Tenta 2020 Flashcards
(9 cards)
a) Hur skiljer sig fri återgivning (free recall), igenkänning (recognion), och stödd återgivning (cued recall) från
varandra? Förklara varför en av dessa återgivningsmetoder ger relavt hög minnesprestaon och en annan relavt
låg minnesprestaon. (2p)
b) Med vilka uppgier man kan i e kliniskt sammanhang som psykolog undersöka (1) episodiskt
minne och (2) semanskt minne om man ska utreda en paent med misstänkt minnesstörning? (2p)
a)
Free recall innebär att en person ska återge information helt utan ledtrådar. Recognition innebär att en person får se en lista med ord eller annan information och ska avgöra om de känner igen det. Cued recall innebär att en person får en ledtråd (cue) som hjälper till att minnas.
Recognition ger generellt en högre minnesprestation än free recall eftersom det enbart kräver igenkänning snarare än aktiv återkallelse. Det är lättare att känna igen något än att själv generera det ur minnet. Free recall ger den lägsta minnesprestationen eftersom individen måste återkalla information helt utan stöd, vilket kräver en starkare och mer detaljerad inkodning.
b)
Episodiskt minne kan undersökas genom att be en patient memorera en lista med ord. Efter en paus, där distraherande uppgifter ges för att förhindra korttidsminnesstrategier, ombeds patienten att återge orden. Detta testar individens förmåga att lagra och hämta specifika händelser.
Semantiskt minne kan undersökas genom att be patienten svara på allmänbildningsfrågor, såsom att nämna länder i Europa eller förklara betydelsen av ord. Detta testar individens kunskap om fakta och begrepp, som inte är knutna till en specifik upplevelse.
Beskriv principerna för positronemissionstomografi (PET) och ge ett exempel på en molekyl (samt den radioaktiva spårsubstans som används för denna molekyl) som kan studeras i ett kliniskt eller forskningsmässigt sammanhang, som du förklarar/beskriver. (4p)
En radiotracer är en molekyl som är konstruerad för att efterlikna en endogen substans, såsom en signalsubstans eller en metabolit i kroppen. Radiotracern märks med en positronemitterande isotop och injiceras i försökspersonen. När isotopen sönderfaller avger den en positron, som inom en mycket kort sträcka kolliderar med en elektron. Denna kollision leder till en process som kallas annihilation, vilket resulterar i utsändning av två fotoner i exakt 180 graders vinkel från varandra. PET-scannern, som omger försökspersonen, detekterar dessa fotoner och använder informationen för att rekonstruera en bild av var i kroppen eller hjärnan den radioaktiva processen ägde rum. Detta ger en hög spatial upplösning och gör det möjligt att kartlägga biologiska processer med stor precision.
Ett exempel på en molekyl som kan studeras med PET är dopamin, särskilt inom det dopaminerga systemet. För att undersöka detta används en radiotracer, såsom [¹¹C]racloprid eller [¹⁸F]FDOPA, som binder till dopaminreceptorer eller deltar i dopaminsyntesen. När radiotracern binder i det dopaminerga systemet sker positronemission och efterföljande annihilation, varpå PET-scannern registrerar de utsända fotonerna. Detta gör det möjligt att visualisera dopaminaktiviteten och receptortillgängligheten med hög precision, vilket är användbart både inom kliniska och forskningsmässiga sammanhang där exempelvis Parkinsons sjukdom eller schizofreni studeras.
Beskriv utförligt AtoM-modellen av Roberto Cabeza, inklusive exakta hjärnlokaliseringar, och förklara även hur den skiljer sig från “Uppmärksamhetsmodellen” av Corbetta & Shulman. (4p)
AtoM – Attention to Memory-modellen föreslår att ventrala parietala cortex (VPC) är aktiverat vid bottom-up-processer, medan dorsala parietala cortex (DPC) är involverat i top-down-processer. VPC aktiveras när vi får externa cues, medan DPC är aktivt vid målinriktade och högre kognitiva processer, såsom generering av egna cues.
Ett exempel är om jag letar efter min bil på en parkeringsplats – här styr DPC målet, det vill säga att aktivt söka efter bilen. Om jag plötsligt får syn på en bekant skylt (extern cue) aktiveras VPC, vilket gör att DPC omformulerar målet, exempelvis genom att ändra riktning baserat på den nya informationen.
Denna modell kan förklara varför ventral parietal aktivitet under inkodning korrelerar med en sämre senare framplockning, eftersom uppmärksamheten kan ha fångats av externa cues, vilket kan störa djupare inkodning. Däremot korrelerar dorsal parietal aktivitet under inkodning med bättre senare framplockning, eftersom uppmärksamheten är riktad mot högre kognitiva processer som främjar effektiv inlärning. Om de ventrala delarna aktiveras under framplockning, leder det däremot till en bättre återkallelse eftersom externa cues kan hjälpa vid exempelvis cued recall.
Medan AtoM-modellen fokuserar på minne och parietala cortex, är Attentional Model av Corbetta & Shulman mer generell och beskriver uppmärksamhetssystem i hjärnan. Den föreslår att det finns två separata uppmärksamhetsnätverk:
Dorsala uppmärksamhetssystemet – styr top-down uppmärksamhet och är involverat i målinriktad kontroll av uppmärksamhet (exempelvis när vi aktivt söker efter något).
Ventrala uppmärksamhetssystemet – styr bottom-up uppmärksamhet och reagerar på oväntade stimuli (exempelvis när något plötsligt fångar vår uppmärksamhet).
Skillnaden mellan modellerna är att medan Attentional Model är en generell modell för uppmärksamhet, tillämpar AtoM-modellen dessa principer på minne. AtoM-modellen beskriver specifikt hur uppmärksamhet påverkar minnesinkodning och framplockning, medan Corbetta & Shulmans modell snarare förklarar hur vi riktar vår uppmärksamhet i allmänhet.
Beskriv hur det så kallade n-back-testet går ll. Varför heter det n-back? Hur varierar man vanligen
svårighetsgraden i dea test? Vad är dea e test på? (4p)
N-back testet är ett arbetsminnestest som går till så här:
Försökspersonen får se tex bokstäver flashas på en skärm. Hen får se en bokstav i taget och ska svara på om den bokstav försökspersonen nu ser är samma bokstav som den såg för för ett visst antal bokstav sen (1-back = en bokstav sen, 2-back=två bokstäver sen etc). Det heter n-back för att n-et kan bytas ut mot en siffra som indikerar hur många steg bak försökspersonen ska tänka. Svårighetsgraden varieras vanligen genom att manipulera hur många steg tillbaka FP ska tänka, fler steg ger ett svårare test, men också genom att manipulera hur fort tex bokstäverna visas. Detta är ett test på arbetsminne, för att utföra testet behöver FP att hålla bokstäver i minnet samtidigt som hen tar till sig nya bokstäver och bearbetar informationen genom att jämföra dessa med de bokstäver som hålls i korttidsminnet.
a) Definiera kognitiv plasticitet och flexibilitet, och förklara skillnaden mellan dem. (2p)
b) Varför är en mismatch mellan tillgång och efterfrågan viktig för att inducera kognitiv plasticitet, och hur relaterar det till begreppet funktionell kapacitet? Varför är det missförhållande mellan utbud och efterfrågan vikigt för att inducera kognitiv plascitet, och hur
hänger det samman med begreppet funktionell kapacitet? (2p)
a) När vi tex utför en uppgift som vi inte behärskar, tex spelar ett nytt instrument, så kommer vår hjärna till en början att använda sig av våra nervbanor på nya sätt för att utföra uppgiften, detta kallas för flexibilitet. När vi fortsätter att öva märker hjärnan över tid att det finns ett behov av förändrade
nervbanor för att effektivt utföra uppgiften. Då kommer nya kopplingar att testas, väljas ut, och definieras vilket leder till en strukturell förändring av hjärnan. Detta är plasticitet. Skillnaden ligger alltså i att flexibilitet är nya sätt att använda redan befintliga banor medan plasticitet mer permanenta
förändringar av dessa banor för att möta ett nytt behov.
b) Det är viktigt att det finns ett missförhållande mellan utbud (tillgängliga nervbanor) och efterfrågan för att inducera kognitiv plasticitet för att det behöver finnas ett behov av förändring i nervbanorna för att
det ska ske. Detta behov kan inte vara för högt eller lågt, om missmatchen är för låg så kommer hjärnan använda sig av flexibilitet istället, nya användningar av befintliga banor, om den är för hög kommer det inte finnas möjlighet för hjärnan att ändra om till det nya sättet, vi har alltså inte den funktionella kapacieten att göra för stora förändringar. Det måste ske relativt gradvis, inte för stor och inte för liten.
a) Hur definieras begreppet inhibion (d.v.s. vilka olika subfunkoner finns det) och hur kan man
mäta inhibion (beskriv koraat e test)? (2p)
b) Beskriv även de brister som paenter med förvärvad sociopa (”aquired sociopathy”) har och
vilken del av frontalloben som dea syndrom främst är kopplat ll. (2p)
a) Inhibering definieras som förmågan att undertrycka oönskade eller impulsiva beteenden, tankar eller känslor för att uppnå ett specifikt mål eller för att följa sociala normer. Inhibering är en viktig aspekt av exekutiva funktioner, och de subfunktioner som ingår i inhibering kan vara:
Motorisk inhibering: Förmågan att kontrollera motoriska impulser, t.ex. att kunna hålla sig från att agera på impulser.
Kognitiv inhibering: Förmågan att undertrycka irrelevanta eller distraherande tankar för att kunna fokusera på en uppgift.
Emotionsinhibering: Förmågan att reglera känslor och inte agera impulsivt baserat på känslomässiga tillstånd.
En kortfattad metod för att mäta inhibering är att använda Stroop-testet, där en person ombeds att läsa ord som representerar färger (t.ex. ordet “röd” skrivet i blått) och sedan svara på vilken färg texten är skriven i, snarare än att läsa ordet. Detta test mäter förmågan att inhibera den automatiska läsningen av ordet för att istället fokusera på färgen. Resultaten från detta test kan ge information om individens förmåga att inhibera en starkare, automatiskt aktiverad respons (att läsa ordet) och istället följa en mindre automatisk instruktion (att identifiera färgen).
b) Förvärvad sociopati (eller “acquired sociopathy”) är en tillstånd där en person utvecklar sociopatiska drag på grund av skada eller sjukdom som påverkar hjärnans funktioner, särskilt de områden som styr socialt och emotionellt beteende. Brister hos patienter med förvärvad sociopati inkluderar:
Minskad förmåga till empati: Personer med förvärvad sociopati har ofta svårt att känna med andra eller förstå andras känslor.
Impulsivitet och bristande impulskontroll: De kan ha svårt att kontrollera sina impulser och uppträda aggressivt eller impulsivt utan att ta hänsyn till konsekvenserna.
Brist på moral och etik: Deras förmåga att följa sociala normer och förstå rätt och fel kan vara kraftigt nedsatt.
Kalla och manipulativa beteenden: De kan vara känslomässigt kalla och använda andra för egen vinning utan att känna skuld eller ånger.
Detta syndrom är främst kopplat till skador eller dysfunktion i ventromediala prefrontala cortex (vmPFC), en del av frontalloben. Den ventromediala prefrontala cortexen spelar en viktig roll i att fatta beslut som involverar socialt och moraliskt resonemang, samt att reglera känslomässiga reaktioner och impulser. Skador på detta område kan leda till nedsatt förmåga att känna empati, göra moraliska bedömningar och utöva självkontroll.
a) Beskriv vad inlåsning (eller Einstellung) är och förklara varför det kan vara ett hinder för problemlösning. (2p)
b) Förklara, med hänvisning till en relevant studie, hur en metod för att hjälpa problemlösare att nå insikt i ett problem fungerar. (2p)
Entrenchment är när vi är så pass inrutade i ett sätt att lösa ett problem att vi inte ser andra kanske mer
effektiva eller enklare lösningar. Tex har detta visats i jugg-studien där försökspersoner skulle fylla en jugg med vatten. I alla omgångar utom den sista så var lösningen densamma. I den sista omgången så var lösningen en annan betydligt enklare lösning, men eftersom försökspersonerna rutats in i ett tankespår så fann de oftast inte denna enklare lösning i den sista omgången. Försökspersoner som endast testade den sista omgången med enklare lösningar hittade allt oftast lösningen. Detta kan vara
ett stort problem i problem solving då entrenchment hindrar oss från att hitta enklare mer effektiva
lösningar på problem, risken blir då att vi använder oss av gamla sämre mer ineffektiva lösningar endast pga att vi ofta gjort så förut.
Ett sätt att hjälpa folk att nå insikt i hur ett problem kan lösas har visats i en studie där försökspersoner gavs ett problem: En person har en cancertumör, det finns en laser som är tillräckligt stark för att lasra bort tumören, men denna styrka på laser kommer att skada frisk vävnad kring tumören. Om vi sänker nivån på lasern till den grad att frisk vävnad inte blir skadad så kommer den inte vara tillräckligt stark för
att döda tumören. Tre grupper undersöktes, en grupp fick ingen mer information. Denna grupp hittade mest sällan lösningen. En grupp fick veta att det fanns en lösning, de presterade lite bättre än grupp ett. Och den tredje gruppen fick läsa en historia om en grupp krigare som skulle invadera en fästning. De förstod att om alla tog sig in genom en port så skulle de bli upptäckta, men om de delade upp sig och tog sig in genom olika portar så skulle de kunna ta sig in oupptäckta. Denna hjälpmetod ledde till högst grad till rätt svar som var att applicera flera laserstrålar på tillräckligt låg nivå för att inte skada frisk vvävnad från olika håll så att den samlade nivån var tillräckligt hög för att döda cancern.
Ett sätt att studera vårt mänskliga språk har varit genom experiment med patienter som har genomgå en så
kallad split-brain operaton där corpus callosum (hjärnbalken) skärs av. Ett berömt sådant experiment har bidragit
till vår kunskap om vänster respektive höger hjärnhalvas roll för språkförståelse.
a) Beskriv kortfattat hur ett sådant experiment går till. (2p)
b) Vilken ny kunskap om höger hjärnhalva har vi lärt oss av experiment med patienter som
genomgå split-brain operationer? (2p)
a) Beskriv kortfattat hur ett sådant experiment går till. (2p)
I ett split-brain experiment presenteras stimuli (t.ex. ord eller bilder) till patienten på ett sätt som endast aktiverar en av hjärnhalvorna. Eftersom corpus callosum, som kopplar samman de två hjärnhalvorna, har skurits av, kan inte informationen lätt överföras från en halva till den andra. Vanligtvis presenteras ett stimulus till höger eller vänster synfält (där vänster synfält bearbetas av höger hjärnhalva och vice versa). Om ett ord eller objekt presenteras i vänstra synfältet (och därmed bearbetas av höger hjärnhalva), kan patienten inte säga vad de såg eftersom höger hjärnhalva är mindre involverad i språkproduktion. Däremot kan de ofta peka eller beskriva objektet med hjälp av sin vänstra hand, som styrs av höger hjärnhalva. Om stimuluset presenteras i högra synfältet (vänster hjärnhalva), kan patienten oftast verbalt rapportera vad de såg, eftersom vänster hjärnhalva är mer specialiserad för språk.
b) Vilken ny kunskap om höger hjärnhalva har vi lärt oss av experiment med patienter som genomgå split-brain operationer? (2p)
Från experiment med split-brain-patienter har vi lärt oss att höger hjärnhalva spelar en viktig roll i icke-verbal kommunikation och bearbetning av visuospatial information, men den är inte direkt involverad i språkproduktion eller förståelse av verbalt språk. Höger hjärnhalva är också involverad i att förstå känslomässiga och tonala aspekter av språket (så kallad prosodi), samt att bearbeta och tolka visuella och spatiala mönster. Den höger hjärnhalvas förmåga att hantera icke-verbala och kontextuella aspekter av språk är avgörande för att skapa en fullständig förståelse av kommunikativa signalsystem.
Varför liknar ”global workspace”-förespråkarna medvetandet vid en strålkastare i en teater? Vad
finns det för problem med teatermetaforen? (4p)
Varför liknar “global workspace”-förespråkarna medvetandet vid en strålkastare i en teater?
Förespråkarna för “global workspace”-modellen jämför medvetandet med en strålkastare i en teater för att beskriva hur medvetandet fungerar som en plats där information samlas och blir tillgänglig för olika kognitiva processer. Precis som i en teater där fokus ligger på en specifik scen, så är endast en liten del av all bearbetad information i hjärnan medveten vid ett givet tillfälle, medan mycket av hjärnans bearbetning sker “bakom kulisserna”.
Vad finns det för problem med teatermetaforen?
Förenklad syn på medvetandet: Metaforen antyder att det finns ett “centralt jag” som styr och observerar, vilket inte nödvändigtvis stämmer med hur medvetandet fungerar. Det finns inte bevis för att det finns ett enhetligt “jag” som kontrollerar uppmärksamheten.
Brister i att beskriva icke-medvetna processer: Metaforen skiljer för mycket på medvetna och omedvetna processer, medan mycket kognition sker parallellt och utan strikt uppdelning.
Svårigheter att förklara dynamik: Teatermetaforen missar hur dynamisk och flexibel medvetenheten är. Hjärnans bearbetning av information är mer interaktiv och komplex än vad metaforen antyder.
Sammanfattningsvis är teatermetaforen användbar men förenklar och missar många nyanser i hur medvetandet faktiskt fungerar.
