Omtenta 2019 2 VG Flashcards
(9 cards)
Beskriv hur neurotransmission fungerar vid synapsen. Använd följande ord: neurotransmittor, synaptisk klyfta, aktionspotential, receptorer.
Vilken neuroimaging metod kan användas för att studera dopaminergisk neurotransmission? Beskriv de generella principerna av metoden.
När en aktionspotential skickas längst axonet så når den axonterminalen. Detta öppnar jonkanaler som tillåter kalciumjoner att inträda genom cellmembranet. Detta initierar processen där vesiklar med neurotransmittorer att åka ut från den pre synaptiska neuronen genom exocytos till den synaptiska klyftan. Neurotranmittorerna binder sedan till specifika receptorer på den postsynaptiska neuronens dendriter eller cellkroppen. Detta öppnar upp nya jonkanaler på den postsynaptiska neuronen vilket antingen initierar eller inhiberar nya aktionspotentialer (alltså att neurotransmittorerna är excitatoriska eller inhibitoriska). Neurotranmittorerna kan antingen återupptas till den presynaptiska neuronen genom endocytos / pump, eller bryts ner av enzymer i den synpatiska klyftan.
PET – Positron Emission Tomography.
Detta är en avbildningsteknik som gör det möjligt att spåra specifika molekyler och kemikalier i hjärnan, till exempel dopamin. Detta görs genom att producera en så kallad radiotracer för den molekyl man vill studera. Det är en radioaktiv partikel som är designad att binda till en specifik molekyl. Radiotracern släpper ut positroner, som liknar elektroner men har motsatt laddning. När substansen med radiotracern injiceras i kroppen, binder den till den önskade molekylen och släpper ut positroner när den kommer i kontakt med vävnad eller binder till en receptor (beroende på vilka partiklar man är intresserad av).
När positronen släpps ut reagerar den med en elektron i vävnaden och de förintas, vilket kallas annihilation. Detta producerar fotoner som släpps ut i en 180-graders vinkel från den plats där annihilationen ägde rum. Dessa fotoner detekteras av PET-scannern, och den kan därmed visa var radiotracern befann sig. Om vi vill spåra dopamin specifikt, släpps positronerna ut när molekylen binder till receptorn. Eget dopamin har dock högre affinitet, vilket gör att det ersätter radiotracern vid receptorerna. Detta innebär att ju färre positroner som detekteras av scannern, desto mer endogent dopamin frigörs.
Vad är skillnaden mellan klassisk betingning och operant betingning? Ge ett eget exempel på klassisk betingning som varken involverar hundar, mat eller salivutsöndring, och ge ett eget exempel på operant betingning som involverar negativ belöning.
Klassisk betingning handlar om att ett neutralt stimulus kopplas ihop med ett stimulus som redan framkallar en naturlig respons. Efter upprepade kopplingar kan det neutrala stimuluset börja framkalla den ursprungliga responsen, även när det inte längre är förknippat med det ursprungliga stimuluset.
Tänk dig att du alltid hör ett speciellt ljud när det är dags att gå till din läkare för en injektion. Efter att ha hört detta ljud många gånger i samband med att du får en spruta, börjar du känna dig nervös eller stressad varje gång du hör ljudet, även om du inte är på väg till läkaren. I detta fall blir ljudet det betingade stimuluset som framkallar en känsla av nervositet, även om ingen spruta ges.
Operant betingning handlar om hur ett beteende belönas eller bestraffas, vilket påverkar sannolikheten att detta beteende upprepas. Det handlar alltså om att en individ lär sig att utföra ett beteende för att uppnå en belöning eller undvika ett straff.
En person som har en lång och jobbig arbetsdag får ofta huvudvärk på eftermiddagen. För att slippa huvudvärken brukar de ta en kort paus och dricka ett glas vatten. Denna paus minskar huvudvärken och gör att personen känner sig bättre. Eftersom denna “paus” leder till att huvudvärken försvinner, blir denna paus något personen lär sig att använda för att undvika smärta, vilket gör att det blir ett positivt beteende i framtiden.
Klassisk betingning: Lär sig att koppla två stimuli, vilket leder till en reflexmässig respons.
Operant betingning: Lär sig att ett beteende leder till en konsekvens, antingen belöning eller bestraffning.
Definera och förklara, kortfattat men tydligt, de följande minnessystemen:
- Episodiskt minne
- Autobiografiskt minne
- Semantiskt minne
- Arbetsminne
Med vilka uppgifter man kan undersöka dessa i laboratoriet/utredningssammanhang? Formulera frågor som i ett vardagssammanhang skulle tvinga personen att använda vart och ett.
A)
Episodiskt minne - En form av deklarativa minnen som är personliga och är bunda till en specifik plats, tid och kontext. Detta innefattar alla upplevelser och erfarenheter vi varit med om och som är möjliga att återberätta och “återuppleva” i tanken. Dessa är så kallade retrospektiva minnen.
Episodiska minnen kan också innefatta saker som vi planerar att göra och måste komma ihåg att utföra. Dessa är så kallade prospektiva minnen. Episodiskt minne kan testas genom att be försökspersonen minnas en lista med ord och sedan återge dem en tid senare, när orden med säkerhet tagits ur arbetsminnet. I vardagslivet använder vi episodiskt minne när vi besvarar frågor som “vad gjorde du igår?” eller “vad har du med dig till lunch?”
b)
Autobiografiskt minne - I stort sett en form av episodiska minnen som är viktiga livshändelser för oss. Det är händelser som har präglat oss och våra liv och som vi definerar oss själva utifrån. Detta är minnen som vi tenderar att återberätta när vi berättar om oss själva såsom bröllop, studenten eller första dagen i skolan. De kan ofta omkonsolideras så ofta att de nästan blir mer semantiska berättelser och tappar en del av sin episodiska kontext. Detta kan yesyas genom att man ber försökspersonen berätta om viktiga händelser från hens liv för att se vilken ålder de har flest minnen ifrån. I vardagslivet använder vi autobiografiskt minne när vi besvarar frågor som “när var du som lyckligast?” eller “vilken händelse är du mest stolt över?”.
c)
Semantiskt minne - en form av deklarativa minnen som inte är bunda till en specifik plats eller tid, och som är gemensamma för oss alla. Detta kan handla om rena faktakunskaper, kunskap om objekts funktion och utseende och begreppsförståelse. Detta kan testas genom exempelvis allmänbildningsfrågor eller ordförståelsetest. I vardagslivet använder vi semantiskt minne när vi besvarar frågor som “vad är en insexnyckel?” eller “vilken tunnelbana går till akalla?”.
d)
Arbetsminne - en form av minne där vi bearbetar information som vi antingen vill koda in i långtidsminnet, resonera kring eller hålla online för att använda inom en snar framtid. Det är helt enkelt begränsade minnet där vi har all information som vi tänker på och arbetar med för tillfället. Arbetsminnet kan repetera information för att hålla det i minnet, men kan också bearbeta och omorganisera den. Detta kan testas genom bland annat n-back test där försökspersonen får se en serie bokstäver eller liknande och svara på om bilden är densamma som ett visst antal bilder sedan. I vardagslivet använder vi arbetsminnet när vi får frågor som “kan du swisha hundra kronor till 0789654826?” eller “kan du ringa henrik och fråga om vi har mjölk hemma?”
Två grupper av hälsosamma människor var involverade i ett experiment: först så inkodade alla en lista av saker i det episodiska minnet (ingen skanning under denna fasen). Sedan skannades alla med fMRI under återhämtning. I MRI skannern så gjorde grupp 1 en “cued-recall episodic memory retriebal task” medan grupp 2s uppgift var lite enklare då det var en “känna igen episodiskt minne retrieval task”.
För grupp 1 och 2, förutsäg var aktiviteten bör vara mest trolig att hitta under dessa återhämtningar i frontalloben (i.e., left and/or right frontal cortex ?), medial temporallob (i.e., hippocampus and/or parahippocampal areas?) Och parietallob (i.e., dorsal och/eller ventral parietal cortex?). Var vänlig och rättfärdiga dina svar genom att använda teorier och modeller du har lärt dig.
Frontallob:
Enligt HERA-modellen (hemispheric encoding/retrieval assymetry) är högra frontal loben mer aktiverad under retrieval. Detta är också visat av episodiska minne REMO (retrieval mode) som är ett stadie vi sätter oss själva i när vi försöker komma ihåg något. Dock, CARA-modellen (cortical assymetry of reflective activity, visar på att den vänstra frontalloben är aktiverad när återhämtning är mer komplicerad eller kräver mer ansträngning, såsom cued eller gratis återhämtning.
Dock har senare studier visat att lyckad återhämtning visar aktivitet i dorsolaterala prefrontala cortex vilket betyder att båda grupperna vill visa aktivitet där om stimulus är ihågkomna som lyckade.
Mediala temporalloben:
Hippocampus är viktigt för det episodiska minnet då det fungerar som och pekar på olika delar av cortex som är associerat med ett specifikt minne. Därmed, speciellt grupp 1, kommer aktivitet visas här då cuen de får vill aktivera hippocampus för återkallelse av associerade delar av hela minnet.
Grupp 2 kommer dock inte visa samma aktivitet i hippocampus. Detta för att känna igen och familiaritet är mer associerade med perirhinal cortex som är involverat i minnen för specifika objekt och deras egendomar, inte så mycket av den kontextuella informationen.
Parietallob:
Parietalloben är viktigt för vår uppmärksamhet och enligt AtoM-model (attention to memory) är den nödvändig för vägledning av vår uppmärksamhet till relevanta cues och information för att guida oss till det korrekta minnet. Den ventrolaterala paretal cortex är driven av bottom up och söker i vår omgivning efter cues baserat på målet som bestäms av dorsolaterala parietalloben. Därför kommer grupp 1 att visa aktivitet i ventrolaterala parietal cortex då de behöver att söka efter relevanta cues i omgivningen och i deras egna minne. Dorsolaterala parietal cortex är mer involverad i familiarity och känna igen process, och grupp 2 kommer förmodligen visa mer aktivitet i dessa områden.
Nämn de fyra steg som behövs för att en tanka skall kunna uttryckas i tal.
- Benämna de olika komponenterna av tanken genom att leta i vårt “mentala ordförråd”
- Sätta ihop de olika orden i en grammatisk begriplig mening för att det vi vill förmedla faktiskt ska kunna förstås av de som lyssnar.
- Planera rent motoriskt vilka rörelser vi behöver utföra både i lungorna och munnen för att säga de meningar vi kommit fram till.
- Utföra den motoriska handlingen genom att låta luftströmmen gå genom luftstrupen, klippa av den med stämbanden för att få de att vibrera, och forma läpparna och tungan för att uttala orden vi planerat.
a) Prediktiv validitet är viktigt när det gäller intelligenstest. FÖrklara varför intelligens predicerar skolframgång och livslängd.
b) Varför är analyser av tvillingars intelligens viktig? Vad visar dessa analyser?
a) Ett intelligenstest testar många aspekter av vår kognitiva förmåga såsom verbal, matematisk eller visouspatial förmåga. IQ blir därför en genomsnittlig indikator på hur väl vi presterar i kognitiva uppgifter. En person med hög intelligens har därför antingen lättare att ta sig till skolan. Detta leder troligtvis också till att man har större sannolikhet att läsa vidare eller har större chans att komma in på högre utbildningar. Ett bättre jobb leder i sin tur till bättre levnadsförhållanden eftersom man har råd med sjukvård, bra mat och boende och liknande. Detta förklarar alltså hur intelligens också kan predicera livslängd.
b) Enäggstvillingar delar exakt samma gener och vi kan därför studera dem för att försöka förklara hur mycket av variationen inom en grupps intelligens som kan förklaras av arv respektive miljö. Enligt studier där enäggstvillingar vuxit isär korrelerar deras IQ mer än obesläktade som vuxit upp tillsammans. Däremot korrelerar naturligtvis enäggstvillingar som vuxit upp ihop mer, vilket tyder på att både miljö och arv spelar in på variationen av intelligens. Studierna visar att ungefär 50-60% av variationen kan förklaras av arv.
a)
Vilka är de tre huvudområdena i det teoretiska schemat för de exekutiva funktionerna?
b)
Vad är de tre huvudområdenas uppgift?
c)
Om någon perseverar, vad innebär detta? Vilket neuropsykologiskt test mäter detta? Nämn en del av hjärnan som kan misstänkas ha bristande funktion när någon perseverar.
d)
Om någon har problem med inhibering, vad innebär detta?Vilket neuropsykologiskt test mäter detta? Nämn en del av hjärnan som kan misstänkas ha bristande funktion när någon har inhiberingsproblematik.
a)
1. Etablera och inhibera regler.
2. Contextual control.
3. Arbetsminne
b)
1. Skapa nya regler utifrån situationen för att nå det specifika målet. Inhibera regler eller beteenden som stör andra processer, inte är passande, eller inte längre bidrar till att nå målet. Byta mellan regler när situationen förändras. Relatera regler till varandra.
2. Monitoring/övervakning. Övervaka vad resultatet blir av de initierade beteendena och varnar om de visar sig ha oönskad effekt. Söka av och analysera situationen och se om handlingarna tar oss mot målet.
3. Hålla information online som vi inte längre har tillgång till för att reflektera över den eller minnas den. Repetera information för att hålla den i medvetandet. Omorganisera och ordna information för att lättare processa den eller komma fram till rätt beslut.
c)
Perservation innebär en oförmåga att byta mellan regler även om situationen eller omständigheterna förändras. Detta kan mätas med Wisconsin card sorting test där datorn ändrar reglerna utan att meddela det. Detta kan bero på bristande funktion i basala ganglierna som är involverat i att skapa och byta mellan regler utifrån nya situationer och kontexter.
d)
Inhibering innebär att man stoppar beteenden eller processer som stör eller inte är passande i den specifika situationen. Detta kan mätas med stroop-testet där man kan säga färgen på ordet men inhibera beteendet att vilja säga färgen som är skriven. Problematik med detta kan bero på bristande funktion i ventrolaterala prefrontala cortex som är involverat i mycket inhibering av främst motorik.
Vilka kognitiva funktioner påverkas av:
a) starkast sömnbrist
b) mindre starkt av sömnbrist.
a) Uppmärksamhet, arbetsminne, inlärning och emotionsreglering.
b) resonerande, och framplockning.
Vad vet vi om könsskillnader i kognitiva funktioner i andra delar av världen? I den mpn de förekommer, vilka är de? Ser de likadana ut? Är de av samma magnitud? Förklara kortfattat.
Könsskillnader i kognitiva funktioner tenderar att se ut på liknande sätt i de flesta delar av världen. Män tenderar att. prestera bättre på bla matematiska och visouspatiala uppgifter (framförallt mentala rotationer) och kvinnor presterar bättre på episodiskt minne och verbala uppfifter (framförallt verbalt flöde.)
Däremot verkar magnituden av könsskillnaderna se ganska olika ut. Överlag kan man se att ju bättre levnadsförhållanden och mer jämställt ett land är desto bättre verkar kvinnorna prestera. Detta kan förklaras genom bättre förhållanden bidrar till större möjligheter att utveckla sina kognitiva förmågor genom stimulerande sammanhang och bra mat och miljö. Detta gör att ju bättre förhållanden och jämställstäldhet ett land har, desto mindre blir skillnaderna i matematiska och visouspatiala uppgifter eftersom kvinnorna kommer ikapp. Men skillnaderna blir större i episodiskt minne och verbala uppgifter eftersom kvinnorna drar ifrån.
