omtenta 2018 VG Flashcards
(12 cards)
a) VAd är “context-“ och “state-dependent learning”? Beskriv och förklara varför de uppstår samt ge vardagsexempel på dessa fenomen.
b) Visst material är lättare eller svårare att komma ihåg. Ge exempel men förklara framför allt varför de är lättare eller svårare att komma ihåg.
a)
Det har att göra med den kontexten (context) eller det mood/sinnestillstånd (state) du befinner dig i vid tillfället för inlärning. Du kanske befinner dig på en stökig fest med många distraktionsmoment, eller är berusad eller jättetrött -> dessa tillstånd & den kontexten skulle påverka inlärning och inkodning negativt. Det påverkar också framplockning, eftersom vi lättare minns om vi befinner oss i samma/liknande kontext eller tillstpnd som vid inkodning -> fler cues för retrieval. Därför du tex går ut i hallen och försöker återskapa hur du kom innanför dörren för att minnas var du la ifrån dig nycklarna.
b)
Det är lättare att komma ihåg material som har en personlig koppling och/eller emotionell betydelse, ord som är kopplade eller relaterade till varann (då aktiveras fler noder och vi kan associera bättre (få fler xues för framplockning), minnas ett nytt ord pga vi mindes ett liknande osv.
Det är också lättare att minnas material som betyder något / är meningsfullt, och som vi förstår = djupare minnesspår. Material som går lätt att organisera utifrån strategier (som chunking eller method of loci) lättare att minnas.
Svårare att minnas nonsensord eller icke-relaterade slumpmässiga ord som inte hör ihop eller betyder något för oss. Återgivning med free recall svårare pga inga cues, inga “noder” att relatera till.
a)
I termer av prediktiv validitet, hur väl uppfyller traditionella intelligenstest sitt egentliga syfte? Vad är detta syfte? Hur kan man undersök aom intelligenstests prediktiva validitet är god?
b)
Är din intelligens densamma vid 10 års ålder som vid 60? Förklara varför/varför inte.
a)
Intelligens kan predicera akademisk utbildning och socioekonomisk status. Utifrån intelligenstest kan man dels upptäcka eventuella nedsättningar i kognitiva förmågor hos tex unga som då kan få den hjälp eller stöd som de behöver, och dels räkna ut en normalfördelning för populationen där ca 68% befinner sig inom en SD och ca 97% är inom 2 SD.
Intelligenstesten behöver vara standardiserade och re-standardiseras utifrån den generellt stigande intelligensen (beroende på flynn-effekten) hos befolkningen. Man kan undersöka den prediktiva validiteten för uppföljande tester och jämförelser (som i studien som nämns i fråga B), och mäta intelligensen hos samma individer vid flera tillfällen under livets gång, alternativt kontrollera prediceringen senare i livet.
b)
I en studie (tror det var i skottland) mättes intelligensen hos samtliga 11 åringar vid ett tillfälle och sedan mättes den igen på samma individer när de nått 80 års ålder. Man fann att den korrelerar, dvs jag skulle inte säga att den är exakt densamma men den är samma satt i relation till ålder och utveckling -> man fann en stark korrelation.
Dessutom kan vi skilja på kristalliserad (“fast”) intelligen, som håller sig relativt intakt och stabil över livsspannet, den innefattar kunskap/fakta, allmänbildening etc, och försämras inte. Flytande intelligens (att lära sig nya saker, tänka på nya sätt/utanför boxen, lära om) som förbättras upp till 30 års ålder och sedan succesivt försämras med stigande ålder.
Hur kan den så kallade Flynn-effekten bidra till vår förståelse av varför det finns variation i magnituden i kognitiva könsskillnader i världen. Förklara kortfattat.
Flynneffekten handlar om effekter av förbättrade levnadsförhållanden. I områden av världen där levnadsförhållandena är sämre kan vi se vissa typer av könsskillnader, där män tex i allmänhet har bättre visuospatial förmåga medan kvinnor har fördel i episodiskt minne. Här är samhället kanske mindre jämnställt, kvinnor stannar i större utsträckning hemma utan utbildning osv.
I delar av världen med bättre levnadsförhållanden finns också fördelar som bättre nutrition, möjlighet till utbildning, mer utbredd jämställdhet, kanske gynnande boende- och familjeförhållanden = flynneffekten -> bättre utveckling av kognitiva förmågor. Vissa skillnader minskar (kvinnor presterar bättre i matematik och visuosoatial förmåga, varvid glabbet minskar), medan andra ökar (episodiskt minne och verbala förmågor som redan innan låg på kvinnornas plus-konto, denna skillnad ökar. )
Generellt kan sägas att flynn-effekten ger kvinnor fördel gentemot innan på samtliga områden. En del av förklaringen skulle kunna vara att de “låg lägre” från början / utgångspunkt, enligt vissa. (Alltså kvinnors förmågor förbättras då på alla områden vid förbättring av levnadsförhållanden).
Beskriv perceptuell, konceptuell och semantisk priming. Kom också på och beskriv tre separata test / uppgifter som du skulle kunna använda för att testa dessa former av priming.
Perceptuell priming - priming / förberedelse via perception. Du får tex se ordet lejon i en ordlista och får sedan i uppgift att fylla i de saknade bokstäverna här: l_j_n. -> då du nyligen sett orden lejon är du primad på det och kan snabbt plocka fram informaitonen.
Konceptuell priming - du har fått se ordet kolibri i en ordlista och får därefter frågan om vilken som är världens minsta fågel. Det är ett rimligt alternativ men även om du inte är helt säker på att det är rätt svar är du starkt benägen att svara ordet du primats på.
(konceptuell och perceptuell priming är exempel på direkt priming, där priming och target är samma. semantisk priming är indirekt, eftersom target och priming inte är samma, de är istället semantiskt relaterade/kopplade.
Semantisk priming - du primas med ett relaterat ord som int eär detsamma som target, om du tex primats med ordet skola har du lättare att plocka fram ordet lärare.
Priming generellt = att förberedas för att lättare minnas / plocka fram och koda in.
Neurala korrelat för episodiskt minne:
En grupp unga vuxna genomgick funktionell MRI. Uppgiften delades in i fyra delar:
- Episodisk minnesinkodning av ordpar (t.ex. penna–fönster).
- Återkallelse av ordpar, där det andra ordet i varje par skulle återkallas tyst med hjälp av en given bokstav och fyra alternativ (t.ex. penna-d…: penna-w…: penna-v…). Deltagarna fick trycka på en av fyra knappar för att ange sitt svar.
- Igenkänning av ordpar (t.ex. penna–fönster). Deltagarna skulle trycka på en knapp för “ja” och en annan för “nej”.
- Baslinjevillkor, där deltagarna skulle trycka på en knapp när en cirkel förändrades till ett kryss (kontroll för motorisk respons).
Baserat på modeller och teorier som du kommer att beskriva, ange om du förväntar dig att se aktivering i vänster eller höger frontalkortex i villkor 1, 2 och 3 jämfört med baslinjen, och förklara varför.
HERA-modellen (Hemispheric Encoding/Retrieval Asymmetry)
HERA-modellen föreslår en lateraliserad uppdelning mellan inkodning och återhämtning av episodiskt minne:
- Vänster frontalkortex (LFC) är mer aktivt vid inkodning av verbalt material.
- Höger frontalkortex (RFC) är mer aktivt vid återhämtning av episodiska minnen.
Jämförelse med baslinjen: - Inkodning (ordpar) → LFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom vänstra frontalkortex är involverat i att koda in verbalt material. Detta kräver strategisk bearbetning och är mer kognitivt krävande än den enkla motoriska uppgiften i baslinjen.
- Återkallelse (ordpar med ledtråd) → RFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom detta innebär en minnesåterhämtning där episodiska minnen hämtas fram med hjälp av ledtrådar.
- Igenkänning av ordpar → RFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom igenkänning är en form av minneshämtning som engagerar höger frontalkortex.
CARA-modellen (Controlled and Automatic Retrieval Allocation)
CARA-modellen bygger på att olika nivåer av kontroll behövs vid minneshämtning:
- Lättare uppgifter kan hanteras med mindre ansträngning och ofta av en viss hemisfär.
- Svårare uppgifter kräver mer rekrytering av båda hemisfärerna.
Jämförelse med baslinjen: - Inkodning → LFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom vänstra frontalkortex bearbetar verbalt material. Inkodning kräver mer kognitiv bearbetning än baslinjevillkoret.
- Återkallelse → Både LFC och RFC kan vara aktiva jämfört med baslinjen, särskilt om uppgiften är svår. Om valet mellan ord kräver strategisk bearbetning kan vänstra frontalkortex bidra, utöver RFC:s roll i episodisk minneshämtning.
- Igenkänning → RFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom igenkänning bygger mer på automatiserade processer jämfört med återkallelse, men är ändå mer krävande än den motoriska uppgiften i baslinjen.
AtoM-modellen (Attention to Memory)
AtoM-modellen fokuserar på hur uppmärksamhet påverkar minnesprocesser:
- LFC är kopplad till kontrollerad, strategisk bearbetning av minnesinformation.
- RFC är kopplad till uppmärksamhet riktad mot redan lagrade minnen.
Jämförelse med baslinjen: - Inkodning → LFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom uppmärksamheten riktas mot att skapa och organisera minnesspår.
- Återkallelse → RFC (och vid svåra uppgifter även LFC) mer aktiverat än baslinjen, då uppgiften kräver att uppmärksamheten styrs mot tidigare lagrade minnen.
- Igenkänning → RFC mer aktiverat än baslinjen, eftersom uppmärksamheten riktas mot att känna igen tidigare presenterade ordpar, vilket kräver mer än den enkla motoriska responsen i baslinjevillkoret.
Slutsats
Jämfört med baslinjen ser vi ökad aktivitet i frontalkortex i alla tre minnesvillkor, men med olika mönster:
- Inkodning (1) → LFC mer aktivt än baslinjen p.g.a. strategisk bearbetning av ordpar.
- Återkallelse (2) → RFC (och ev. LFC vid svårare uppgifter) mer aktivt än baslinjen p.g.a. minnessökning och val.
- Igenkänning (3) → RFC mer aktivt än baslinjen p.g.a. episodisk igenkänning med automatisk uppmärksamhet på minnet.
Därmed är det tydligt att episodiskt minne engagerar frontalkortex i högre grad än den enkla motoriska responsen i baslinjevillkoret, men beroende på uppgift ser vi skillnader i hemisfärisk aktivering.
Du vill studera strukturella proportioner av hippocampus. Vilken neuroimaging teknik skulle du använda (typ av skanner och namnet av sekvensen). Beskriv fysiken bakom tekniken genom att använda följande ord:
proton, magnetiskt fält, relaxation time, eletromagnetisk puls.
När du har beskrivit, hur skulle du faktiskt mäta volymen av hippocampus?
För att studera de strukturella proportionerna av hippocampus används T1-viktad MRI (magnetresonanstomografi). Denna teknik bygger på att en MRI-scanner skapar ett starkt magnetiskt fält, vilket påverkar kroppens protoner (främst i vatten och fett). Normalt sett är protonerna slumpmässigt orienterade, men i det externa magnetfältet aligneras de i en viss riktning.
Därefter skickas en elektromagnetisk puls (radiovågspuls) in i kroppen, vilket tillfälligt får protonerna att ändra riktning. När denna puls stängs av, återgår protonerna till sin ursprungliga alignment genom en process som kallas relaxation. Den tid det tar för protonerna att återgå till sitt ursprungliga tillstånd kallas relaxation time och kan delas in i T1 (longitudinell relaxation) och T2 (transversell relaxation). Eftersom olika vävnader har olika relaxationstider skapas kontrast i den resulterande bilden, vilket gör det möjligt att tydligt avgränsa hippocampus.
För att mäta hippocampusvolym används en segmenteringsmetod, antingen:
- Manuellt, där hippocampus ritas ut på varje bildsnitt.
- Automatiserat, med hjälp av analysprogram såsom FreeSurfer eller FSL.
När hippocampus har segmenterats beräknas volymen genom att räkna antalet voxlar (bildens tredimensionella pixlar) som motsvarar hippocampus och multiplicera detta med voxelstorleken. På så sätt får man en exakt volymuppskattning av hippocampus.
Ge ett exempel på en studie som visat på kognitiv plasticitet hos människor. Förklara hur två viktiga principer av kognitiv plasticitet skulle kunna tillämpas på ditt exempel.
Kognitiv plasticitet handlar om att områden i hjärnan “växer” när vi tränar upp eller lär oss nya saker, som ett ex: en person som inte kan franska får lära sig prata franska flytande - det är möjligt pga kogntiv plasticitet, MEN användandet av språket, byte av ord, snabba svar etc, är tecken på flexibilitet, som möjliggörs av plasticitet.
Ett klassiskt exempel på en studie som visat på kognitiv plasticitet hos människor är Maguire et al. (2000), där forskarna undersökte hjärnans anpassningsförmåga hos Londons taxichaufförer.
Syfte: Att undersöka om långvarig erfarenhet av att navigera i en komplex miljö påverkar hippocampus’ struktur.
Metod:
Forskare använde strukturell MRI för att jämföra hippocampusvolymen hos London-taxichaufförer och en kontrollgrupp av personer utan taxibakgrund.
Taxichaufförerna hade genomgått intensiv träning för att memorera Londons gator och rutter (“The Knowledge”).
Resultat:
Taxichaufförerna hade en större posterior hippocampus jämfört med kontrollgruppen.
Hippocampusvolymen korrelerade positivt med antal år som individen hade arbetat som taxichaufför.
Slutsats:
Hjärnan kan förändras i respons till miljömässiga krav, vilket är ett exempel på kognitiv plasticitet.
Specifikt visar studien att hippocampus kan förstoras genom långvarig spatial inlärning och navigering.
Denna studie är ett av de mest kända exemplen på hur erfarenhet och träning kan förändra hjärnans struktur hos vuxna människor.
Redogör för fyra steg som behövs för att en tanke ska kunna uttryckas i tal:
En tanke formuleras och ska uttryckas i tal, nu aktiveras bdåe fysiska och mentala processer!
Luft pressas upp från lungorna och diafragman upp till stämbanden, där vibrationer bestämmer ljudet, munnen och käkpartiets rörelse(motorik formar talet som kommet ur.
Motoriska delar av hjärnan aktiva för att producera tal, främst i procas area (språk-produktion) i främre delarna av hjärnan.
Vi väljer också ord och betoning för att formulera vår tanke i talad form med rätt prosodi och ton/ordval. (därför behöver vi tillgång till vårt ordförråt/semantiska minne för meningsuppbyggnad)
Förklara eller definera konceptet av förväntad nytta och kontrastera det med förväntat värde.
Förväntad nytta (Expected Utility) är ett begrepp som används inom beslutsfattande när individer står inför osäkra alternativ. Förväntad nytta handlar om hur en individ värderar de olika alternativen baserat på deras egna preferenser, riskvilja och känslomässiga värderingar. För att beräkna den förväntade nyttan multipliceras nyttan av varje möjligt utfall med sannolikheten för att detta utfall inträffar. Den totala förväntade nyttan är summan av alla möjliga utfall, där varje utfall viktas efter sin sannolikhet.
Förväntat värde (Expected Value) är en mer objektiv metod som innebär att man beräknar det genomsnittliga resultatet från ett beslut genom att multiplicera varje utfalls värde (t.ex. pengar) med sannolikheten för det utfallet och summera dessa värden. Förväntat värde tar alltså inte hänsyn till individens personliga preferenser eller riskvilja, utan betraktar alla alternativ enbart i termer av numeriskt värde.
Kontrast:
Förväntad nytta reflekterar subjektiva värderingar och tar hänsyn till individens riskpreferenser.
Förväntat värde är mer objektivt och baseras endast på den ekonomiska eller numeriska vinsten utan att beakta riskvilja eller känslomässiga faktorer.
Vad innebär det att vara medveten om resultatet men omedveten om processen?
Vad är de neurala korrelaten för medvetenhet?
Att vara medveten om resultatet men omedveten om processen innebär att vi är medvetna om ett resultat eller en upplevelse, som exempelvis en känsla eller ett tillstånd, utan att vara medvetna om de inre processerna som ledde fram till detta resultat. Till exempel, vi kan känna oss glada, njuta av en solig dag på en filt i en park, och vara medvetna om den känslan i nuet. Vi upplever själva känslan men är inte medvetna om de underliggande processerna, som sensoriska intryck eller de neurofysiologiska processer i hjärnan som gör att vi känner den glädjen.
I detta sammanhang är resultatet den känsla eller upplevelse vi är medvetna om, medan de inre processerna som leder till upplevelsen (som sensoriska intryck eller hjärnans bearbetning) är omedvetna för oss.
- Sensoriska cortex: Ansvarar för varseblivning av sensoriska intryck som ljud, syn, känsel, etc.
- Dorsalt medialt nätverk: Involverat i vår känsla av jaget eller självmedvetenhet, det vill säga förmågan att uppleva oss själva som ett subjekt.
- Orbitofrontalloben: Spelar en roll i emotionell bearbetning, som att identifiera och värdera känslomässiga intryck.
- Basala ganglierna: Inblandade i skapandet av abstrakta tankar och beslut, samt i motorisk kontroll och inlärning.
Dessa delar av hjärnan arbetar tillsammans för att skapa de medvetna upplevelserna vi har, men vi är ofta omedvetna om de specifika processer som leder till dessa upplevelser.
Förklara med referens till det asian disease problem. Vad menas med framing effect. Varför är framing effect övervägt som ett problem?
Framing effect refererar till fenomenet där individers beslut påverkas av hur informationen presenteras, snarare än informationens faktiska innehåll. När samma beslut eller problem formuleras på olika sätt kan det leda till olika val, trots att de objektivt sett innebär samma resultat.
I Asian Disease Problem presenteras två olika sätt att hantera en sjukdom som riskerar att döda 600 personer. De två alternativen i scenarierna är matematiskt lika, men hur de formuleras påverkar hur människor reagerar:
Positiv inramning (vinster): “200 personer räddas.”
Negativ inramning (förluster): “400 personer dör.”
Trots att alternativen innebär samma resultat, tenderar människor att välja mer riskfyllda alternativ när förlusten betonas (dvs. i det negativa scenariot) och mindre riskfyllda alternativ när vinsten betonas.
Framing effect är ett problem eftersom det innebär att beslut inte baseras enbart på objektiv information utan på hur frågan är formulerad. Detta kan leda till inkonsekventa eller irrationella beslut som inte reflekterar individens verkliga preferenser eller långsiktiga mål. Det är särskilt problematiskt i situationer som rör hälsa, ekonomi eller politik där besluten kan få stora konsekvenser.
Prospect theory introducerades delvis för att förklara inramningseffekter. Hur uppnår teorin detta?
Prospect Theory, som utvecklades av Tversky och Kahneman, introducerades för att förklara de beslut som människor fattar under osäkerhet, särskilt när beslut berör risk och förlust. Den bygger på att människor inte alltid handlar rationellt utan snarare enligt en psykologisk värdering av vinster och förluster. Enligt teorin har vi en större känslomässig reaktion på förluster än på vinster av samma storlek, vilket kallas loss aversion.
Prospect Theory förklarar inramningseffekterna genom att visa att människor reagerar olika beroende på om ett beslut presenteras som en möjlighet till vinst eller möjlighet till förlust. Detta påverkar hur vi bedömer risken och valet mellan olika alternativ.
När förluster betonas (t.ex. “400 personer dör”), tenderar vi att ta större risker för att undvika förlusten (i detta fall genom att välja det mer osäkra alternativet).
När vinster betonas (t.ex. “200 personer räddas”), tenderar vi att undvika risk för att säkerställa den positiva utfallet.
Hur Prospect Theory förklarar inramningseffekter:
Teorin förklarar att inramningseffekter uppstår för att vi inte väger vinster och förluster lika. Vi är mer benägna att ta risker för att undvika förluster än för att uppnå vinster, vilket gör att hur information presenteras (inramningen) påverkar våra val och beslut.
