Derma 1 Flashcards

1
Q

Hur snabbt omsätts huden?

Hur är det vid psoriasis?

A

Omsättnig 5-6v. Psoriasis 4 dagars omsättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Funktion huden?

A

Funktion

Skydd

Exogena patogener, strålning, mekaniskt trauma, vätskeförlust

Immunförsvar

Skydd mot patogener

Kroppstemperaturreglering

Vitamin D-produktion

Sensorik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Tecken i hud på organsjukdom?

A

Tecken på organssjukdom

Ödem, cyanos (hjärta)

Ikterus (Lever)

Klåda, kristallinlagring (Njursjukdom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Uppdelning hudlager?

A

Uppdelning

Epidermis

Retelister (veck av epidermis som sträcker sig ned mot dermis)

Melanocyter (basallagret)

Dermis

Dermala papiller (dermis som sträcker sig upp mot epidermis)

Hudadnexa (hårfolliklar)

Blodkärl

Subcutis

Fett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skadeorsaker hud?

A

Skadeorsaker

Utifrån

Tumörer

UV

Eksem

Kemikalier och vatten

Infektion

Mikroorganismer

Sår

Trauma

Inifrån

Epidermolysis Bullosa

Genetik

Acne

Hormoner

Toxicodermi

Läkemedel

Klåd

Psykogen

Åldrande (torrhet)

Invasiv sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Åtgång lokalbehandling hud?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Val av kortisonpreparat hud?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nedtrappning lokala steroider hud?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Färger dermaskopi?

A

Färger

Brun

Melanin i junctionzonen mellan epidermis och dermis.

Blå

Melanin i djupa dermis

Svart

Melanin i stratum corneum, alternativt hela epidermis

Grå

Melanin i ytliga halvan av dermis

Röd

Hemoglobin→ Blodkärl/blödning, observera att kärlnystan(hårnålar) ofta har vit-halo

Vit

Fibros, ärr. Men kan också om slöja vara melanin(pga kompakt parakeratos)

Gul

Stratum corneum utan färginslag av melanin och blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Pigmentmönster(benigna tecken för nevi)?

A

Pigmentmönster(benigna tecken för nevi)

Globulärt

  • Fysiologiskt

Retikulärt

  • Fysilogiskt

Paralellt mönster

-I händer och fötter

Stråk

-Benignt om jämt fördelat över förändring, tyder på Redds nevi

Homogen blå pigmentering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

3-point checklist vid melanom?

A

3-point checklist

Diagnostisk metod för att inte missa melanom(för icke-dermatologer)

Ayssmetri(både färgoch form), i två axlar

Atypisk mönster, med hål och tjocka linjer

Blå-vita strukturer, vit ärrliknande pigmentering eller blå ytor formade som pepparlika, globulära eller strukturlösa ytor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Dermaskopi Seborriska keratoser?

A

Seborriska keratoser

Komedonmönster

Gula/bruna

Milieliknande cystor(horncystor)

“Vita pärlor”

Ljusbruna “fingeravtryck”

Cerebrimönster

Hjärnliknande mönster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dermaskopi Vaskulära leisoner

A

Röd-blå laguner

Ovala/rundade områden

Röd-blå eller röd-svarta homogena områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Dermaskopi Basaliom?

A

Basaliom

Inget pigmentnätverk

Horisontellt förgrenade kärl

Lönnlövsliknande områden

Hjulekerliknande mönster

Blå-grå nästen

Ulceration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Dermaskopi Aktinisk keratos?

A

Erytematöst pseudonätverk

Ytlig skala

Linjära, vågformiga kärl

Folikulära öppningar

Globulära strukturer med vit halo

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dermaskopi Bowen?

A

Glomerulära kärl/Globulära kärl

Pigmentering- grå prickar, homogen pigmentering, fjällning, vita cirklar, erosion/krusta

Opigmenterad-fjällning(mer asymmetrisk än psoriasis, mer fjällning och globulära kärlmönster än basaliom), med polarisering ev. crystalinekristaller(keratin i foliklar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Dermaskopi SCC

A

Ulceration kan vara framträdande

Mer rosa om låg differentiering

Keratinisering→ vita omönstrade områden, typiskt

Blodkärl, stor variation(serpentin, hårnål, loop, coiled…)

Blodprickar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Basalcellscancer?

Symtom och klinisk bild?

Grader?

A

Symtom(klinsk bild)

Glas 1a (lågaggressiv)

Nodulär förändring som växer/finne som inte försvinner, vallartad kant

Telangiectasier,ibland centralt

Eksem som inte svarar på kortison/inte läker (Glas 1b) (lågaggressiv)

Erytem, fjällande/erosivt med små glänsande papler. Oregelbundna, diffusa kanter.

Glas 2 (högaggressiv)

Ulcererande/Erosivt Erytem som inte läker. Infiltrativ

Växer i anhopningar om större cellkluster, nodulärt i dermis

Inslag av papler?

Glas 3 (högaggressiv)

Ärrliknande/svåravgränsad hudförändring

Mer infiltrativ än 2 (växer i anhopningar om enstaka cellrader)

Inslag av papler?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Orsak bsasalcellscancer?

A

Intermittent intensivt solande och sammanlagda exponeringen för UV under livet är de viktigaste riskfaktorerna (70-90% av all BCC lokaliserade till solexponerade ytor såsom huvud-halsregion). Långsamt men destruktivt växande tumör utgående från hudens basalceller (keratinocyter). Metastaserar och progredierar INTE (eg. 1a förblir 1a, 2 förblir 2)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Riskfaktorer basalcellscancer?

A

Riskfaktorer:

Intermittent intensivt solande

Sammanlagd UV-exponering under livet

Ljushyllthet

Hög ålder

Immunosuppression

Xeroderma Pigmentosum

Strålbehandling av benigna förändringar

Kroniska sår (sällsynt)

21
Q

Diagnos basalcellscancer?

A

Diagnos

Ställs på klinik

Biopsi vid oklarhet

22
Q

Behandling basalcellscancer?

A

Beror på aggressivitet, storlek och lokal, tillgänglighet, patientens ålder etc

Excision

BCC i ansiktet

BCC av medel-hög aggressivitet

Recidiv BCC

Kyrettage och Kryoterapi

Först skrapning sedan frysning med kväve

Olämplig underben pga risk för svårläkta sår

Kyrettage och Elektrodissecation

Bra kosmetiskt resultat, skonsam

Fotodynamisk Terapi (PDT)

Kräm med Metylaminolevulinat eller Aminolevulinsyra under 3h ocklusion. Protoporfyrin IX bildas (tar upp rött ljus). Belyses med rött ljus i ca 8 minuter och tumör destrueras.

2 gånger med 1-2v mellanrum

Smärtsam behandling men bra resultat

23
Q

Olika typer och klinisk bild av malignt melanom?

A

SSM

  • Ytligt spridande, växer horisontellt först sedan vertikalt
  • Asymmetrisk, diffust växande pigmenterad makula med svart/brun spräcklig färgning.
  • Kan ulcerera
  • Regressionsform, uppklarning centralt med fibrotisering som tecken på immunreaktion.

Nodulärt malign melanom (växer vertikalt direkt, ulcererar ofta, blå/svårt)

  • Nodulär förändring, blå, svart, röd eller relativt ofta amelanotisk. Snabbt växande, samt växer vertikalt från början. Ofta ulcererande. Kan även ha telangiektasier.

Lentigo Maligna Melanom

  • Solskadade områden Äldre pat, Lentigo maligna som är lite plattare är förstadium för lentigo maligna melanom
  • Brun fläck, spräcklig m inslag av svart. Nodulär förändring om lentigo maligna melanom. Typiskt ansikte, men också handryggar.
  • Kan biopseras vid osäker diagnos, biopsi ska ske vid mest pigmenterade delen av förändringen.

Akralt Lenitiginöst Melanom

  • Handflator, fotsulor, subungualt
  • Relativt långsam tillväxt, kan likna eksem och svamp om det drabbar naglar.
  • Sublungualt, är ALM i naglar
  • Diffus växt, eksemliknande
  • För mörkhyade den dominerande typen av melanom, då prevalens lika oavsett hudtyp.

Amelanotisk melanom (ej egen sjukdoma

  • Alla melanom kan vara amelanotiska men nodulära är vanligast
  • Inte pigmenterade, kan försvåra diagnos
  • Ev telangiectasier (ffa nodulära amelanotiska melanom), pigmentrester
24
Q

Riskfaktorer malignt melanom?

A

Riskfaktorer

Intermittent, intensiv UV-exponering

Ljuskänslig hud

Familjärt melanom- CDKN2A (10% av familjärt melanom har CDKN2A mutation), PTEN, P16, B-RAF RAS

Kriterier för Familjärt malignt melanom(fall in situ eller invasivt)

2 förstagradssläktningar före 55år

3 eller fler minst tredjegradssläktningar

Minst ett fall av pancreascancer (adenocarcinom) samt ett av MM hos minst tregradsslöktningar

Hög förekomst av nevi

Immunsupprimerade pat

Xeroderma Pigmentosum

Tidigare MM

25
Q

Prognos malignt melanom?

A

Prognosbestämning

Främst tjocklek enligt Breslow

Avstånd från djupaste tumörcellen till stratum granulosum

Skiktpenetrans enligt Clark

I: Håller sig i epidermis

II: Penetrerar ned i papillära dermis

III: Penetrerar ned i övergången mellan papillära och retikulära dermis

IV: Penetrerar ned till retikulära dermis

V: Subcutis

Sentinel node spridning

Ulceration

Mitosfrekvens

Metastasering

26
Q

Behandling malignt melanom?

A

Behandling

Excision

Diagnostisk först, efter PAD kompletterande

In situ = 5mm excisionsmarginal

<1mm tjocklek = 1cm excisionsmarginal

>1mm tjocklek = 2cm excisionsmarginal

Sentinel node om >1mm tjocklek eller ulcererande tumör

Metastaserad cancer

excision av närliggande metastaser

Pembrolizumab (PD-1 hämmare)

Vemurafenib (BRAF hämmare)

Cytostatikum

Stereotaktisk strålning hjärnmetastaser

27
Q

Diagnosticering malignt melanom?

A

Diagnosticering

A (Assyemtrisk form)

B (Irregular borders)

C (colour, svart/ojämn/spräcklig/ändrar färg)

D (Diameter, >5mm)

E (Evolution, växer/förändras)

F (fula ankungen; nevi ska se generellt likadana ut hos samma individ. Inspektera alltid avvikande nevi)

28
Q

Olika typer av pigmentnevi?

A

Kongenital nevi

Förvärvade nevi

Atypiska nevi

29
Q

Kongenital nevi

vad är det?

när kommer de?

prevalens?

storleksindelning?

A

Kongenital nevi

Finns vid födseln, relativt stora.

Prevalens: 2%

Kan kanske vara premaligna, särskilt om de är jättestora (baddräktsnevi), antagligen låg i normalstora

Storleksindelning: liten<5cm, mellan 5-10cm, 10-20 stor, badräkt(gigantiska)>20cm

30
Q

Förvärvade nevi?

Orsaker?

Benigna tecken?

Diagnostik?

Vad kan göras vid behov?

Vilka typer finns?

A

Förvärvade nevi

Anläggningsrubbning av melanocyter som under puberteten som växer till under pubertet pga hormonförändringar (antal styrs av genetiska och miljöfaktorer, ffa solljus)

Benigna tecken: Liten mindre än 0,5 mm, symmetrisk, homogen pigmentering, välavgränsad

Kan vara globulära och retikulära, båda är benigna.

ABCDEF - diagnostik!

Vid behov: excision istället för biopsi, delvis för att inte försvåra kommande undersökningar med ärrvävnad.

Typer: (typisk utmognad:, horisontell tillväxt upphör, mer palpabla(uppstående), avtagande pigmentering)

Junction: i basallagret, makulärt, hyperpigmenterat, rund eller ellips

Compound: i dermoepidermala lagret, mer papel, mindre pigmenterad, kan vara ojämn.

Intradermal: enbart i dermis, mest papel, minst pigmenterad. Terminalhår

Spitz: drabbar främst barn i ansiktet, benignt men ibland med melanomliknande histologi, papelformad, rosa, brun, svart.

Halonevus: immunologisk reaktrion som ger tillabakabildning av nevi, halopigmentering kan kvarstå flera år

31
Q

Atypiska nevi?

Diagnostik?

Prevalens?

Hur ser de ut?

Malignitet?

A

Atypiska nevi

Klinisk diagnos: dysplastisk nevi, atypiskt nevi ställs på PAD diagnos

Förekommer hos 5-10%

Oftast 1-10st, ibland fler

>5mm diameter

Diffust avgränsad mot omgivningen

Flera färger

Asymmetriska

Ofta både makulär och nodulära inslag

Helt benigna men kan misstas för maligna melanom. Kontroll, excision vid misstanke om malignt melanom

32
Q

Icke-melanotiska Hudcancrar

Riskfaktorer?

A

Generella riskfaktorer

Kronisk UV strålning

Solkänslig hud

Ålder (mer tid för solexponering)

33
Q

Aktinisk keratos

Vad är det?

Risk?

Klinisk bild?

A

Aktinisk keratos

Förstadie till skivepitelscancer. Är (låggradig) dysplasi i epidermis. Vanligt

Låg-gradig dysplasi i epidermis. Kan progrediera till skivepitelcancer men detta är ovanligt (1/1000)

Klinisk bild

Erytamösa fjällande makula som ofta ger klåda. Sitter på kronisk solexponerad hud såsom händer och ansikte. Oftast verkar inte biopsi behövas för diagnos

Varningstecken för progrediering till skivepitelcancer

Ömhet vid palpation, induration, förändring av lesion och kraftig hyperkeratotisk förändring

34
Q

Behandling aktinisk keratos?

A

Behandling

Kryo (+/-Kyrettage) för enstaka AK.

Kyrettage + elektrodesikation för AK på underben

PDT

Kirurgi

Imiquimod-vid större ytor, flertalet AK,

Ingenolmebutat

5-FU (Fluoracil), PDT

Fältbehandling(imiquimod, ingenomelubat ) om på stora ytor såsom skalpen.

35
Q

Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen?

Klinisk bild?

A

Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen

Grav dysplasi (hela epidermis är dysplastiskt). Intraepidermal. Ofta multipla makulära långsamt växande med diffus gräns, kan vara fjällande

Klinisk Bild

Långsamt växande, erytematösa makulae, fjällande, oregelbunden men välavgränsad kant.

(Diff eksem/psoriasis)

36
Q

Skivepitelcancer in situ, Mb Bowen

diagnos och behandling?

A

Diagnos

Biopsi vid misstanke/osäkerhet

PAD

Behandling

Excision

5mm marginal

Kryoterapi

Kyrettage + Elektrodesiccation

Fotodynamisk terapi

5-FU kräm

37
Q

Skivepitelcancer?

Orsaker?

metastaser?

klinisk bild?

A

Skivepitelscancer

Ofta på kroniskt solexponerad hud

Hos immunkompetenta metastaserar 3-5%, 10% mortalitet hos immunhämmande (transplanterade pat)

Klinisk bild

Central ulceration, krustor, hyperkeratos, exofytisk (utåtväxande). Växande.

38
Q

Keratoakantom?

Vad är det?

handläggning?

A

Keratoakantom

Variant av skivepitelscancer. Histologiskt mer differentierat skivepitel än SCC än. Bör handläggas som SCC. Papel(“vulkan”) med central plugg.

39
Q

Seborroisk keratos?

Vad är det?

Hur ser det ut?

A

Seborroisk keratos

Hyper- eller akertos, med rosa/grå/svart färg. Skrovligt eller tjälkat. Ytan är fet och glänsande. Kan bli inflammerade. Finns ett ärftligt inslag. Skrapas lätt bort. Fjällar.

40
Q

Cornu cutaneum? Vad är det? Viktig utredning?

Hur ser det ut?

A

Cornu cutaneum

Ett beningt “horn)”, men viktigt att skicka basen på PAD. Kan vara beningt, lidnrig dysplasi eller SCC. Ser hyperkeratotiska ut.

41
Q

Fibrom

Vad är det? var sitter det oftast? hur behandlas dem?

A

Fibrom(mjuk och hårt)

Kan vara rester av intradermala nevi. Sitter ofta på hals eller i axiller. Är som hårda eller mjuka nodulus med färg liknande hudton. Kan lätt klippas eller strypas bort.

42
Q

Dermafibrom?

VAd är det? vanlig lokal?

A

Dermatofibrom

Kliande nodulus, ofta pigment likanande hudton. Hård. Ben och armar vanligast.

43
Q

Keloid?

Vad är det?

Var sitetr det oftast?

Behandling?

A

Keloid

Ärr efter acne, kirurgi eller örhängehål. Bröst, öron och rygg typsik placering, Större risk om mörk hudton. Behandlas med interlektionell steroidinjektion, kryo eller laser. Absoulut inte excision då står risk för ny keloid.

44
Q

Nevus sebaceus?

Vad är det? Hur ser det ut och var finns det?

risker?

A

Nevus sebaceus

Uppstår hos barn, enstaka fall av basalcellscancer deriverat från nevus sebaceus. Ljust verruköst utseende,dvs papler i grupp, finns i hårbotten.

45
Q

Talgkörtelhyperplasi?

Vad är det? svår att skilja från?

A

Talgkörtelhyperplasi

Papel i talgrika områden, insjunken i mitten med gulglänsande yta. Svårt att skilja från bc typ 1a, om inte telangektasier (ytligt kärlnät)(talar för bc).

46
Q

Epidermala nevus?

Vad är det?

Hur ser de ut?

Handläggning?

A

Epidermala nevus

Svårdefinierade förändringar, ofta stora ljusbruna. Diffusa. Om håriga kallas de Beckers nevus och gör i sådant fall biopsi.

47
Q

Ateratom?

Vad är det? Var kan det sitta? hur behandlas det?

A

Aterom

Nodulus med illaluktande innehåll, löst mot innehåll till skillnad från lipom. Ofta hårbotten men kan sitta varsomhelst. Kirurgi om recidiverande, ta då med cystkapseln.

48
Q

Chondrodermatitis nodularis helicis Vad är det? Hur uppstår det?

A

Chondrodermatitis nodularis helicis

Differentialdiagnos till basaliom som sitter på örat. Noduli som matchar hudton. Är ömmande och uppstår p.g.a. skav under sömn.

Drabbar hud och brosk.

49
Q

Vaskulära tumörer hemangiom? Olika typer och hur ser de ut? Handläggning vid olika?

A

Vaskulära tumörer(hemangiom)

Infantilt hemangiom(“jordgubbsangiom”)

Går ofta över med tiden, men om lokalisering som påverkar syn, anding eller födointag så ger man b-block(propanolol). Är en röd makulär diffus eller nodulär förändring.

Angiom(cherry spots)

Röda papullära förändringar som främst finns på bålen. Behöver ej behandlas.

Venous lake

På läppar eller munslemhinna bildar blå mjuka papullära förändringar.

Angioma stellatum(“spider nevi”)

Central artär som bildar spindelkropp. Förekommer bland barn, men går då ofta i regress. Graviditet eller östrogenbehandling är riskfaktorer. Om äldre eller/eller utspridda på bålen misstänk leversjukdom.

Granuloma telangectaticum(pyogent granulom)

Snabb tillväxt, röd papullär förändring. Sker pga av reaktiv inflammation av bindväv eller blodkärl vid mindre trauma. Om kraftig blödning kirurgi/shaeva. Skickas alltid för PAD för diff amelanotiskt melanom.