2018 Flashcards
(8 cards)
Vad skulle sannolikt vara svårast att komma ihåg: en lista med orelaterade ord eller en lista med ord som kom från en och samma kategori? varför?
Redogör för en relativt effekt och en relativt ineffektiv inkodningsstrategi. Varför är de effektiva/ineffektiva?
En lista med orelaterade ord är svårare att minnas än en lista med ord från samma kategori eftersom semantisk organisering underlättar återkallning genom associationer.
Effektiv strategi: Djup bearbetning
Att reflektera över ordens betydelse och koppla dem till tidigare kunskap stärker minnesspår och gör återkallning enklare.
Ineffektiv strategi: Rote repetition
Mekanisk upprepning utan förståelse skapar svaga minnesspår och fungerar dåligt för långtidsminnet.
Djup bearbetning ger starkare minne, medan ytlig repetition är ineffektiv.
Beskriv utifrån fyra olika aspekter hur arbetsminnet/korttidsminnet skiljer sig ifrån det sensoriska minnet och långtidsminnet.
Här är fyra aspekter som skiljer arbetsminnet/korttidsminnet från sensoriskt minne och långtidsminne:
Varaktighet
Sensoriskt minne: Mycket kort (millisekunder till någon sekund).
Arbetsminne/korttidsminne: Några sekunder till minuter.
Långtidsminne: Kan lagras i dagar, år eller hela livet.
Kapacitet
Sensoriskt minne: Stor kapacitet men kort lagringstid.
Arbetsminne/korttidsminne: Begränsad kapacitet (ca 7±2 enheter enligt Miller).
Långtidsminne: Praktiskt sett obegränsad kapacitet.
Funktion
Sensoriskt minne: Håller kvar sensorisk information kortvarigt för vidare bearbetning.
Arbetsminne/korttidsminne: Hanterar och bearbetar information aktivt.
Långtidsminne: Lagrar information permanent för framtida återkallning.
Kodning
Sensoriskt minne: Sensorisk kodning (ikoniskt för syn, ekotiskt för hörsel).
Arbetsminne/korttidsminne: Oftast auditiv och visuell kodning.
Långtidsminne: Semantisk kodning (betydelsebaserad), men även visuella och motoriska minnen.
Vilka är de två huvuddesigners man kan använda i fMRI experiment? Vänligen beskriv dem, och fördelar och nackdelar. Vad är anledningen till att vi behöver en basline condition i fMRI experiment?
De två huvuddesignerna i fMRI-experiment
Blockdesign
Beskrivning: Stimuli presenteras i längre block (t.ex. 20–30 sekunder) där deltagaren utför samma typ av uppgift eller exponeras för samma typ av stimuli, följt av en annan uppgift/stimulustyp eller en viloperiod.
Fördelar:
Ger starkare signal eftersom BOLD-responsen (Blood-Oxygen-Level Dependent) ackumuleras över tid.
Enklare att analysera, eftersom mönstret av aktivering är tydligt.
Nackdelar:
Mindre flexibel, svår att använda för oväntade eller sällsynta stimuli.
Kan leda till habituering (deltagarna vänjer sig vid stimulit).
Eventrelaterad design
Beskrivning: Enskilda stimuli presenteras slumpmässigt och separeras med olika långa mellanrum. Signalerna analyseras utifrån individuella responser.
Fördelar:
Flexibel, kan användas för att undersöka reaktioner på oväntade eller sällsynta händelser.
Mindre risk för habituering och strategisk anpassning.
Nackdelar:
Svagare signal eftersom BOLD-responsen är kortvarig.
Kräver mer avancerad analys och fler trials för att få tillräcklig statistisk styrka.
Varför behövs en baseline condition?
En baseline condition är viktig för att kunna jämföra hjärnaktivitet vid en experimentell uppgift med en neutral eller viloperiod. Utan baseline går det inte att avgöra om den observerade aktiviteten är specifik för en viss uppgift eller om den bara återspeglar generell hjärnaktivitet. Baseline kan bestå av vila, en kontrolluppgift eller en lågkrävande uppgift.
Beskriv rollen som hippocampus har för att konsolidera minnen enligt “standard modellen”
Enligt standardmodellen för minneskonsolidering spelar hippocampus en avgörande roll i att överföra minnen från korttidslagring till långtidslagring i neokortex.
Hippocampus roll i konsolidering:
Initial lagring: När en ny episodisk händelse upplevs skapas en temporär koppling mellan neokortikala områden via hippocampus.
Gradvis förstärkning: Med upprepade reaktiveringar (t.ex. under sömn) förstärks och omorganiseras minnesspår i neokortex.
Självständig lagring: Efter en tid blir minnet hippocampus-oberoende, då neokortikala nätverk kan återkalla det utan hippocampal involvering.
Stöd för modellen:
Amnesistudier: Skador på hippocampus orsakar anterograd amnesi (oförmåga att skapa nya långtidsminnen) men ofta bibehållna äldre minnen, vilket tyder på att konsoliderade minnen inte längre är beroende av hippocampus.
Sömnstudier: Under slow-wave sleep reaktiveras hippocampus och stärker neokortikala kopplingar.
Begränsning: Modellen förklarar bäst semantiska och episodiska minnen, men är mindre relevant för procedurminnen, som är mer beroende av striatum och cerebellum.
Fungerar kognitiv träning? beskriv hur du skulle designa en studie för att besvara denna fråga.
Svaret beror på vilken typ av kognitiv träning och vilka effekter man mäter.
✔ Positiva effekter: Studier visar att kognitiv träning kan förbättra tränade färdigheter, som arbetsminne och problemlösning. Dessutom kan äldre personer dra nytta av träning för att bromsa kognitiv nedgång.
❌ Begränsningar: Förbättringarna är ofta uppgiftsspecifika och generaliserar sällan till vardagliga kognitiva funktioner (t.ex. bättre minne i verkliga situationer).
Slutsats: Kognitiv träning kan förbättra vissa kognitiva funktioner men har begränsad överföringseffekt till andra områden. Mer forskning behövs för att förstå långtidseffekterna.
Fungerar kognitiv träning? – Studieupplägg
Deltagare: 100–200 vuxna, utan neurologiska sjukdomar.
Grupper:
Träningsgrupp: Kognitiv träning (30 min/dag, 8 veckor).
Aktiv kontroll: Uppgifter med låg kognitiv belastning.
Passiv kontroll: Ingen intervention.
Mätningar:
Kognitiva tester (arbetsminne, uppmärksamhet) före/efter träning och vid 3- & 6-månaders uppföljning.
fMRI/EEG för att mäta hjärnförändringar.
Tolkning:
Om träningsgruppen förbättras mer än kontrollerna och effekten kvarstår → träningen fungerar.
Kortvariga effekter kan bero på uppgiftsspecifik träning.
Begränsningar: Transfer-effekt och motivationspåverkan.
Afasi kan grovt delas upp i flytande och ickeflytande:
a) nämn en flytande och en icke flytande afasityp.
b) Nämn för varje afasityp ett utmärkande drag för den muntliga uttrycksförmågan och ett utmärkande drag för hörförståelsen.
a) Exempel på afasityper
Flytande afasi: Wernickes afasi
Ickeflytande afasi: Brocas afasi
b) Utmärkande drag
Vid Wernickes afasi är den muntliga uttrycksförmågan flytande, men talet kan vara osammanhängande och innehålla neologismer (påhittade ord). Hörförståelsen är nedsatt, och personen har svårt att förstå tal och instruktioner.
Vid Brocas afasi är talet ansträngt, stammande och telegramlikt, med få ord och förenklad grammatik. Hörförståelsen är relativt bevarad, men personen kan ha viss svårighet med att förstå komplexa grammatiska strukturer.
Förklara kort varför expertis kan vara viktig för problemlösning. Förklara hur skillnader mellan experter och icke-experter kan bidra till expertfördelar i problemlösningsförmåga, inkludera exempel från empiriska studier. Expertis i problemlösning studeras ofta genom schackspel. Vilka problem eller begränsningar kan uppstå med detta tillvägagångssätt när man vill dra allmänna slutsatser om mänskliga problemlösningsförmågor?
Expertis kan förbättra problemlösning genom att individer utvecklar djupare kunskap och mönsterigenkänning inom ett specifikt område. Detta gör att experter snabbt kan identifiera viktiga delar av ett problem och hitta lösningar effektivare än icke-experter. Skillnaden mellan experter och icke-experter handlar ofta om kognitiva strategier och mängden lagrad information. Experter tenderar att använda sina mentala representationer för att snabbt navigera problem, medan icke-experter måste förlita sig på mer grundläggande och ofta långsammare strategier.
Empiriska studier, exempelvis inom schack, har visat att experter har förmågan att känna igen schackmönster och anticipera motståndarens drag långt snabbare än nybörjare, vilket gör att de kan fatta beslut mer effektivt (Chase & Simon, 1973). Detta beror på deras storlek och organisation av minnet för spelets mönster.
Begränsningar med schack som modell:
Även om schack är användbart för att studera problemlösning, finns det begränsningar när det gäller att generalisera till andra typer av problemlösning. Schack är ett strategiskt spel med klara regler, medan många verkliga problem är mer komplexa och mindre strukturerade. Det innebär att expertis i schack inte nödvändigtvis översätts till expertis i andra områden, som kreativ problemlösning eller sociala interaktioner. Dessutom är schackspelare vana vid att tränas under kontrollerade förhållanden, vilket kan påverka hur resultaten relateras till vardaglig problemlösning.
Deduktivt och induktivt resonemang är relaterat till två områden i hjärnan, vilka? Dessa områden aktiveras olika beroende på om det handlar om deduktivt eller induktivt resonemang, vad är skillnaderna?
Deduktivt resonemang är kopplat till prefrontal cortex, som hanterar abstrakt tänkande och arbetsminne. Det innebär att dra logiska slutsatser från allmänna principer till specifika fall.
Induktivt resonemang aktiverar parietalloben, som är involverad i mönsterigenkänning och bearbetning av specifik information för att dra generella slutsatser.
Skillnaden är att deduktivt resonemang kräver mer strukturerad tankeprocess och arbetsminne, medan induktivt resonemang är mer beroende av mönster och erfarenhet.
