, social status, eller materiell belönign. Ex. ge pengar till välgörenet framför en vän för att få beröm.
Ange fyra ”vinster” som man kan uppnå genom att bete sig prosocialt.
- Förbättra vårt eget välbefinnande.
- Öka vår sociala status och godkännande från andra.
- Förbättra vår självbild, se sig själv som en god, hjälpsam person.
- Hantera våra känslor, dämpa skuldkänslor eller skapa positiva känslor.
Vilka borde vi vara extra benägna att hjälpa enligt ”inclusive fitness theory”?
Biologen WD Hamilton utvecklade teorin som säger att vi är mest benägna att hjälpa dem som är genetiskt närmast oss, dvs våra släktingar. Bygger på att våra handlingar inte bata syftar till att bevara vårt eget liv utan också våra gemensamma gener, vilka sker genom att hjälp närstående släktingar överleva och reproducera sig.
Ge en möjlig evolutionär förklaring till hjälpande beteende mellan icke-släktingar.
Reciprokt hjälpande - är en möjlig förklaring till varför vi hjälper människor vi inte är släkt med.
Föreslogs av Robert Trivers och bygger på att hjälpande beteende ofta sker i förväntan att få något tillbaka i framtiden.
Finns en norm om ömsesidighet, människor känner sig förpliktade att återgälda hjälp de själva fått, detta gynnar:
- långsiktig överlevnad.
- skapar förtroende och starkare sociala band.
- kan även observeras i arbetslivet, där företag som gynnar sina anställda får större lojalitet och arbetsinsats tillbaka.
Vilka resultat om prosocialt beteende har man fått fram genom tvillingstudier?
- Det finns en stark genetisk påverkan på hjälpbeteende.
- Studier på enäggstvillingar (100%) visar att dessa ör mycket mer lika varandra i sitt hjälpbeteende än tvåäggstvillingar (50% gener). - Miljö och inlärning spelar också roll. Trots den starka genetiska konponenten visar studier att miljöfaktorn är viktig, som uppväxt, social påverkan och lärande.
Hur påverkar studier i ekonomi benägenheten att bete sig prosocialt?
Ekonomistudier påverkar prosocialt beteende negativt. Personer som utbildas i klassisk ekokonomi lär sig att människor agerar utifrån självintresse, vilket enligt forskning kan leda till att de beter sig mer själviskt i vardagssituationer.
På vilket sätt verkar benägenheten att hjälpa andra skilja sig mellan USA på den ena sidan
och Japan och Kina på den andra? Hur har man förklarat denna skillnad?
Amerikaner - mer benägna att hjälpa främlingar såsom männikskor utanför den egna sociala gruppen. Hänger samman med att amerikansk kultur ofta präglas av öppenhet i hemmet och inbjudningar till bekanta och ytliga relationer.
Japaner och kineser är däremot mer benägna att hjälpa medlemmar id en egna gruppen (ingrupp). I dessa kulturer är det ovanligt att bjuda in icke-nära bekanta till hemmet vilket speglar en starkare indelning mellan ingrupp och utgrupp.
Mer selektiva med vem som tillhör vi.
Vilka gemensamma drag har man observerat bland människor som hjälpte folk undan
förföljelserna under andra världskriget?
- Barndomsupplevelser med mångfald, de hade vuxit upp i hem där de exponerats för människor från olika religösa, sociala eller etniska bakgrunder.
- Bredare känsla av tillhörighet, inkluderar inte bara släktingar och närstående i sin moraliska cirkel utan också främlingar.
- Tidigare erfarenhet av gästfrihet och inkludering, kom ofta från hem som bjöd in många olika grupper.
- Humanistisk syn, agerade inte utfrån nationalitet eller religion utan för att de var människor som behövde hjälp.
Beskriv två indikatorer på släktskap.
- Similairity/Likhet - människor tenderar att hjälpa de som är lika en själv, både till utseende och personlighet men även åsikter och attityder.
Denna likhet tolkas ofta som en signal om gemensamma gener.
- människor är mer benägna att ge livräddande vård till någon som delar deras polistiska åsikt.
- enligt evolutionsteori kan det ses som en strategi för att främja som egen genetiska överlevnad. - Familiarity/förtrogenhet
Frekvent kontakt och förtrogenhet fungerar som en signal om släktskap. Då vi ofta lever nära våra släktingar kan närhet och vana bli en ledtråd om genetisk samhörighet.
- människor vill hjälpa sådana de känner väl, delar ofta miljö och gener.
- de som hjälpte judar under WW2 hade ofta kontakt med olika grupper och utvecklat en större känsla av vi.
Vad är ”potlatching” och vad tros det fylla för funktion?
Potlatching är en traditionell form av rituell gåvogivning som förekommer hos vissa ursprungsbefolkningar i nordvästra USA. Det är en cermoni där högt uppsatta emdlemmar av stammar ger bort enorma mängder saker till gäster vid storslagna fester, de hamnar själva i skuld av givandet.
Funktion:
1. Skapa och bekräfta social status, man visar att man har överflöd och makt och hävdar därmed social dominans.
2. Offentlig bekräftelse av prestige, görs framför folk och därmed kan man hävda rätt till status och makt inom gruppen.
3. Gensidigt beroende och normskapande, denna tradition upprätthåller sociala normer kring givande och erkännande och kan ses som en sorts social investering.
Vad innebär ”bystander” effekten? Hur har denna effekt förklarats?
Tendensen hos en åskådare att vara mindre benägen att hjälpa vid en nödsituation om det finns andra åskådare närvarande.
Förklaringen är ofta attd et är just för att man tänker att det finns andra där och de säkert har gjort något och är bättre kvalificerade att göra något.
Vad innebär ”diffusion of responsibility”?
Tendensen hos varje gruppmedlem att försvaga det personliga ansvaret för att agera genom att sprida ansvaret bland övriga gruppmedlemmar.
Vad innebär “pluralistisk ignorans”? Ge ett konkret exempel.
Den felaktiga uppfattningen hos gruppmedlemmar att det inte finns någon anledning till oro eftersom ingen annan verkar bekymrad.
Hur påverkar anonymitet benägenheten att hjälpa? Ge en möjlig förklaring till denna
effekt.
Anonymitet, särskilt i gruppsammanhang minskar benäögenheten att hjälpa vid nödsituationer.
Illustreras av ett fenomen som kallas bystandereffekten, där en enskild åskådare är mindre benögen att ingripa om andra också är närvarande.
Möjlig förklaring:
- Diffusion of responsibility, ansvarsspridning. När många personer är närvarande sprids det personliga ansvaret mellan gruppmedlemmarna och resultatet blir att ingen känner sig direkt ansvarig att agera och därför inte gör något alls.
- Pluralistic ignorance, individer i en grupp tolkar varandras passivitet som ett tecken på att situationen inte är allvarlig, när ingen annan visar oro, antas det att hjälp inte behövs.
- Du är okänd för de andra.
- Lätt att undgå ansvar då ingen kommer kunan identifiera dig.
- Socialt otydligt vems roll det är att hjälpa.
Vad fann Shotland och Straw (1976) när de arrangerade ett bråk mellan en kvinna och en
man på en offentlig plats.
De undersökte hur publikens uppfattning om relationen mellan parterna påverkade viljan att ingripa.
Slutsats:
Åskådare är mindre benägna att hjälpa om de tror att en våldsam situation är ett privat gräl. Tydliga signaler om att det rör sig om våld från en främling kan bryta denna passivitet.
Resultat:
- Om det INTE framgick vilken relation paret hade, antog 70% att de var ett romantiskt par.
- 4 % trodde de var främlingar
- När bråket uppfattades som ett privat relationsgräl minskade viljan att ingripa, folk trodde det skulle vara olämligt eller pinsamt.
- När kvinnan sa saker som -Jag känner inte dig! ökade benögenheten att ingripa rejält.
Vad skall man göra för att öka sannolikheten för att få hjälp om man t.ex. känner att man
har en hjärtattack på gång på en allmän plats med flera andra personer i närheten.
- Säga tydligt att man behöver hjälp.
- Peka ut en specifik person som ska hjälpa en.
- Beskriva vilken typ av hjälp man behöver.
Anledningen till att det funkar är att:
- det bryter anonymiteten.
- fördelar ansvaret.
- minskar osäkerheten hos åskådarna.
Hur påverkar ”need for approval” personers benägenhet att bete sig altruistiskt
(åtminstone enligt Satows (1975) studie)?
I deras studie visade de att de som själva skattade sig högt i need for approval också var de som gav mest. Men bara om det var en öppen donation, vid stängda donationer var de lika generösa som de övriga.
Vilket korrelat till graden av hjälpsamhet fann Levine (2003) i sin studie av 36
amerikanska städer? Hur har detta samband förklarats?
Det var densiteten på staden snarare än populationen som avgjorde hur hjälpsamma folk var i en stad. Ju tätare desto mindre hjälpsamma mot främlingar var folk.
Förklaringar:
- för att klara av överstimuleringen i en stor stad stänger man av och sluter sig och ser därför inte om människor runt en behöver hjälp. Man ser helt enkelt inte att folk behöver hjälp.
Vilka könsskillnader i benägenheten att hjälpa andra har man observerat?
Hjälpbeteenden kopplade till könsroller:
1. Maskulin roll:
- hjälp i akuta situationer, ofta till främlingar.
- hjälp som kräver mot, snabbhet och fysiskt styrka.
2. Feminin roll:
- hjälp i vardagliga, långsiktiga och relationsbaserade sammanhang.
- emotionellt stöd, omvårdnad och lyssna på personliga problem.
Orsaker:
- Socialisering, barn lär sig olika typer av hjälpbeteende baserat på kön.
- Kulturella förväntningar, det som betraktas som hjältemod är ofta färgat av maskulina normer.
- Forskning visar att:
1. Män hjälper oftare i experiment där hjälp krävs i akuta, offentliga situationer.
2. Kvinnor hjälper mer i situationer som kräver emotionellt stöd eller där hjälpen är privat eller relationsbaserad.
Vad är det vanligaste svaret när man frågar folk, åtminstone i USA, varför de deltar i
välgörenhet?
Att det stämmer överens med deras personliga värderingar. Det var avnligare än alla andra skäl såsom religion, föräldrar, tidigare hjälp de själva fått eller erkännande.
Hur påverkar religiositet människors benägenhet att ägna sig åt hjälpande?
Tydlig positiv koppling till hjälpande beteende.
- Religösa och etiska koder inom många trosuppfattningar innehåller ofta moraliska principer som betonar hjälpsamhet.
Beskriv hur ”labeling effect” kan påverka hjälpande beteende.
Labeling effect - om människor får höra att de är hjälpsamma, snälla eller generösa så tenderar de att agera i enlighet med dessa etiketter.
Positiva sociala etiketter kan förstärka prosocialt beteende genom att påverka hur individen ser på sig själv och hur de vill bli sedda av andra.
Hur kan man påverka människors ”self-focus”? Vad har detta för effekt på benägenheten
att hjälpa? Hur har man förklarat denna effekt?
Self-focus kan ökas genom:
- titta sig själv i spegeln.
- svara på självreflekterande frågor.
- bära namnbrickor eller använda pronomen som jag i intervjuer.
Effekten på hjälpande:
- ökat självfokus ökar benägenheten att hjälpa men bara när personen inte är upptagen av egna problem och när den inre uppmärksamheten riktas mot värdet av att hjälpa andra.
Förklaring:
- om man är självfokuserad men har egna bekymmer, riktas fokus mot problemen snarare än hjälpande.
- om den självfokuserande personen inte har egna akuta behov ökar chansen att de agerar i linje med sina värderingar.
Beskriv hur viljan att skydda sin självkänsla i vissa situationer kan minska benägenheten
att hjälpa.
Vi undviker ibland att hjälpa när det skulle hota vår självkänsla:
- vi vill gärna hjälpa vänner, så länge det inte får dem att lyckas bättre än oss inom områden som är viktiga för vår självbild.
- om deras framgång riskerar att få oss att känna oss mindre värdefulla kan vi välja att inte hjälpa dem.
