2020 VG Flashcards
(9 cards)
Vänligen beskriv i detalj hur hjärnaktivitet uppskattas med funktionell MRI (fMRI). För att illustrera ditt svar, ge ett konkret exempel på en uppgift och de involverade hjärnområdena.
fMRI använder den naturliga skillnaden i de magnetiska egenskaperna hos deoxigeniserat och oxygeniserat hemoglobin för att producera ett BOLD-signal (blood oxygen level dependent). När någon utsätts för en viss uppgift, såsom att registrera varje gång de hör en ton, aktiveras relevanta hjärnregioner (i det här fallet skulle vi förvänta oss aktivitet främst i hörselcortex). Detta leder till en ökning av oxygenerat blod till området, vilket resulterar i en förändring i det magnetiska signalen som registreras av MRI-maskinen. Detta fenomen är ett exempel på neurovaskulär koppling (neurovascular coupling), där neuronaktivitet orsakar förändringar i blodflödet för att tillhandahålla de syre- och näringsämnen som behövs för de aktiverade hjärnregionerna.
Det tar cirka 2-3 sekunder för en MRI-maskin att fånga hela hjärnvolymens aktivitet, så när bilderna har rekonstruerats måste de korrigeras för slice timing. De måste också korrigeras för eventuell rörelse som inträffade medan personen var i scannern och spatialt normaliseras för att passa en mall. Bilden bearbetas sedan genom ett smoothing-filter för att öka signal-till-brusförhållandet. När detta har gjorts för en individ måste deras skanningar under uppgiften jämföras med skanningar från en baseline. Detta beror på att det inte finns några absoluta BOLD-värden och vi vill eliminera så mycket brus som möjligt från hjärnområden som är aktiva, till exempel när personen trycker på knappen för att registrera ljudet. En baseline måste mätas med en kontroll som tar hänsyn till så mycket av bruset som möjligt, vilket isolerar det stimulus vi är intresserade av. När detta har gjorts för varje individ, genomsnittsbildas aktiveringarna för att producera en sammansatt bild av hjärnaktiviteten som är involverad i rörelse av den högra handen.
Svara anngen “ja” eller “nej” på följande åa frågor som alla handlar om implicit minne eller arbetsminne:
a) Kan man få implicita minnen från material som man är medveten om a man exponeras för?
b) Blir den implicita minnesprestaonen generellt se starkare när inkodningen och framplockningen har olika
modalitet (exempelvis genom a man vid inkodning får se en bild på en hammare och vid framplockning ska fylla i
e lucktest som har formen “_a_m__e”)?
c) Blir den implicita minnesprestaonen generellt se starkare när smulit vid inkodningen processas semanskt
snarare än foneskt (exempelvis genom a man avgör om två ord är associaoner av varandra snarare än om
orden börjar på samma bokstav)?
d) Är perceptuell priming e exempel på en implicit minneseffekt som man testar med hjälp av e test där prime
och target är samma sak?
e) Är det för de flesta personer svårare a prata och skriva samdigt jämfört med a prata och rita samdigt?
f) Förminskar man generellt se en eventuell recency-effekt genom a förkorta den mellan inkodning och
framplockning snarare än a förlänga den?
g) Är det mer troligt a någon i arbetsminnet misstar e ord för e annat som är semanskt lika (exempelvis
“hund” och “pudel”) än för e ord som är foneskt lika (exempelvis “hund” och “sund”)?
h) Är det enklare a få in någonng i det explicita långdsminnet än a få in det i arbetsminnet?
a) ja
b) nej
c) nej
d) ja
e) ja
f) nej
g) nej
h) nej
a) Vänligen definiera “Standardmodellen” och “Multiple Trace Theory” (MTT), och betona den största skillnaden mellan de två när det gäller hippocampus inblandning vid återkallande av episodiska minnen.
b) Förklara hur Standardmodellen och MTT skulle tolka brist på hippocampal inblandning för gamla minnen.
a) Standardmodellen säger att hippocampus är viktig för kodning av episodiska minnen och fungerar som ett index för minnet. När vi återkallar minnet aktiverar detta index de relevanta kortikala områdena. När de kortikala områdena aktiveras stärks deras kortiko-kortikala kopplingar och efter en viss tid (där denna konsolidering sker upprepade gånger) kräver inte längre minnena hippocampalt index för att återkallas.
Multiple Trace Theory säger också att hippocampus är viktig för kodning av episodiska minnen och att den fungerar som ett index för minnen. Men istället för att bara aktivera de kortikala områdena vid återkallande säger denna teori att ett nytt index (spår) produceras och lagras i hippocampus. Detta innebär att verkligt episodiska minnen alltid kommer att kräva hippocampus. MTT säger att endast episodiska minnen som har “semantiserats” inte längre kräver hippocampus associerande funktioner.
b) Standardmodellen - Avlägsna minnen har återkallats fler gånger och beroende på det kräver de inte längre hippocampus utan bara deras kortiko-kortikala kopplingar.
MTT - Det finns i många fall delar av hippocampus kvar i fallstudier av hippocampus skador. Avlägsna minnen har återkallats fler gånger och har därför bildat många spår i hippocampus, vilket gör dem mer motståndskraftiga mot skador. Många avlägsna episodiska minnen tenderar också att förlora sina associativa detaljer när de blir mer semantiska och kräver därför inte längre hippocampal inblandning.
a) Vad är intelligens?
b) Hur kan intelligens mätas?
c) Hur förändras intelligensen över livsspannet? Förklara!
a) Intelligens som psykologer använder begreppet idag är ett kompositmått av olika kognitiva funktioner.
Men vad som ska ingå i begreppet intelligens är något som är omdebatterat och vissa intelligensteorier
har en mer holistisk syn (Gardners Multipla Intelligenser) medan andra har en mer något mer tydligt
kognitiv syn på intelligens (Thurstones Primära Mentala Förmågor). Ursprungligen utvecklades det för
att predicera akademisk framgång, vilket moderna test gör relativt väl idag.
b) Intelligens kan mätas med hjälp av olika intelligenstest som mäter olika typer av kognitiva förmågor
för att skapa en helhetsbild av intelligens. Test som WAIS och WISC är normerade och viktade för att
undvika könsskillnader. Man mäter då med hjälp av minst 10 mindre test olika förmågor som
arbetsminne och verbal förmåga som sedan kan jämföras mot normerade värden för att ge en bild av
hur individen ligger till i förhållande till liknande individer.
c) Om man tittar på råpoäng på intelligenstest kan man se att intelligensen generellt ökar och når en
platå i övre tonåren/unga vuxenåldern. Sedan har man ungefär samma intelligens fram till man når runt
övre medelåldern (varierar beroende på individ) då den börjar att sjunka. Detta har man dock tagit
hänsyn till i normeringsdata och därför bör inte testresultat förändras avsevärt från tonåren framåt. Det
ser också lite olika ut beroende på om man kollar på flytande eller kristalliserad intelligens där
kristalliserad intelligens är stabil medan flytande intelligens sjunker över livsspannet.
Könsskillnader rapporteras i exempelvis spaala funkoner och episodiskt minne.
a) I vilken riktning och vilken magnitud?
b) Förklara med hjälp av Flynn-effekten hur könsskillnader i ovan nämnda funkoner kan tänkas komma a förändras
i framden. Varför?
a) Spatiala funktioner - till mäns fördel med mental rotation som den starkaste effekten på - 0.56.
Episodiskt minne - till kvinnors fördel (förutom för minne för rutter) med efekter på verbalt minne - 0.28
b) Baserat på de studier som gjorts på skillnader i könseffekter över tid har man sett att när förhållanden
blir bättre så drar kvinnor större fördel av detta, de verkar få en starkare Flynn-effekt. Det har gjort att
könsskillnader till kvinnors fördel (som episodiskt minne) ökar medan könsskillnader till mäns fördel
(visuospatiala uppgifter, matematisk problemlösning) minskar. I vissa fall ser man till och med en
reverserad effekt (Island i PISA mätningar). Utifrån detta kan vi förvänta oss att könsskillnaderna till
kvinnors fördel kan öka medan de till mäns fördel minskar med ökande jämställdhet. Varför denna effekt
syns vet man inte säkert men man kan tänka sig att en ökande välfärd och ökande jämställdhet innebär
större förändring för kvinnor och deras livsförhållanden (bättre nutrition, tillgång till utbildning) eftersom
kvinnor tenderar att bli hårdast drabbade och mest utsatta när det är ekonomiskt svårt i ett land.
a) Tal är e sä a använda vårt språk. Ge e exempel på e annat sä a urycka språk på e fullvärdigt sä
(d.v.s e sä där moagaren säkert förstår budskapet förutsa a man använder samma språk).
b) Förklara koraat hur begreppet ”språk” och skiljer sig från begreppet ”tal”.
a) Teckenspråk
b) Språk - vilket system som helst som används för att representera och kommunicera idéer. Tal - en
specifik, ljudbaserad form av språk.
a) Förklara modellen för exploration-selektion-refinement av kognitiv plastisitet.
b) Hur relaterar detta till förändringar i grå substans som sker i hjärnan vid träning av en uppgift?
a) Modellen för exploration-selektion-refinement säger att plastisitet sker i tre steg:
- Exploration - När det uppstår en obalans mellan omgivningens krav och hjärnans strukturella kapacitet, genereras flera olika mikrokretsar för att försöka möta det nya kravet.
- Selektion - De olika kretsarna testas och den mest framgångsrika väljs (detta tros ske genom dopaminrespons).
- Refinement - Den valda kretsen stöds (t.ex. genom angiogenes) och alla överflödiga kretsar kasseras.
b) Detta har observerats i ett experiment där deltagare lärde sig att jonglera. Efter den initiala träningen skannades deltagarna och en ökning av grå substansvolymen i relevanta områden observerades, vilket var i linje med exploration. Men när jongleringsdeltagarna skannades igen efter flera månader hade grå substansvolymen minskat tillbaka mot baslinjen, vilket var i linje med selektion och refinement.
a) Beskriv vad entrenchment (eller Einstellung) är och förklara varför det kan vara ett hinder för problemlösning.
b) Förklara, med hänvisning till en relevant studie, hur en metod för att hjälpa problemlösare att nå insikt i ett problem fungerar.
a) Entrenchment är när problemlösaren fastnar i ett sätt att lösa ett problem som inte är optimalt för att nå lösningen. Detta kan ses i fall av funktionell fixering, där tidigare exponering för ett objekt gör det svårt för människor att föreställa sig att använda objektet på ett annat sätt (t.ex. Dunckers ljusproblem).
b) I en studie som genomfördes hypoteserades det att insikt (en omorganisering av problemmiljön som underlättar lösningen) kunde uppnås genom att rikta uppmärksamheten mot de rätta delarna av problemet. Dunckers tumörproblem användes och individernas naturliga ögonrörelser när de löste problemet mättes. Det visades att individer som fokuserade på “huden” i modellen hade en högre andel korrekta lösningar. Deltagarna blev sedan instruerade att rikta uppmärksamheten mot huden (den delen av modellen blinkade) eller mot tumören, och det visades att deltagare som hade sin uppmärksamhet riktad mot huden hade en högre andel korrekta lösningar jämfört med kontrollgruppen och de som hade blivit felriktade (mot tumören) gjorde fler fel. Samma effekt kan ses när man ger människor hjälpsamma (högre andel korrekta lösningar) eller ohjälpsamma analogier (lägre andel korrekta lösningar) för tumörproblemet, vilket förstärks om de informeras om att analogin är användbar för att lösa problemet.
a) Hur definieras begreppet exekuva funkoner? Definionen ska dels innehålla en övergripande definion av
begreppet exekuva funkoner och dessutom beskriva hur man kan dela in exekuva funkoner i olika
subfunkoner.
b) Ge även e exempel på hur en specifik skada i frontalloben (t.ex. laterala PFC) kan leda ll e visst syndrom. c) Slutligen ska du ge e exempel på hur man kan mäta exekuva funkoner - redogör för e specifikt test och vilken
funkon som dea test mäter.
a) Exekutiva funktioner är en grupp av top-down mentala processer som är nödvändiga för målinriktat
beteende, när att gå på instinkt eller automatik är otillräckligt, ofullständigt eller omöjligt. Exekutiva
funktioner kan delas upp på olika sätt men ofta pratar man om: Arbetsminne, Inhibition (av prepotenta
beteenden, av pågående beteenden och av ovidkommande information) och Kognitiv flexibilitet.
b) En skada på laterala PFC leder till dysexecutive syndrome där personen har svårt att initiera och
fullfölja uppgifter samt att förstå sitt eget och andras beteende. En typ av detta syndrom är Abulia där
personer får ett väldigt långsamt beteende och är lättdistraherade.
c) Man kan mäta exempelvis inhibition av prepotenta beteenden genom en go/no-go task där personen
ska utföra en viss uppgift (ex. trycka på en knapp) när de ser ett stimuli (ex. en rosa boll - go) och inte
göra det när de ser ett annat stimuli (ex. en gul triangel - no-go). Det som gör detta svårt är att go
stimulit kommer mycket oftare och därmed förstärker beteendet av att trycka vilket gör att man aktivt
måste hejda sig från att trycka när no-go stimulit kommer.
