Leukmier Flashcards

1
Q

Typiska symtom leukemier.

A

Besvären kommer oftast hastigt vid akut leukemi och långsammare vid kronisk.

Trötthet och andfåddhet. (pga brist på röda blodkroppar)

En infektion som ej går över. (brist på mogna immunceller)

Blåmärken. (Pga brist på trombocyter)

Feber som ej går över. (pga snabb omsättning av leukemiceller)

Nattliga svettningar.(omsättning)

Viktminskning. (omsättning)

Smärta från skelett och leder. (omsättning)

Svullna lymfkörtlar.

Hepatosplenomegali.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Frågor vid anamnes vid leukemi.

A

Viktigt att veta hur snabbt symtomen uppkommit.

Trötthet, andfåddhet?

Smärtor? Lätt att få blåmärken?

Långvarig infektion?

Nattliga svettningar

Viktminskning utan ändrade vanor.

Fråga om leukemi i släkten då det finns ärftliga former som dock är ovanliga.

Arbete? Joniserande strålning, miljögifter?

Tidigare behandling med cytostaika?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Viktigaste blodproven leukemi:

A

Blodprov tas först för att se blodbilden. Blodstatus och Diff.

Ser man blaster perifert blod så bör patienter omedelbart remitteras till hematologisk specialistvård för misstänkt leukemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vidare utredning leukemi.

A

Benmärgsprov behövs ibland för att bekräfta om det är leukemi och vilket typ det är. (Tas i bäckenbenet eller ibland i bröstbenet) Kan vara:

Aspirationsbiopsi.

Borr- och stansbiopsi. (större del men får även med sig celler som sitter fast i bindväv)

Ryggvätskeprov - Lumbalpunktion. För att se om det även finns i nervsystemet.

Lymfkörtelprov:

Vid misstänkt leukemi så skickas vuxna till hematologen och barn till något av landets barncancercentru

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Beskriv Akut lymfatisk leukemi (ALL)

A

Vid akuta leukemier så blir cellerna sjuka tidigt i sin utveckling. I ALL utvecklas i celler som kallas lymfoblaster som i slutändan blir leukocyter. Leder till expansion av omogna leukocyter.

Vanligast hos män.

Är vanligast när barn får leukemi.

Viktigt att få vård snabbt!.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Klassifikation ALL

A

B-ALL (80-85%)

  • Pre B-all/lymfoblastlymfom (95%)
  • ALL med Philadelphiakromosom.
  • Burkitt Leukemi B-ALL.

T-ALL (15-20%) T-ALL/lymfoblastlymfom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vidare utredning ALL

både för diagnos, prognos och framtid?

A

Benmärgsaspiration som tas i bäckenet och är viktigaste undersökningen.

Analysen skall inkludera flödescytometri. (Hos patienter med tydlig leukocytos och blastförekomst i blodet kan detta göras på blod).

Benmärgen är oftast hypercellulär med ökad förekomst av monoklonala lymfatiska blaster.

Kromosomanalys är oerhört väsentlig och skall kompletteras med molekylära analyser och/eller FISH enligt speciella utredningsscheman. Bra att även spara på blodutstryk för senare analyser.

Utredning avseende lymfadenopati och hepatosplenomegali, samt palpation av testiklar.

Lumbalpunktion för cytologisk analys av spinalvätska ska göras.

Utredning avseende infektioner och koagulationspåverkan.

Kontroll av Na, K, jon-Ca, kreatinin, urat och LD för att värdera risk för tumörlyssyndrom.

HLA-typing bör göras för att kunna söka donator till eventuell transplantation.

Före behandling bör man hos patienter med barnönskan ta kontakt med fertilitetsklinik för infrysning av sperma och diskussion angående möjlighet till infrysning av ägg/äggstocksvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Behandling ALL

A

De patienter mellan 40-60 år har en AML-liknande behandling med har fler cytostatika.

De läkemedel som används är:

Prednisolon eller annan steroid.

Vinkristin (oncovin.)

En antracyklin. (Daunorubcin)

Cyklofosamid (Sendoxan)

Cytosin-arabinosid (Cytrabine)

Högdos metotrexat (Methotrexate)

Asparaginas (Erwinase)

Där de får induktionsbehandling och får vara kvar på sjukhuset (vanligt 4-5 veckor).

Efter det tas ett nytt benmärgsprov för att se om alla leukemiceller har tagits bort. Viktigt att kolla komplett remission (CR) som i regel ska uppnås efter 1-2 induktioner där benmärg ska visa på mindre än 5% blaster. Detta är en förutsättning för att uppnå bot. När CR är uppnådd ges ytterligare 1-3 behandlingar (konsolidering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Konsolideringsbehandling ALL

Risker?

När startas nästa dos?

A

Konsolideringen utförs även om alla tecken visar att sjukdomen är borta för att minska risken för återfall.

Den kan behöva pågå länge. Olika om patienten måste vara kvar på sjukhuset efter behandlingstillfället eller kan åka hem. Viktigt att veta att patienten är mer benägen för infektioner, så en infektion kan behöva behandlas på sjukhus. Nästa kur startas så fort benmärgen återhämtat sig och eventuella infektioner är under kontroll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Underhållsbehehandling ALL

Mål?

A

De läkemedel som används som underhållsbehandling efter induktion och konsolidering är:

6-merkaptopurin (Puri-nethol) dagligen och en tablett metotrexat en gång per vecka till en total behandlingstid av 2-2,5 år. Dosering justeras efter blodvärde då man vill att leukocyttalet ska ligga på mellan 2-3. Dessutom ges upprepade reinduktionsbehandlingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Behandling för att klara cytostatikabehandlingen.

A

Läkemedel för att förebygga illamående eller infektioner.

Blodtransfusioner vid låga blodvärden.

Antibiotika vid infektioner.

TPN vid svårt att äta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vid stor risk för återfall hos ALL.

A

Kan behövas stamcellstransplantation om risken för återfall är stor.

Även strålbehandling mot delar av kroppen där cytostatiska har lägre effekt, tex CNS och testiklarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Prognos ALL?

Prognosfaktorer?

A

Över 85% av barnen med ALL blir av med sjukdomen efter behandling.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är mindre hos vuxna och minskar med stigande ålder pga att de sjuka cellerna har en karaktär som är svårare att behandla.

Viktigaste prognosfaktorerna är:

Leukocyttalet.

Cytogenetiska avvikelser.

Ålder.

Remissionsstatus efter induktionsbehandling.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv AML

A

Vid akuta leukemier så blir cellerna sjuka tidigt i sin utveckling. Här är det oftast förstadierna till granulocyterna som blir sjuka.

Viktigt att få vård snabbt och ska alltid remitteras akut till hematologisk klinik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

En annan variant av AML

Prognos och risker?

Behandling?

A

Finns en variant som heter akut promyelocytleukemi (APL) Med hög risk för påverkad koagulation och tidig död i blödningar med en mortalitet på 20% under de första 3 veckorna. Har dock annars bra prognos i långa loppet. Behandlas med ATRA som är en Vitamin A-analog i kombination med arsenik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vidare utredning AML

Vad kollar man efter där?

A

Benmärgsaspirat för att undersöka:

Morfologin där det ska vara minst 20% blaster.

Cytokemin.

FACS Flourescence activated cell sorting.

Kromosomanalys, genetiska analyser.

17
Q

Behandling AML

Vad påverkar behandlingsval?

Vad är viktigt att följa upp och varför?

Vad eftersträvar man?

A

Genmutationsanalyser har betydelse för behandlingsval:

FLT3-ITD (25% av fallen) är förenat med relapsrisk.

NPM1 (50%) i kombination med normal karyotyp och FLT3-ITD negativ innebär lågriskgrupp.

CEBPA innebär god prognos om dubbelmutation och normal karyotyp.

Här ges intensiva kurer med cytostatika eller läkemedel som fungerar som cytostatika.

Barn som är i början av sin behandling kan behöva stanna kvar på sjukhuset för att benmärgen ska återhämta sig.

Vuxna behöver stanna kvar efter induktionen (vanligt 4-5 veckor).

Efter det tas ett nytt benmärgsprov för att se om alla leukemiceller har tagits bort. Viktigt att kolla komplett remission (CR) som i regel ska uppnås efter 1-2 induktioner där benmärg ska visa på mindre än 5% blaster. Detta är en förutsättning för att uppnå bot. När CR är uppnådd ges ytterligare 1-3 behandlingar (konsolidering).

18
Q

Konsolideringsbehandling AML

Risker?

När startas nästa kur?

A

Konsolideringen utförs även om alla tecken visar att sjukdomen är borta för att minska risken för återfall. Den kan behöva pågå länge. Olika om patienten måste vara kvar på sjukhuset efter behandlingstillfället eller kan åka hem. Viktigt att veta att patienten är mer benägen för infektioner, så en infektion kan behöva behandlas på sjukhus. Nästa kur startas så fort benmärgen återhämtat sig och eventuella infektioner är under kontroll.

19
Q

Preparattyper för behandling AML.

Nackdelar allmänt?

A

Ara-C

Antracykliner.

Etoposid.

Amekrin.

Purinanaloger.

Cellgifter är dock oselektiva och kommer störa celler som delar sig ofta som normala blodbildande celler, munslemhinna och GI-kanalens slemhinna. Ger håravfall

20
Q

STamcellsbehandling AML?

A

Kan behövas stamcellstransplantation om risken för återfall är stor. Ifall patienten ska genomgå det så beror det på:

Riskprofil (cytogenetiska/genetiska aberrationer)

Ålder.

Tillgång på donatorer. (Syskon har 25% chans att vara HLA-identiska annars register).

21
Q

Vad innebär myeloablativ och non-myeloablativ?

A

Kan ske myeloablativ till yngre patienter (under 55 år) Där hela benmärgen slås ut och det måste tillföras nya celler. För äldre blir det Non-myeloablativ Där inte hela benmärgen slås ut. Även co-morbiditeter skall tas hänsyn till.

22
Q

Prognos AML

riskgrupper?

A

Cirka 65% av barn med AML blir av med sjukdomen.

Finns olika riskgrupper beroende på vilken mutation som patienten har. Favorable, intermediate och adverse. Graderar hur bra prognosen är.

23
Q

Relaps vid AML?

A

Relaps är mycket vanligt (50%) Då blir det att bestämma mellan ny induktionsbehandling eller palliation. Vid relaps är i princip enda botchansen transplantation

24
Q

Beskiv Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

A

Är en form av lymfom och är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Barn får ej KLL.

Måste behandlas direkt vid symtom.

Har okänd genes.

Prognos beroende på kromosomförändringar.

25
Q

Mer specifika symtom KLL

A

Autoimmun hemolytisk anemi.

Trycksymtom från förstorade lymfkörtlar eller mjälte.

26
Q

Prover vid KLL

kriterier?

A

Blodvärde med Diff. Crp, s-LD, s-kreatinin, s-CA, s-Albumin, s-urat,s-beta2-mikroglobulin och s-haptoglobin.

Ett kriterie är att det ska vara Lymfocytos i blodet över 5,0

S-elfores för kvantifiering av immunoglobuliner.

Coombs test. (Hemagglutinationstest)

27
Q

Vidare utredning KLL

Vad ses?

Vad ska göras inför behandling?

A

Diagnos kan ställas i perifert blod med flödescytometri.(Specifik immunofenotyp) Som ska vara antagligen -CD5+, CD19+, CD23+, CD200+

CD20 och CD22 är oftast svagt uttryckt.

Oftast benmärgsundersökning med genetisk analys (FISH) för prognos.

Benmärgen är oftast hypercellulär med en ökning av lymfocyter. ska vara över 20% enligt WHO. Morfologiskt ska det vara övervägande små lymfocyter med moget utseende.

Ev DT

Mutationsanalys av TP53-genen rekommenderas alltid inför behandlingsstart.

Mutationsanalys för immunoglobulinets tunga variabla kedja (IGHV) bör utföras, då en muterad variant kan prediktera för gott svar på behandling.

28
Q

Behandling KLL

kontroller?

Mål?

Biverkningar?

A

Man får behandling vid besvär. Blir regelbundna kontroller (lämna blodprov några gånger om året) när man är utan besvär. Måste behandlas direkt vid symtom eller om sjukdomen utvecklas åt fel håll vid kontrollerna. Målet med behandlingen är symtomfrihet.

Vid behandling ges cytostatika kombinerat med monoklonala antikroppar mot vanligen CD20 som kan ges som dropp eller sprutor (Rituximab). Dessa tar ej bort sjukdomen men kan göra patienten besvärsfri i flera år.

Cytostatika gör en illamående och MAB gör så patienten kan få lite feber, frossa, ledvärk och hjärtklappning i början av behandlingen. Man kan få läkemedel mot biverkningarna.

Yngre patienter med aggressiv sjukdom kan bli aktuella för stamcellstransplantation.

29
Q

Prognos KLL

A

Oftast livslång, men de kan leva länge med sin sjukdom.

⅓ får en relativt aggressiv sjukdom där behov av behandling finns tidigt.

Stamcellstransplantation kan bota men ger en hög risk för komplikationer.

30
Q

Beskrivning KML och vilken mutation ger upphov till den?

A

I leukemicellerna uppstår en translokation t(9;22) som medför en minskad kromosom nr 22 (philadelphiakromosomen). Denna förändring leder till en uppkomst av en fusionsgen BCR-ABL1 som i sin tur kodar för ett konstitutivt påslaget tyrosinkinas, som leder till ökad proliferation och minskad apoptos. Det ger kraftigt expanderad myelopoes. Dock är BCR-ABL1 en specifik måltavla för riktad terapi. Utan behandling så kan ytterligare mutationer inträffa i den maligna cellklonen som försämrar cellutmognad och övergång till blastfas.

31
Q

Blodbild KML

A

Nästan alltid förhöjt leukocytantal, där alla mognadsstadier av granulocytopoesen är representerade. i Kronisk fas är andelen eosinofila och basofila granulocyter oftast något ökad.

Måttliga anemi vanlig.

Hälften uppvisar tromocytos.

Benmärgen är hypercellulär och fettfattig med dominans av vänsterförskjuten granulocytopoes. Oftast ökat antal megakaryocyter

32
Q

Diagnos på KML ställs genom:

A

Morfologisk bedömning av blod och benmärgsutstryk, samt påvisande av Ph-positiva celler och BCR-ABL1-fusionen i celler från benmärg eller blod med hjälp av kromosomanalys och FISH eller kvantitiativ RT-PCR.

33
Q

Behandling KML.

A

Målet med behandling är att förhindra övergång i mer akuta faser och minska leukemiceller. Behandlingen måste oftast pågå hela livet.

KML innebär att det uppstått en speciell förändring i celler i benmärgen, den finns i cellernas kärnor och kallas philadelphiakromosomen som gör att leukemiceller bildas. Tyrosinkinashämmare blockerar den processen och minskar därmed mängden leukemiceller.En del behöver förberedande läkemedel innan behandling med tyrosinkinashämmare och då ges mild cytostatika för att minska mängden vita blodkroppar i blodet.

34
Q

De tyrosinkinashämmare för KML som finns är:

A

Inkluderade i läkemedelsförmånen:

Imatinib (Glivec)

Nilotinib (Tasigna)

Bosutinib (Bosulif)

Dasatinib (Sprycel) (2a linjen TKI)

Ponatinib (Iclusig) (mer uttalad behandlingsvikt)

35
Q

Biverkningar Tyrosinkinashämmare:

A

Tyrosinkinashämmare kan orsaka sänkta blodvärden, svullnader eller illamående, då kan man byta till en annan sort av tyrosinkinashämmare då det finns flera sorter. Behandlingen kan stoppas efter minst 2-3 år om det uppnåtts en komplett molekylär remission (Innebär ingen genaktivitet från muterade tumörceller i blodet.) där uppemot 50% håller stabil sjukdom.

36
Q

Om TKI ej hjälper vid KML

A

Om TKI inte hjälper så kan en stamcellstransplantation behövas som kan bort cancern helt och hållet men väldigt krävande behandling.