omex vt 24 Flashcards
(10 cards)
(a) Beskriv principerna för funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) med hjälp av orden: stimulus, neuronal aktivitet, neurovaskulär koppling, oxyhemoglobin, deoxyhemoglobin, BOLD. (2p)
(b) Hur bedömer du sambandet mellan volymen av hippocampus och ett episodiskt minnespoäng i en grupp om 20 deltagare? (2p) Vad skulle det förväntade resultatet av denna analys vara och varför? (2p)
(a)
När vi presenteras med ett stimuli så aktiveras neuroner för att bearbeta detta.
Neuronaktivitet kräver ökad syretillförsel vilket kommuniceras av gliaceller (astrocyter) via
en process som kallas neurovaskulär koppling. Detta leder till en tillströmning av syresatt
blod (oxyhemoglobin) där hemoglobinet i det syresatta blodet leder till en lokal förändring av
blodets magnetiska egenskaper, jämfört med det icke-syresatta blodet (deoxyhemoglobin)
dess förinnan samt efter att syret tagits upp lokalt. Denna förändring registreras i fMRI och
möjliggör mätning av hjärnaktivitet. Denna process kallas Blood Oxygen Level Dependent
(BOLD) och är ett indirekt, snarare än absolut, mått på hjärnaktivtet då det mäter förändring i
blodets syresättning samt att detta sker med en viss tidsfördröjning.
(b)
Sambandet mellan hippocampusvolym och episodiskt minnespoäng kan bedömas genom en korrelationsanalys, där hippocampusvolym (normaliserad efter kroppsmassa) jämförs med deltagarnas prestation på ett episodiskt minnestest, exempelvis word recall. För att analysera kausala samband kan ytterligare faktorer behöva kontrolleras.
Det förväntade resultatet är en positiv korrelation, där en större hippocampusvolym är associerad med bättre episodiskt minne. Detta bygger på tidigare forskning som visar att hippocampus spelar en central roll i inkodning och återkallelse av episodiska minnen. Dock visar en korrelation inte orsakssamband, vilket kräver vidare studier.
(a) Beskriv hur du effektivast kan minska recency-effekten i ett test där ord visas ett och ett efter
varandra om du bara får manipulera en av följande saker: (1) det totala antalet ord som visas, (2)
hur lång tid varje ord visas innan man går vidare till nästa ord eller (3) inkludering av en
distraktionsuppgift (i sådana fall, vilken?) mellan inkodning och framplockning. (1p)
(b) Motivera varför din föreslagna manipulation för föregående fråga skulle minska recency -
effekten. (1p)
(a,b) Recency effekt är tendensen att bättre minnas stimuli som presenteras i slutet av en
sekvens jämfört med tidigare presenterade stimuli. Detta beror på att dessa stimuli fortfarande
är aktiva i arbetsminnet och lättillgängliga för återkallning när denna utförs kort efter
minnesuppgiftens inkodningsfas. För att minska denna effekt kan man inkludera en
distraktionsuppgift “filled delay” för att öka den kognitiva belastningen i det begränsade
arbetsminnet, exempelvis genom att be försökspersonen upprepa nonsensord. Detta stör den
fonologiska loopen som genom repetition/artikulation temporärt håller information i
arbetsminnet.
förklara begreppen:
(a) Context-dependent learning
(b) Semantisk priming
(c) Implicit minne
(d) Retrograd amnesi
(e) DRM (Deese, Roediger, McDermott) paradigmet
(f) Ebbinghaus glömskekurva
(g) Autobiografiskt minne
(h) Episodiskt minne…
(a) Context-dependent learning innebär att om man befinner sig i en liknande
kontext/sammanhang vid inkodning och framplockning av ett minne förbättrar detta hur väl
denna process fungerar. Det förklarar varför jag ibland behöver fysiskt gå tillbaks till det
rum/den plats där jag tänkt en tanke, som jag sedan glömt, och då kommer ihåg det.
Kontexten är nu samma vid återkallning, som den var när jag kodade in det.
(b) Semantisk priming innebär att target cue och primad cue är olika, men har liknande
semantisk betydelse, till exempel “sjuksköterska” och “läkare”. Det ena ordet kan användas
för att prima försöksdeltagare för att snabbare reagera på det andra ordet, exempelvis via
Sentence Verification Task.
(c) Implicit minne är icke deklarativa minnen som uttrycks i handling. Det är sådant som man
“bara gör” utan att kunna uttrycka med ord hur man vet detta eller hur man gör det, exempelvis
procedurminne (att veta hur man går eller cyklar).
(d) Retrograd amnesi är en förvärvad (hjärnskada) som innebär oförmåga att återkalla gamla
minnen tillbaks i tiden.
(e) DRM-paradigmet är ett paradigm som illustrerar hur falska minnen kan uppstå. Det belyser problemet med introspektion då vi genom associationer, manipulation med stor säkerhet och övertygelse minns sådant som aldrig skett. I paradigmet presenteras försökspersonen med en ordlista med relaterade ord som följer ett tema, till exempel “sömn”
men där själva temaordet inte uppkommer. När deltagare senare ska återkalla orden så tycker
de att de minns att de läste temaordet och anger detta (felaktigt). Vi “fyller” in gaps.
(f) Ebbinghaus glömskekurva illustrerar hur ny information initialt är mycket sårbar för att vi ska glömma det för att sedan stabiliseras något över tid. Störst risk att glömma något är i början när vi tagit in informationen, sen över tid (förutsatt att konsolidering skett) så stabiliseras
det och det är mindre risk att vi glömmer det.
(g) Autobiografiskt minne tillåter oss att minnas personliga händelser med kontext, spatial och temporala detaljer. Detta minne innehåller både episodiska och semantiska minnen och leder till att vi inte bara kan berätta om sådant som skett oss, men också få en känsla av vårt
“jag” och vår personliga identitet.
(h) Episodiskt minne är explicita, deklarativa minnen rika på detaljer och kontext. Det är
minnen om personliga händelser som är knutna till tid och rum, exempelvis “jag minns att jag
hälsade på mormor förra veckan och vi jobbade i trädgården tillsammans, solen sken och det
var varmt ute”.
Du ska säga språkljudet (fonemet) /b/. Om du tänker utifrån källa-filter-modellen (source-filtermodel) för talproduktion, vad behöver du göra rent motoriskt för att säga ljudet? (Tips, tänk 3
övergripande steg). (3p)
Source filter model beskriver hur talproduktion sker rent motoriskt. Efter att hjärnan skapat
en plan för vad och hur någonting ska sägas (hämtat information från internt index, integrerat
syntax osv) så kommuniceras detta till motoriska delar av hjärnan som planerar, övervakar
och utför aktivering nödvändig för att:
1. Aktivera diafragma- och magmuskler för att trycka på lungorna så att en luftström
skapas och flödar upp genom luftstrupen
2. Stämbanden skär av luftströmmen vilket skapar olika vibrationer
3. Med hjälp av muskler i mun och tunga, läppar så formas ljudet till önskat fonem och
ljudvågorna färdas ut till omvärlden
(a) Vad är ett problem? (2p)
(b) Vad är ändamål-mål analys? När fungerar detta väl och när fungerar detta mindre väl? (2p)
(a) Problem uppstår när ens nuvarande tillstånd skiljer sig från ens måltillstånd, exempelvis
“jag är kaffesugen” och “jag dricker kaffe”. Min problemrymd skulle inkludera dessa två
tillstånd men också mellanliggande operationer som behövs för att jag ska kunna lösa mitt
problem, till exempel “skriva klart tentan”, “gå till Jöns Jakob”. Ett väldefinierat problem har klar
och tydlig information om dessa steg, mellan ett icke-väldefinierat problem är abstrakt och
otydligt, exempelvis nuvarande tillstånd “jag är olycklig”, måltillstånd “jag är lycklig”.
(b) Ändamål-mål analys nyttjar principerna ovan för att ge förutsättningar för en effektiv
problemlösning. Genom att dela in det övergripande målet “dricka kaffe” i flera, mindre delmål
så kan man ta sig an problemet på ett mer lätthanterligt sätt. Detta fungerar bra för
väldefinierade problem, medan det blir svårare för icke-väldefinierade problem eftersom de är
abstrakta och förenklade, ej konkreta. Ju mer expertis man har i ett specifikt område desto
enklare kan man förvänta att man har för att identifiera delmål och struktuera upp en ändamålmålanalys för problem relaterade till samma område
(a) Ge tre olika skäl till varför personer med hög IQ lever längre än personer med låg IQ. (2p)
(b) Beskriv den hierarkiska modellen av intelligens och ge exempel på test som använder den
modellen och på test som inte gör det. (2p)
(a) Det finns ett samband mellan högt IQ och akademisk framgång vilket kan leda till jobb
med hög utbildning och hög inkomst (hög socioekonomisk status). Detta kan göra att
man har bättre möjlighet till att leva hälsosammare med träning, näringsrik mat, goda
relationer, att man har insikt om sin hälsa, följer läkarens råd. Personer med högt IQ tenderar
även att vara mindre riskbenägna än personer med lågt IQ, färre olyckor osv.
b) Den hierarkiska modellen av intelligens föreslår att intelligens är organiserad i ett hierarkiskt system, där en övergripande allmän intelligens (g-faktor) påverkar mer specifika kognitiva förmågor. Modellen utvecklades av Charles Spearman och innebär att det finns en gemensam faktor (g-faktor) som bidrar till alla intellektuella uppgifter, men att det också finns specifika förmågor (s-faktorer) som är relaterade till specifika uppgifter eller domäner. Den allmänna intelligensen ligger på toppen av hierarkin, medan de specifika förmågorna är mer specialiserade och finns längre ner.
Exempel på tester som använder den hierarkiska modellen:
Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS) och Stanford-Binet Intelligence Scale är exempel på intelligenstester som bygger på en hierarkisk modell, där de mäter både en övergripande g-faktor och specifika förmågor som verbalt arbetsminne, uppfattningsförmåga och perceptuell snabbhet.
Exempel på tester som inte använder den hierarkiska modellen:
Gardner’s Theory of Multiple Intelligences betonar olika typer av intelligenser, såsom musikaliskt, logiskt-matematiskt, och interpersonellt, utan att använda en hierarkisk struktur. Denna teori ser intelligenser som separata och oberoende av varandra, snarare än att de är del av en övergripande allmän intelligens.
(a) Vad är skillnaden mellan plasticitet och flexibilitet? (1p)
(b) Vad är skillnaden mellan strategibaserad och processbaserad träning? (1p)
(a)
Flexibilitet:
- Snabb, metabolisk billig
- Anpassning till förändrade krav från externa miljön genom att nyttja befintlig kapacitet
- Aktionspotentialer
Plasticitet:
- Långsam, metaboliskt dyr
- Anpassning till förändrade krav från externa miljön genom att öka kapacitet
- Neurogenes, LTP, synaptisk plasticitet
Huvudsaklig skillnad: plasticitet ökar kapacitet att svara på förändringar i miljö, flexibilitet
använder befintlig kapacitet
(b)
Strategibaserad träning:
- Träna kognitiva förmågor genom att använda externt support
- Tränar strategier som indirekt hjälper en förbättra prestation, exempelvis LOCI-metoden
eller chunking för att prestera bättre på minnestest
- Möjliggör near transfer (på den specifika uppgiften) och intermediate transfer (liknande
uppgifter)
Processbaserad träning:
- Träna kognitiva förmågor genom att öva på en specifik kognitiv uppgift, till exempel jag övar på en problemlösningsuppgift och blir succesivt bättre på den
- Möjliggör near transfer (på den specifika uppgiften)
Huvudsaklig skillnad: strategibaserad träning använder extern support, processbaserad
tränar specifik uppgift/förmåga
Vilka är de tre delarna som utgör exekutiva funktioner? Definiera och förklara funktionerna. (3p)
- Inhibition (impulskontroll):
- Förmåga att hejda en prepotent respons kan testas med Go-No-Go test där
försökspersonen ska trycka på en knapp när en viss stimuli visas, och låta bli när
fel/inget stimuli visas. Det visar hur bra man är på att hejda sig när man har impuls att
trycka. Testet blir svårare ju fler prepotenta stimuli som visas. - Förmåga att hejda en respons när man är mitt i en uppgift kan testas med StopSignal test. Försökspersonen ska trycka på en knapp och sedan sluta trycka så fort de
får en given signal. Man mäter hur fort detta går för personen. Testet blir svårare ju
längre perioden är som man ska trycka på knappen innan man ska stoppa. - Förmåga att stänga ute ovidkommande stimuli/distraktioner. Kan mätas med hjälp
av exempelvis Flanker test där man anger om en serie av pilar är kongruenta eller inte
(pekar åt samma håll eller ej) samt Stroop test där man presenteras med en sekvens
färg-ord som antingen har samma färg som är skrivet, eller inkongruent tex det står
“grön” i gul färg.
Shifting (kognitiv flexibilitet):
- Förmåga att tänka flexibelt, att omorganisera och uppdatera sin förståelse av problemet.
Att kunna tänka outside the box och förändra sitt tankesätt och hur man angriper
problemet längs vägen. Man kan testa kognitiv flexibilitet genom test som Tower of
Hanoi där ett antal ringar i olika storlek som är staplade på varandra ska överföras i en
viss ordning från en viss startpunkt till slutpunkt under vissa regler. Detta sätter krav på
kognitiv flexibilitet. Även det kända tumör-strålnings-problemet kräver kognitiv flexibilitet,
att inte hamna i en låsning för hur ett problem ska angripas utan att kunna identifiera
alternativa metoder och lösningar.
Arbetsminne
Arbetsminneskapacitet är centralt för exekutiva funktioner. Kan testas via Digit Span
(råkapacitet) eller Operation Span (manipulering av materialet). Eftersom att Digit Span
har fått kritik för att man inte mäter just arbetsminne utan istället strategier som
chunking, samt att det är ett väldigt statiskt test så kan man också mäta med N-back
test eftersom då mäter man både arbetsminne “hålla något i huvudet” samt förmåga att
manipulera, jobba med materialet “uppdatera, byta ut” som bättre speglar hur man ser
på arbetsminnet idag, som en process snarare än en plats. Det kräver också kognitiv
flexibilitet. När man undersöker en persons kognitiva förmågor och/eller intelligens så är
det viktigt att ta reda på om en patient har problem med arbetsminne eller intellektuell
förmåga.
Artikeln ”The changing face of cognitive gender differences in Europe” (Weber, Skirbekk, Freund,
& Herlitz, 2014) handlar om kognitiva könsskillnader I Europa – vilka är de 2-3 viktigaste
resultaten i denna studie? Vad betyder resultaten?
I studien ”The changing face of cognitive gender differences in Europe” (Weber et al., 2014) identifierades att medan det finns generella mönster i kognitiva könsskillnader över länder i Europa, varierar magnituden av dessa skillnader beroende på kulturella och samhälleliga faktorer. En viktig slutsats är att biologiska förklaringar, som att män generellt presterar bättre på visuospatiala uppgifter och kvinnor på episodiskt minne, ger en grund för dessa mönster. Dock visar resultaten att miljöfaktorer, som kulturella normer och förväntningar på de olika könen, kan förklara skillnaderna i magnitud.
Vidare visar studien att ökad jämställdhet minskar vissa könsskillnader, exempelvis i matematik, men inte alla. Vissa könsskillnader, särskilt inom verbal förmåga, tenderar till och med att bli större i mer jämställda samhällen. Det tyder på att övning och möjlighet att praktisera en viss förmåga gör att det kön som traditionellt presterat sämre kan komma ikapp, medan det kön som historiskt har presterat bättre fortsätter att dominera i vissa områden. Detta kan förklaras både av biologiska faktorer och av skillnader i intresse.
Studien visar också att jämställdhet inte nödvändigtvis förändrar kvinnor och mäns val av utbildningar och yrken. Kvinnor tenderar fortfarande att välja mer omsorgsinriktade yrken, medan män dominerar i praktiska och mekaniska områden. Detta tyder på att val av yrken inte enbart styrs av sociala förväntningar eller stereotyper, utan också av individuella intressen, vilket kan bli tydligare när alla får samma möjligheter att välja utan samhälleliga begränsningar.
Sammanfattningsvis visar resultaten att medan vissa könsskillnader kan minskas genom sociala förändringar och ökad jämställdhet, kommer andra skillnader förmodligen att kvarstå, eftersom de är delvis rotade i biologiska och individuella faktorer. Samtidigt innebär ökad jämställdhet att människor får möjlighet att följa sina intressen och utvecklas inom de områden där de känner engagemang, vilket kan bidra till att vissa könsbaserade skillnader i prestation minskar.
Vad menas med lokal sömn? (2p)
Lokal sömn inträffar när specifika neuroner temporärt försätts i sömnläge. Detta betyder att
vissa delar av hjärnan kan “sova” medan andra är vakna. Medan “Wake State Instability”
handlar om att man pendlar mellan olika vakenhetsgrader typ att man nickar till medan man
kör bil så betonar lokal sömn just det att olika delar av hjärnan kan vara mer eller mindre
vakna. Konsekvenserna av lokal sömn är att det påverkar kognition och bristande kognitiva
förmågor som associeras med området för den lokala sömnen. Hjärnan har ett behov av att
vila upp och återhämta sig, men i lägen då vi förväntas och behöver vara vakna och alerta är
lokal sömn ett problem.
