omex vt 23 Flashcards
(13 cards)
Användning av magnetresonanstomografi (MRI), där T1-viktad sekvens möjliggör mätning av volymen hos hjärnregioner.
a) Beskriv hur en T1-bild tas (du kan använda orden: protoner, magnetfält, jämvikt, relaxation, tvärgående flip, radiofrekvensvåg, huvudspole, detektorer, energi, fett, vatten) (2p).
b) Hur testar du ett samband mellan volymen av hippocampus och ett episodiskt minnesresultat i en grupp om 20 försökspersoner? (1p)
c) Vilket skulle vara det förväntade resultatet av denna analys och varför? (1p)
a) MRI T1-avbildning
Protoner har ett magnetfält med två motsatta poler på grund av sin laddning och spinn.
När de är i jämvikt är protonerna och deras magnetfält slumpmässigt orienterade.
Huvudspolen i MRI genererar ett extremt starkt magnetfält, vilket tvingar alla protoner att orientera sig och sitt spinn så att deras magnetfält linjerar sig med MRI:s magnetfält.
Ett starkt tvärgående magnetfält appliceras, vilket tvingar alla protoner att genomgå en tvärgående flip. Detta fält appliceras endast under en kort tid.
Under den efterföljande relaxationsperioden realignerar sig protonerna med huvudmagnetfältet och avger energi i form av en radiofrekvensvåg, vilken plockas upp av MRI:s detektorer.
Protoner realignerar sig snabbare i vatten än i fett, vilket påverkar energiprofilen som avges och läses av, och denna skillnad gör det möjligt att särskilja olika vävnadstyper.
Slutligen sammanställs alla avläsningar till en lättförståelig tredimensionell bild.
(Spårade nyckelord: protoner, magnetfält, jämvikt, relaxation, tvärgående flip, radiofrekvensvåg, huvudspole, detektorer, energi, fett, vatten)
b) Alla deltagare skulle få sin hippocampus avbildad med MRI med en T1-viktad sekvens, och volymen av grå substans skulle beräknas. Deras episodiska minnespoäng skulle också mätas. Sedan skulle en statistisk korrelationsanalys genomföras.
c) Mängden grå substans i hippocampus förväntas vara positivt korrelerad med resultatet på ett episodiskt minnestest, eftersom episodiskt minne är starkt beroende av hippocampus.
a) Beskriv vilken typ av kognitiv prestation som N-back-uppgiften mäter och hur den genomförs. (2p)
b) Beskriv vad primacy- och recency-effekten är. Ge exempel på hur man kan manipulera inflytandet av varje effekt i ett test (det vill säga, om du vill öka/minska primacy- eller recency-effekten). (2p)
a)
N-back-testet innebär att en serie stimuli visas för en försöksperson, vanligtvis bokstäver, men även siffror, bilder eller ord kan användas. Personen måste reagera när det aktuella stimulit är detsamma som det N:e föregående stimulit. N kan vara allt från 1 (lättast) och uppåt för att göra testet svårare.
Testet mäter arbetsminnets förmåga att lagra och hålla en serie av stimuli, förmågan att utföra operationer såsom att hämta det N:e tidigare stimulit samt att rensa bort oanvända stimuli från arbetsminnet för att ge plats åt nya.
b)
Primacy-effekten: Det första stimulit i en serie tenderar att vara lättare att komma ihåg än resten. När serien presenteras långsammare blir primacy-effekten starkare, och en hypotes är att det finns mer tid för repetition och inlärning. Genom att presentera serien snabbare kan primacy-effekten minskas.
Recency-effekten: Det sista stimulit i en serie tenderar också att vara lättare att minnas. Om man utför andra uppgifter innan återkallning sker, skrivs informationen i arbetsminnet över, vilket minskar recency-effekten. Tiden mellan det sista stimulit och återkallningen påverkar också effekten – längre tid minskar recency-effekten.
Beskriv och definiera underdelarna av långtidsminnet. Ge även ett exempel på hur underdelarna av långtidsminnet kan testas i en klinisk situation.
Långtidsminne:
Explicit minne:
Episodiskt minne
Definition: Minne av händelser som består av relaterade stimuli som personen har upplevt.
Test: Personen får en lista med ord att memorera. Därefter utförs slumpmässiga övningar för att rensa arbetsminnet. Sedan ombeds personen att återkalla orden från listan.
Semantiskt minne
Definition: Minne av fakta. Kan läras genom repetition.
Test: Stava ord som inte uttalas exakt som de skrivs. Identifiera stimuli, exempelvis “Vad finns på denna bild?” eller “Vad är huvudstaden i …?”
Implicit minne:
Procedurminne
Definition: Inlärda färdigheter som vi regelbundet utför, såsom att gå, laga mat eller åka skidor.
Test: Spegelritningstest. Personen ser en form (exempelvis en stjärna) i en spegel och ska rita längs dess linjer. Med upprepad träning förbättras resultatet, och den ritade linjen hamnar mer inom gränserna, vilket visar att proceduren har lärts in.
Priming
Definition: Användning av olika stimuli för att underlätta viss återkallelse. Exempelvis tenderar en gravid person att lägga märke till fler saker relaterade till bebisar.
Test: Priming kan tillämpas på episodiskt minne. Personen memorerar en lista med ord och får sedan olika typer av priming för att se om återkallelsen förbättras, exempelvis genom att använda en lista med skolrelaterade ord (konceptuell priming).
Typer av priming:
Perceptuell priming: Först visas målstimuli (t.ex. ordet “examination”), sedan visas något perceptuellt liknande för att underlätta återkallelsen (t.ex. e_a_i_a_io_) så att personen fyller i “examination”.
Konceptuell priming: Först visas målstimuli (t.ex. “examination”), sedan visas något konceptuellt liknande (t.ex. “test”) för att underlätta återkallelsen av ordet “examination”.
Semantisk priming: Först visas ett semantiskt relaterat stimuli (t.ex. “test”), sedan visas något för att hjälpa återkallelsen (t.ex. e_a_i_a_io_) för att få svaret “examination”.
Betingning
Definition: Inlärda beteenden som svar på vissa situationer (t.ex. operant eller klassisk betingning).
a) Hur blir semantiska minnen semantiska och inte episodiska? (1p)
b) Vad är den biologiska grunden för semantiskt minne? (1p)
c) Beskriv symtomen på sjukdomsförloppet vid semantisk demens (från tidiga tecken till svår sjukdom). (2p).
a)
Semantiska minnen blir semantiska genom repetition.
b)
Semantiskt minne innehåller alla fakta som utgör byggstenarna för hur vi förklarar världen, både i våra interna processer och i vår kommunikation med andra.
c)
De första tecknen är svårigheter att komma ihåg namnen på saker.
Vad är ett fonem? (1p)
Från vilken ålder börjar barn visa starkare preferens för fonem från sitt eget språk? (1p)
Beskriv kortfattat vad som menas med en kritisk period för språkinlärning och hur den är kopplad till inlärning av fonem från ett nytt språk. (2p)
Fonem: Den minsta enheten av ljud som kan uttalas i ett språk. Vanligtvis är vokaler fonem, även om samma vokal kan ha flera fonem, som i svenska orden lur och lund.
Barn tenderar att visa en starkare preferens för fonem från sitt eget språk från ungefär 6 månaders ålder.
Den “kritiska perioden” för språkinlärning varar vanligtvis fram till vuxen ålder. Det är den period under vilken man kan lära sig att uttala ett språks fonem flytande eller som en modersmålstalare.
a. Vilka olika typer (subfunktioner) finns det gällande exekutiva funktioner och hur kan man
mäta dessa (välj ett test och beskriv dess design så att man verkligen förstår hur testet går
till). (2p)
b. Kan man träna upp sina exekutiva funktioner och vad finns det i så fall för svårigheter med
detta? (2p)
Exekutiva funktioner är en grupp kognitiva processer som hjälper oss att planera, fatta beslut och kontrollera våra handlingar. De kan delas in i flera subfunktioner:
- Arbetsminne – Förmågan att hålla och manipulera information i medvetandet under en kort tid. Test: N-back-testet – Deltagaren ser en sekvens av bokstäver eller siffror och ska ange om den aktuella stimulusen matchar en som visades ett visst antal steg tidigare (t.ex. två steg tillbaka vid 2-back). Svårigheten ökar med högre “n”, vilket belastar arbetsminnet mer.
- Hämning (inhibitorisk kontroll) – Förmågan att ignorera störande information och stoppa impulsiva handlingar. Test: Stroop-testet – Deltagaren ser ord som representerar färger (t.ex. “RÖD” skrivet i blå färg). Uppgiften är att säga färgen på ordet och ignorera själva ordets innebörd. Eftersom vi automatiskt läser ord snarare än att uppmärksamma färgen, krävs aktiv hämning för att prestera korrekt. Testet mäter hur effektivt en person kan undertrycka automatiska responser.
- Kognitiv flexibilitet – Förmågan att snabbt anpassa sig till nya regler eller ändrade förutsättningar. Test: Wisconsin Card Sorting Test (WCST) Deltagaren får kort med olika färger, former och antal figurer och ska para ihop dem enligt en dold regel. När regeln ändras oväntat måste deltagaren anpassa sig. Testet mäter hur väl personen kan skifta strategi.
Kan exekutiva funktioner tränas?
Forskning visar att vissa exekutiva funktioner kan tränas, men träningens effektivitet varierar:
- Arbetsminne kan förbättras genom övningar som N-back, men det är osäkert om detta leder till förbättringar i vardagliga situationer (s.k. transfer-effekt).
- Hämning kan vara svårare att träna, eftersom prestation i ett test (t.ex. Stroop) inte alltid förbättras i andra sammanhang där hämning behövs.
- Kognitiv flexibilitet kan övas, men förbättringar tenderar att vara uppgiftsspecifika – att bli bra på ett test innebär inte att man blir bättre på att hantera förändringar i andra situationer.
Svårigheter med träning av exekutiva funktioner:
- Transfer-effekter är begränsade – Att bli bättre på ett specifikt test innebär inte nödvändigtvis att man förbättras i vardagen.
- Genetiska och biologiska faktorer påverkar – Viss kognitiv kapacitet kan vara svår att förändra genom träning.
- Motivation och engagemang krävs
- Träning måste vara regelbunden och långsiktig för att ge effekt.
a) Vilka är de två nyckelområdena i hjärnan för värderingssystemet? (2)
b) Varför är det viktigt att hitta överlapp mellan värderingsrepresentationer i hjärnan? (2)
a) De två nyckelområdena i hjärnan för värderingssystemet är ventromedial prefrontal cortex (vmPFC) och striatum. VmPFC är involverat i beslutsfattande och bedömning av belöningar, medan striatum är kopplat till belöningsförväntningar och motivation.
b) Det är viktigt att hitta överlapp mellan värderingsrepresentationer i hjärnan eftersom det kan hjälpa oss att förstå hur hjärnan sammanfogar olika kognitiva och affektiva processer för att fatta beslut. Om olika typer av värderingsinformation representeras i samma eller närliggande hjärnområden, kan det också tyda på en integrerad mekanism för att väga och prioritera olika typer av belöningar och risker i beslutsfattande.
Vilket av följande är den minsta korrekta sammanfattningen av individuella skillnader i bildskapande förmåga?
De flesta människor är kapabla att skapa bilder.
- Inom visuell och spatial bildskapande har de flesta vissa styrkor och vissa svagheter.
- Bildskapande förmåga är enhetlig från en person till en annan.
- Vissa människor är bra på visuell bildskapande, och andra är bra på spatial bildskapande.
-De flesta människor är kapabla att skapa bilder.
Bildskapande förmåga är enhetlig från en person till en annan.
Baserat på image-zooming expriment, vilken av följande deltagare skulle vara den långsammaste att identifiera mentala bilder.
- Fladdrande vingar på en fjäril placerade bredvid ett sandkorn
- Öronen på en noshörning placerade bredvid ett ekorre
- Fladdrande vingar på en fjäril placerade bredvid ett flodhäst
- Kattens morrhår placerade bredvid en myra
Fladdrande vingar på en fjäril placerade bredvid ett sandkorn
Vilken av följande är en term för mentala bilder som är visuella i naturen och exeptionellt detaljerade till graden att den nästan är photografiskt i kvaliten:
Chronometric imagery
Aphantasia
Eidetic imagery
Dual-coded imagery
Eidetic imagery
Hur skiljer sig en percept från en bild:
- Perceptioner kan vara tvetydiga, men bilder kan inte.
- Perceptioner är avbildningar, men bilder är det inte.
- Bilder är avbildningar, men perceptioner är det inte.
- Bilder kan vara tvetydiga, men perceptioner kan inte.
Perceptioner är avbildningar, men bilder är det inte.
a) Hur förändras intelligens över livet? (2p)
b) Förklara två teorier om intelligens. Vad skiljer dem åt? Vilka potentiella konsekvenser har de? (2p)
a) Intelligens är låg hos spädbarn och ökar nästan linjärt fram till vuxen ålder, med ett maximum i mitten av 20-årsåldern. Efter det avtar den långsamt under resten av livet. När man ser på de olika delarna, ökar kristalliserad intelligens, dvs. den kunskap vi har samlat, från 20-årsåldern fram till mitten av 70-årsåldern, för att därefter minska, ofta kopplat till minnesförmåga. Fluid intelligens, dvs. förmåga till problemlösning och arbetsminne, är som högst i mitten av 20-årsåldern och minskar sedan med åldern.
För del b är svaret bra men kan förbättras för att vara mer tydligt och korrekt:
b)
En teori om intelligens är att det finns specifika färdigheter som kan mätas (s), men att det finns en korrelation mellan dem. Om en person får höga poäng på en viss färdighet tenderar de att få höga poäng på andra. Detta tyder på en underliggande generell intelligens (g). De flesta moderna IQ-test, som WAIS, bygger på denna förutsättning. De mäter olika färdigheter och ger sedan ett sammansatt resultat som reflekterar den övergripande intelligensen.
En annan teori är att intelligens består av flera oberoende färdigheter som inte nödvändigtvis är relaterade till varandra. Enligt denna teori har olika typer av intelligens inte mycket korrelation mellan varandra. Ursprungligen användes intelligensmått för att förutsäga akademisk framgång, och för detta ändamål fungerar tester som WAIS, som bygger på idén om en underliggande generell intelligens. Men för vissa yrken är det ofta väldigt liten korrelation mellan denna generella intelligens och framgång i arbetet, vilket gör att mer specifika färdigheter kan vara viktigare.
Teorin om oberoende färdigheter (t.ex. Howard Gardners teori om multipla intelligenser) betonar att olika typer av intelligens inte har mycket korrelation med varandra. Det handlar om att intelligens inte är en enhetlig, allomfattande egenskap utan flera åtskilda förmågor.
a) Finns det könsskillnader i intelligens? Varför? Varför inte? (2p)
b) Förklara hur du ser ett samband mellan jämställdhet mellan könen och levnadsvillkor i ett land (å ena sidan) och storleken på könsgapet (å andra sidan)? (2p)
a)
Det finns könsskillnader mellan kvinnor och män: män tenderar att prestera högre i matematik, visuospatiala förmågor och navigering, medan kvinnor tenderar att prestera högre i språk, minne och igenkänning av kvinnliga ansikten. Några hypoteser till varför dessa skillnader finns: evolutionära faktorer, kvinnor arbetade, matade och tog hand om barnen hemma, vilket gjorde dem starkare i de färdigheter som krävs i den miljön, som att känna igen andra kvinnor, minnas saker och kommunicera. Män å andra sidan jagade och behövde navigationsförmåga för att hitta vägen och matematisk och visuospatial förmåga för jakt med vapen.
b)
Jämställdhet mellan könen är kopplat till levnadsvillkor/levnadsstandard. I länder med högre levnadsstandard tenderar jämställdheten mellan könen att vara högre. Några möjliga orsaker till detta är: män tenderar att vara mer gynnade, och i fattigare förhållanden får kvinnor mindre näring jämfört med män, vilket hämmar deras utveckling. Men när levnadsförhållandena förbättras blir detta mindre betydelsefullt. Män är också mer gynnade i utbildning, och kvinnor får inte utbildning i fattigare miljöer, men detta jämnas ut i länder med högre levnadsstandard. Fattigare länder har fler manuella arbetskraftsekonomier och ingen social struktur för att ta hand om barn, vilket gör att kvinnor tvingas stanna hemma och får mindre stimulans för att utveckla sin intelligens. När kvinnor får samma möjligheter som män kan de nå sin fulla potential och minska gapet i matematik och visuospatiala förmågor, samtidigt som de vidareutvecklar sina språkkunskaper.
