Imitation o Social inlärning Flashcards
(17 cards)
Vilka variabler tycks kunna påverka (minska och öka) djurs empatiska responser till sina artfränder?
- Relatedness, ju närmare desto mer empati.
- Motivation att inte vara empatisk eller tvärt om, ex tävlingssituation.
- Egen erfarenhet, har man själv upplevt något är man mer benägen att vara empatisk.
Nämn olika sätt att mäta empati på. Exemplifiera.
- Skattningsskalor: IRI, Interpersonal Reactivity Index & BEES, Balanced Emotional Empathy Scale
- Fysiologiska mätningar: ex hudkonduktans för att mäta fysiologisk reaktion under observation av en annan persons lidande. Ju starkare reaktion desto större empatisk respons. Singer et al. 2004
- Emotion Recognition - Emotional Reading the Mind in the Eyes Test (Baron-Cohen)
- Hjärnavbildning: fMRI, MEG, aktivitet i områden som ACC (anterior cingulate cortex), AI (anterior insula) och mPFC är kopplade till empatisk bearbetning och mentala attribueringar.
- Perspective Taking - Sally
- Empathic Accuracy - Perceiver rating + target rating -> korrelation mellan
Beskriv hur Batson et al 2003 studien visar att top-down manipulation av empati kan
påverka socialt beteende.
Batson et al visade att perspektivtagande (en form av top down-manipulation) kan påvekra hur moraliskt en individ agerar.
I experiment 2 fick deltagarna som befann sig i en mer fördelaktig position, antingen föreställa sig hur den andra personen kände (imaginge-other) eller föreställa sig att de själva var i den personens situation (imaginge-self):
- Imaginge-self, valde ett emr rättvist alternativ (ge upp sin fördel till förmån för en mer jämlik fördelning)
- Visar att empati och moral kan manipuleras via instruktioner, vilket påverkar faktisk handling och inte bara intentioner.
Beskriv ett hur beteendeeffekten i Batson 2003 studie kan tolkas som egoistiskt.
- I vissa fall (särskilt i expermiment 1) använde deltagare rättvisa metoder som att kasta slant, men resultatet gynnade de själva, dvs det verkade rättvist utan att vara det.
- Moraliskt hyckleri, viljan att framstå som moralisk utan att faktiskt handla moraliskt.
- även i imagine-self kunde perspektivtagande öka den självfokuserande oron snarare än genuin omtanke, vilket i sin tur kunde driva till förändring, inte för den andras skull utan för att minska sin egen inre konflikt.
Beskriv den grundläggande designen i Singer at al (2004) empati-studien och vad man
fann.
Design:
- studien undersökte hur hjärnan reagerar när vi upplever smärta jämfört med när vi ser någon annan uppleva smärta, specifikt i en älskad partner.
- 16 par deltog, kvinnan låg i en fMRI medan hon själv eller hennes partner fick elektrisk stimulering på handen.
- Cues på en skärm visade vem som skulle få stimuleringen (self eller other) och om det skulle göra ont (pain och no pain)
Resultat:
- när deltagarna själva fick ont aktiverades hela smärtnätverket (pain matrix) såsom S1, S2, posterior insula och affektiva områden som AI och ACC.
Tolkning:
- Studien visar att empati för smärta delar hjärnaktivitet med faktisk smärta, men begränsas till den känslomässiga komponenten inte den fysiska. Vi aktiverar hjärnområden kopplade till obehag och medkänsla.
För vilka kliniska områden kan empatiforskningen tänkas vara av speciellt intresse?
- Ångestsjukdomar och PTSD; empatifunktioner spelar en roll i hur rädsla och trauma överförs socialt, ex från förälder till barn. Vikarierad rädsloinlärning är en erkänd mekanism i PTSD enligt DSM5.
- Fobier: stor del fobier uookommer genom social inlärning
- Autismspektrumtillstånd; empatifunktioner och social bearbetning är centralt i dessa tillstånd, därför har förståelsen för hjärnans empatiska nätverk (ACC o AI) haft stor klinisk betydelse.
- Sociala störningar och psykopati; minskad empatisk aktivering kan kopplas till antisociala beteenden, därför kan empatiforskning hjälpa vid diagnostik och behandling.
- Smärta och omvårdnad: förståelsen för hur empati av smärta fungerar kan hjälpa till att bättre bemöta patienters smärta.
Finns det någon empirisk bas för påståendet att upplevelsen av ”självet” och andra
överlappar i hjärnan?
Det finns stark empirisk bas för att upplevelsen av självet och andra överlappar i hjärnan:
- Singer et al 2004, visade att när man själv upplever smärta och när en närstående har ont så aktiveras en del likadana hjärnområden, framför allt AI och ACC, däremot aktiveras inte de sensoriska delarna av smärtnätverket vid observation.
- AI och ACC är centrala i empatisk bearbetning och dessa överlappar mellan självupplevd och observerad smärta.
- Även mPFC kopplas till självreferens att förstå andras känslor.
I en social rädsloinlärningssituation är det rimligt att anta att amygdala är inblandad
tillsammans med andra regioner i hjärnan som är involverade i empati och mental
attribuering. Vilka är de och på vilket sätt kan de bidra till social rädsloinlärning?
Nätverk av hjärnregioner som tillsammans gör det möjligt att förstå, känna och lära sig av andras rädsla.
1. Amygdala - central för att koda hot och rädsla. Aktiveras både vid direkt erfarenhet av fara och vid observationer av andras rädsla. I social rädsloinlärning signalerar amygdala att det observerade hotet är relevant och kopllar det till emotionell betydelse.
2. Anterior Insula (AI) - ansvarar för känslomässig medvetenhet och är starkt involverad i empati för smärta. Aktiveras när vi ser någon annan lida och bidrar till att vi själva upplever obehag vilket bidrar till inlärningen.
3. Anterior Cingulate Cortex (ACC) - deltar i affektiv respons, konfliktövervakning och empati. ACC är aktiverad både vid egen smärta och när vi observerar smärta hos andra, en delad representation som är viktig vid social inlärning.
4. mPFC - viktig för mentala attribueringar, att tillskriva andra tankar och känslor. HJälper oss förstå att den andra känner som jag skulle känna.
5. Spegelneuronsystemet (MNS) - gör det möjligt att omdelebart spegla andras handlingar och käsnlotillstånd. Är inte specifikt för rädsla men spelar roll i att förstå och imitera andras reaktioner.
Varför kan man anta att rädsloresponser som lärts in via verbal kommunikation främst
engagerar den vänstra hjärnhalvan?
Rädsloinlräning via verbal kommunikation kräver språklig bearbetning vilket i stor utsträckning sker i vänster hjärnhalva, skiljer sig på detta sätt mot klassisk betingning och social observation.
- Språkdominans; de flesta människor har sina språkfunktoner lateraliserade till vänster hjärnhalva.
- Verbal hotinlärning; innebär att man får information om fara genom språk, vilket aktiverar spårkbearbetande områden snarare n amygdala direkt. den emotionella betydelsen konstrueras top down via språket.
- 10-25% av alla fobier uppstår enligt självrapport via verbal information, vilket visar att språket i sig kan skapa rädsloreaktioner utan att individen varit med om något direkt hot.
Inlärning av rädsla kan ske genom observation av en annan persons (”demonstratörs”)
rädsloreaktioner. Nämn två faktorer relaterat till demonstratören och en faktor relaterat
till observatören som visat sig förbättra denna inlärning.
Demonstratören:
1. Grupptillhörighet (Ingrupp): om observatören upplever att demonstratören tillhör samma grupp sker starkare inlärning. Nästan ingen inlärning sker från utgruppsmedlemmar.
2. Emotionellt uttryck (tydlig reaktion): tydliga rädsloreaktioner hos demonstratören, som ansiktsuttryck eller kroppsspråk gör hotet mer uppenbart och stärker inlärning.
Observatören:
1. Empatiförmåga: imdivider med hög empati visar starkare reaktioner i hjärnområden som AI och ACC vid observation, vilket korrelerar med starkare inlärning.
En neurobiologisk modell av hur den mänskliga hjärnan lär sig att associera ett
neutralt objekt med fara genom att observera en annan persons ”demonstratörens”
uttryck av rädsla inkluderar thalamus, amygdala, temporal parietal junction (TPJ),
dorso-mediala prefrontal cortex (dmPFC), Anterior cingulate cortex (ACC) och
Anterior Insula (AI). Beskriv hur information om (1) det neutrala objektet och (2)
”demonstratören” tros bearbetas av dessa regioner.
Denna integrerade aktivitet gör att observatören associerar det neutrala objektet med fara, trots att hen inte upplevt hotet själv.
- Det neutrala objektet (ex. en boll elelr ett ljud):
- Thalamus: fångar upp sensorisk input (syn- eller ljudinformation)
- Amygdala: knyter objektet till fara genom association med demonstratörens rädsla
- Sensorisk bearbetning: från talamus går snabbt till amygdala och aktiverar rädsla om objektet uppfattas som hotfullt. - Demonstratören (den andres uttryck, känslor signaler)
- Temporal Parietal Junction (TPJ): bearbetar social information och perspektivtagande, förståelse för att det är den andra som upplever rädslan.
- dmPFC: mentala attribueringar, tolkar intentioner och känslor hos demonstratören.
- ACC och AI: skapar en affektiv respons, alltså en inre spegling av den andras känsla vilket är grunden för empatisk inlärning.
Beskriv Banduras 1961 Bobo-doll experiment och vilka slutsatser som dras.
Syfte: att udnersäka om barn imiterar aggressivt beteende som de observerar hos vuxna modeller, även i frånvaro av modellen.
Metod:
- deltagare 72 barn (36 pojkar/flickor) 3-5 år gamla
- Grupper:
1. Aggressiv modell - barn såg en vuxen slå och säga aggressiva saker mot en uppblåsbar Bobo-docka.
2. Icke-aggressiv modell - vuxen lekte lugnt och ignorerade dockan
3. Kontrollgrupp - ingen modell visades
Resultat:
- barn som sett den aggressiva modellen visade mer aggressivt beteende, både fysiskt och verbalt
- barn som sett icke-aggressiv modell eller ingen modell alls visade minder aggression
- pojkar visade mer fysisk aggression, särskilt om modellen var en man
- verbal aggression påverkades mer av könslikhet mellan barn och modell
Slutsatser:
- Barn lär sig genom observation - det behövs varken belöning eller uppmaning för att nytt beteende ska läras in
- Aggressivt beteende kan spridas genom imitation
- Generalisering, beteendet efterliknas även i nya situationer
- Studien utmanade tidigare teorier som krävde förstärkning för inlärning (ex Skinners Behaviorism.
Vilka underliggande mekanismer har angivits som skäl till att konsumtionen av
medialt våld leder till ökat våldsbeteende?
- Priming (aktivering av beteendeskript): våldsamma stimuli aktiverar redan befintliga tankemönster och beteendeskript kopplade till aggression. Om man tidigare upplevt eller sett våld är man mer benägen att agera våldsamt igen.
- Arousal (aktivering): våld ökar fysiologisk upphetsning (puls, adrenalin) vilket kan minska självkontroll och öka impulsivitet, vilket i sin tur kan förstärka reaktioner.
- Imitation: att se någon utföra våld ökar sannolikheten att man imiterar det. Särskilt tydligt hos barn och bygger på social inlräning (Banduras Bobo-experiment)
- Modellinlärning: våldsamma karaktärer fungerar som modeller/förebilder. Om dessa belönas i filmen/spelet förstärks lärandet och man lär sig både hur man ska vara aggressiv och när det fungerar.
- Desensitization (avtrubbning): upprepad exponering för våld minskar känslomässig reaktivitet, ex genom minder empati för offret.
Vad skiljer mimicry från imitation och social learning?
Mimicry = automatisk härmning.
Imitation = medvetet efterliknande.
Social learning = lärande från andra utan exakt imitation, kräver ej närvaro.
Vilka fördelar och nackdelar finns med social inlärning och imitation?
Fördelar:
- Snabbare inlärning
- Ekonomiskt, drar nytta av andra och slösar mindre resurser.
- Säkrare.
Nackdelar:
- Kan lära sig felaktiga beteenden av fel individer
- Kan vara kostsamt då upprepad exponering av verkligheten kan behövas.
Hur fungerar vikarierad rädsloinlärning i hjärnan?
Vid vikarierad rädsloinlärning ser en individ någon annan reagera med rädsla (t.ex. få en stöt) utan att själv få den negativa upplevelsen. Trots detta aktiveras hjärnområden kopplade till hot och affekt, främst amygdala, anterior insula (AI) och anterior cingulate cortex (ACC). Dessa områden bearbetar emotionell smärta och hot, vilket gör att individen lär sig att associera en viss stimulus (t.ex. en färg) med fara. Ju mer empati observatören känner, desto starkare är inlärningen.
Hur påverkar gruppidentitet och affektiv synkronisering inlärning?
Ingrupp → starkare inlärning. Högre synkronisering i känslomässig respons mellan observatör och demonstratör → bättre inlärning.
