Ex vt 24 Flashcards
(14 cards)
Hjärnan består av grå substans, vit substans och cerebrospinalvätska (CSF).
a) Beskriv i detalj på mikroskopisk nivå vad grå substans, vit substans och CSF består av (3p).
b) Vilka MRI-sekvenser skulle du använda för att studera volymen av grå substans och den strukturella integriteten hos vit substans (förklara principerna för dessa sekvenser kortfattat)? (1p)
a)
Grå substans är uppbyggt av nervcellernas dendriter och cellkroppar (soma).
Vit substans är uppbyggt av neuronernas axon, axonen är täckta med myelin (som bildas av
gliacellen oligodentrocyter) och består av lipider, proteiner och vatten, detta är vad man skulle
se på mikroskopnivå.
Cerebrospinalvätska består mestadels av vatten men även proteiner och viktiga mineraler.
b) För att mäta grå och vit substans skulle jag välja att utföra MRI (Magetic resonanse
imaging), det är en strukturell hjärnavbildningsmetod som har bra spatial upplösning och ger
en tydlig bild av hjärnans uppbyggnad. För att få en bra bild med MRI behöver vi korrigera
bilderna. Till exempel så har alla hjärnor olika form så man passar in hjärnan i en specifik mall
för att kunna mäta och jämföra olika hjärnor med varandra. Man kan även behöva ta flera
bilder för att säkerställa att patienten ligger still i scannern.Själva scanningen går till så att
personen läggs i en maskin och för väldigt stark (7 tesla) magnetisk strålning. Med hjälp av
denna strålning och man kan därför mäta och se skillnad på och avbilda den vita och gråa
substansen, samt cerebrospinalvätskan.
Svara kort och koncist på följande fyra frågor:
(a) Beskriv hur ett 4-back-test går till. (1p)
(b) Beskriv hur ett dual 3-back-test går till. (1p)
(c) Beskriv hur du effektivast kan minska primacy-effekten i ett test där ord visas ett och ett efter
varandra om du bara får manipulera en av följande saker: (1) det totala antalet ord som visas, (2)
hur lång tid varje ord visas innan man går vidare till nästa ord eller (3) inkludering av en
distraktionsuppgift (i sådana fall, vilken?) mellan inkodning och framplockning. (1p)
(d) Motivera varför din föreslagna manipulation för föregående fråga skulle minska primacyeffekten. (1p
a) 4 back test går till så att du presenteras till exempel kort med siffror, och du ska komma
ihåg om den siffran som presenteras för dig är densamma som den som presenterades för (i
detta fall) 4 kort sedan. Eftersom nya kort ständigt visas så ändras denna siffra och du
behöver hålla koll på det kort som visades för fyra gånger sedan, och om det kortet du visas
nu matchar det så ska du bekräfta det på något uttalat sätt.
b) På samma sätt som ovan men vid ett dual 3 back test behöver du komma ihåg de två korten som presenterades för tre omgångar sedan.
c) Primacy effekten är effekten som gör att vi kommer ihåg de ord som presenteras först i en
ordföljd. För att minska denna effekt mest effektivt skulle jag säga att vi bör manipulera (2) hur
lång tid varje ord visas innan man går vidare till nästa ord.
d) Detta eftersom primacy effekten går ut på att vi vid de första ord som presenteras riktar vår
fulla uppmärksamhet till dessa ord och hinner repetera dem i huvudet/ eller skapa oss
en association till de och därför koda in de i långtidsminnet. Är första ordet banan börjar vi med
att upprepa banan, banan, banan, nästa ord bil, vi upprepar banan, bil, banan, bil, tredje häst,
banan bil häst osv. I en ordföljd kommer såklart alltid något ord vara först men om vi ökar
hastigheten och minskar tiden mellan orden kommer man inte hinna upprepa/jobba med de
första orden och därför inte kunna koda in de i långtidsminnet.
a) Vad är skillnaden mellan implicit och explicit minne? (1p)
b) Vilka minnessystem brukar inkluderas som undergrupper till explicit minne? Ge kortfattade
men exakta definitioner av dessa undergrupper. (2p)
c) Hur kan man som psykolog testa dessa minnessystem? (1p)
d) Ge exempel på och förklara två olika typer av priming. (2p)
a) Båda är en del av långtidsminnet. Explict minne är en del av långtidsminnet som är
deklarativt. Vi återkallar informationen medvetet och består av information om oss själva och
allmän fakta om världen runt om kring oss. Implicit minne (även kallat non-decklarativt minne)
kan man dela in i procedural, priming och conditioned. Det är minnet som vi inte aktivt behöver
vara medvetna om återkallas, till exempel processer som att gå eller cykla (procedural), när vi
omedvetet blir primeade med en bild av choklad utanför mataffären och därför omedvetet
väljer att köpa just den chokladen, eller när vi betingar olika händelser/ljud med responser,
som att vi blir rädda när vi hör läskig musik för att vi förknippar det med skräckfilm och att
något hemskt kommer hända.
b) Episodiskt minne: Ofta personliga minnen som vi kan återkalla till tid, rum och plats. Minnen
om specifika händelser i våra liv. Kan delas upp i prospektiva minnen, minnen för framtiden
som att komma ihåg att köpa mjölk när vi är i affären eller att ringa doktorn kl 16.00, och
retrospektiva minnen, saker som har hänt som vi återkallar, ofta med mycket rikedom för
detaljer, vi kan återuppleva minnena och återberätta de deskriptivt.
Semantiskt minne: Vår generalla kunskap och fakta om världen runt omkring oss. Inte
kopplade tillspecifik tid eller plats. Till exempel att Stockholm är huvudstaden i sverige eller att
hundar har fyra ben.
c) Episodiskt minne kan man testa genom att läsa upp e lista med ord och sedan låta
personen återberätta alla ord hen kommer ihåg, antal rätt ord är det man mäter.
Semantiskt minne: Låta personen avgöra om de ord man presenterar är riktiga eller falska,
Presentera bilder på olika kändisar och be hen namnge dem eller låta personen lista ex. så
många ord hen kommer på inom en viss kategori eller ord som börjar på en specifik bokstav.
Genom att studera resultaten på dessa tester och jämföra med normalpresterande kan man
se om en person har problem med det semantiska minnet.
d) Associations priming handlar om att man kan prima vissa ord i minnestest, om man till
exempel visar ordet doktor så är det lättare att sedan minas sjuksköterska för att det finns en
association/koppling mellan orden.
Det kan även ha att göra med ord som har liknande egenskaper till exempel sol och banan är
båda gula och därför minns man de bättre.
Även ord som är lika utseende/stavelse mässigt kan primas. Dvs större sannolikhet att man
misstar katt för hatt istället för katt för tiger.
a) Baserat på modeller som du kommer att definiera, vänligen beskriv i detalj vänstra frontala cortex roll i episodiskt minne. (2p)
b) Du är ansvarig för att skapa en uppgift för episodiskt minne för att studera aktiveringar i vänstra frontala cortex med hjälp av funktionell MRI; beskriv villkoren för din uppgift och motivera dem. (2p)
a) HERA (hemispheric encoding / retrival assymetry) modellen beskriver just inkodning och
hämtning av episodiska minnen. Modellen undersökte hur de olika sidorna av frontal cortex är
aktiva vid hämtning och återkallning. Vid encoding syntes en större aktivitet i vänster PFC och
vid retreaval/återkallning en större aktivitet i höger PFC. Den gamla HERAmodellen har fått
kritik för att endas utgått från verbalt material och jämförde enast encoding med basline
conditions och retrieval med basline conditions men den nyare HERA modellen jämför just
Encoding med retreival och är därför mer pålitlig. CARA-modellen (Cortical
Assymetry/retrieval activation) är en annan modell som förklarar höger och vänsters PFC
aktivitet vid återklallning av minne. Vid enklare återkallningsuppgifter, tex recognition, visades
enbart aktivitet i höger PFC men vid svårare återkallning, tex free recall, visades aktivitet i
vänster PFC.
b) enligt modellerna beskrivna ovan skulle jag testa episodiskt minne genom att göra ett test
där försökspersonerna ska memorera en lista med ord som jag läser upp, och sedan fritt
återkalla orden efter ett avbrott mellan inkodning och hämtning. Detta tror jag kommer visa
mest aktivitet i Vänster frontalcortex. fMRI kommer med hjälp av BOLD aktivering mäta
neurotranmissionen som detekteras i maskinen och kunna visa på de områden som är
aktiverade under uppgiftens olika delar. Kommer alltså se aktivitet i vänster sida vid både
inkodning och hämtning eftersom det är fri återkallning.
Vilken av följande är minst överränsstämmlig av indiviella skillnader i bildförmåga:
- De flesta människor kan skapa bilder.
- Vissa människor är bra på visuell föreställning, och andra är bra på spatial föreställning.
- Inom visuell och spatial föreställning har de flesta människor vissa styrkor och svagheter.
- Föreställningsförmåga är enhetlig från en person till en annan.
Föreställningsförmåga är enhetlig från en person till en annan.
Baserad på image zooming experiment, vilken av följande deltagare skulle bli långsammast att identifiera mentala bilder:
- Fjärilns vingar placerade bredvid en elefant
- Kattens morrhår placerade bredvid en myra
- Noshörningens öron placerade bredvid en ekorre
- Fjärilns vingar placerade bredvid ett sandkorn
Fjärilns vingar placerade bredvid en elefant
Vilken av följande termer för mentala bilder som i den visuella naturen och exeptionellt detaljerade till den grad att den nästan är fotografisk i kvaliten:
- Chronometric imagery
- Dual-coded imagery
- Aphantasia
- Eidetic imagery
Eidetic imagery
Hur skiljer sig percept från bilder:
- Bilder kan vara tvetydiga, men percept kan inte vara det.
- Percept är avbildningar (avbildning, skildring), men bilder är det inte.
- Bilder är avbildningar (avbildning, skildring), men percept är det inte.
- Perceptioner kan vara tvetydiga, men bilder kan inte vara det.
Bilder kan vara tvetydiga, men percept kan inte vara det.
Du träffar en patient som fått stroke som inte talar. Vad behöver du ta reda på om personens
kommunikationsförmågor för att veta om hen kan skriva eller ej? (2p)
För att avgöra om patienten kan skriva eller ej, behöver jag ta reda på följande:
Motorisk förmåga – Kan patienten röra sin dominanta hand eller annan hand tillräckligt för att skriva? Har hen pares eller andra motoriska svårigheter som påverkar finmotoriken?
Språklig och kognitiv förmåga – Har patienten afasi (t.ex. expressiv afasi eller global afasi) som påverkar förmågan att formulera ord skriftligt? Förstår hen skriftligt språk? Kan hen läsa och följa skriftliga instruktioner?
a) Beskriv kort influensaproblemet och förklara hur det visar på inramingseffekter. (2p)
b) Vad är principen om deskriptiv invarians, och förklara kort hur inramingseffekten är ett brott mot
den principen? (2p)
a) Influensa problemet är ett test på problemlösning. En influensa drabbar en population på 600
individer och försökspersonen får välja på två olika alternativ om hur många som räddas
respektive dör. Det finns en manipulering i hur informationen presenteras, antingen som att
200 personer kommer överleva, eller att 400 personer kommer att dö. Principen med detta är
att fler väljer alternativet som är positivt laddat dvs 200 personer överlever än när det
presenteras som att 400 personer där. Detta är ett typiskt exempel på inramningseffekter som
betyder att hur vi får informationen presenterad för oss påverkar våra val.
b) Principen om deskriptiv invarians är principen om att vi bör värdera information rationellt,
dvs att 200 överlever och 400 dör betyder exakt samma sak och därför bär vi fatta beslut som
tar hänsyn till att vi förstår att båda utfallen är exakt lika, men i detta fall
visar inramningseffekten på ett brott mot deskriptiv invarians eftersom den bevisar att så inte
är fallet. Trots att informationen är likvärdig påverkas vi av emotionella laddningen i orden dö
och överleva.
a) Beskriv kortfattat Spearmans hierarkiska modell av intelligens. (1p)
b) Vad kan intelligens predicera (förutsäga)? Nämn två (skilda) saker. (1p)
c) Varför ser vi dessa samband? Förklara kortfattat. (2p)
a) Spearmans hierarkiska modell av intelligens, även kallad två-faktormodellen, är en
modell som delar upp intelligens flera s-faktorer som beskriver intelligensen i specifika
faktorer/tester och i en g-faktor, den generalla faktorn på intelligens för en person (alla sfaktorer tillsammans).
b) Intelligens ska kunna predicera framgång i skola/jobb och livslängd.
c) Vi kan se dessa samband eftersom att de faktorer som det intelligenstest vi använder oss
av idag (WAIS/WASC) mäter faktorer som är viktiga i ex skola och framtida jobb, men även i
livet generellt som att tänka rationellt, problemlösning och inhibition. Framgång i skola leder till
bättre utbildning och ofta fler år i skolan (som även det är positivt korrelerat med livslängd) och
ger sedan bättre jobb där man tjänar mer pengar och kan öka levnadsstandarden. Har råd att
tx äta hälsosamt och tid att gå till gymmet och ta hand om sin menatala och fysiska hälsa.
Som jag nämnde innan så mäter även intelligenstester text problemlösning och arbetsminne
vilka är viktiga kvalitéer i livet om vi är bra på att problematisera och planera (exekutiva
funktioner generellt) fattar vi bättre och välgrundade beslut som att tex inte röka pga risken för
lungcancer.
Svara kort och koncist på följande fyra frågor:
a) Vad är aphantasia respektive hyperphantasia? (1p)
b) Vad är det inverterade spektrumproblemet? (1p)
c) Vad är blindsight? (1p)
d) Vad menas med the easy respektive hard problem of consciousness? (1p)
a) aphantasia är oförmåga att visualisera och skapa mentala bilder.
hyperphantasia är när en person har ovanlig bra förmåga att kunna visualisera och skapa
mentala bilder i huvudet, nästan så de är i likhet med verkligheten.
b) problemet om att vi inte helt säkert kan veta om vi uppfattar färger lika. Det jag ser och har
lärt mig vara rött kanske en annan person ser som min blåa färg, men eftersom vi lever i
samma värld har båda lärt oss att kalla det för rött. Det går inte säkert att veta att vi ser och
föreställer oss saker på samma sätt. (exempel med den inverterade regnbåden).
c) Blindsight är när en person som fått skada i hjärnan (occipitalloben/syncentrat) och säger
att hen inte kan se, ändå kan tex passa in ett kort i en skåra på en cylinder i rätt vinkel. Det
finns ett medvetet tillstånd där hen inte ser hur kortet ska vara vinklat men känner på hur det
ska vara vinklat för att passa rätt. Kan bero på att skadan är i långt bak i ledet av de neurala
kretsarna (i syncentrat tex) då kan banorna från ögonen ta omvägar som gör hen
medveten om saker som registeras av synen även fast hen inte kan se med ögonen.
d) easy problem med medvetande menas med att identifiera vårt medveteande och beskriva
vad det är medan
hard problem med medvetande är vad som har medvetande eller inte, vilka atomer blir
tillsammans medvetna och vad är det som gör att de blir medvetna. Finns många olika teorier
som spekulerar kring medvetande, som att medvetandet är röken och kroppen är elden, en
produkt av oss. Eller att medvetandet inte hänger ihop med kroppen utan är fritt och kan
vandra vidare efter kroppens död, vissa menar att du är en enda medvetna varelsen i världen
och att allt runt dig är omedvetet.
Kan vi träna upp vår kognitiva kapacitet? När du svarar kortfattat på frågan, bör du inkludera
termer som plasticitet, strategiträning, hjärnan, processbaserad träning, flexibilitet, och exekutiva
funktioner. (4p)
Vår kognitiva kapacitet omfattar flera olika förmågor och för att förstå om vi kan träna upp dessa behöver vi börja med att förklara några centrala begrepp:
Hjärnan är plastisk, vilket innebär att den har förmågan att anpassa sig till förändrade krav från omgivningen för att fungera optimalt. Denna process, som innebär att nya neuronala förbindelser bildas, är metaboliskt krävande och sker främst när det är nödvändigt för att möta förändringar i miljön. Hjärnans flexibilitet, å andra sidan, handlar om vår förmåga att skifta uppmärksamhet mellan olika uppgifter. Denna process är inte lika energikrävande, utan beror mer på aktivitet i neuronen och deras aktionspotentialer.
Exekutiva funktioner är en viktig del av vår kognitiva kapacitet och omfattar förmågor som arbetsminne, inhibition (att kunna hämma impulser) och andra kognitiva processer. För att träna dessa funktioner används olika typer av träning. Strategiträning innebär att man lär sig specifika tekniker, som exempelvis chunking eller loci-metoden, för att förbättra kognitiva förmågor inom särskilda områden. Dessa strategier leder till förbättring på de specifika uppgifter de är designade för, vilket kallas för near transfer.
Processbaserad träning, å andra sidan, fokuserar på att utveckla mer generella kognitiva processer som kan förbättra flera olika exekutiva förmågor på en gång. Denna typ av träning kan leda till förbättring på uppgifter som liknar varandra, vilket kallas intermediate transfer. Däremot har det inte visats några bevis för far transfer, det vill säga att träning på en kognitiv uppgift skulle leda till förbättring på alla kognitiva processer.
Så, vi kan definitivt träna upp vår kognitiva kapacitet inom specifika områden genom strategiträning och processbaserad träning. Eftersom hjärnan är plastisk kan vi anpassa och förbättra våra förmågor, men för att behålla dessa förbättringar behöver vi kontinuerlig träning och stimulans.
Beskriv hur kognitiva funktioner påverkas av sömnbrist så att det framgår vilka kognitiva
funktioner påverkas starkast och vilka som inte påverkas märkbart. (2p)
De kognitiva funktioner som påverkas starkast av sömnbrist är uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne. När vi är sömniga har vi svårare att hålla fokus på en uppgift och vår reaktionsförmåga blir långsammare. Emotionsreglering påverkas också negativt, vilket kan göra det svårare att hantera känslor och stress.
Däremot påverkas inte alla kognitiva funktioner lika mycket. Förmågan till problemlösning och rationellt tänkande, som inte kräver snabb respons, påverkas i mindre grad. Semantiskt minne, som handlar om allmän kunskap och fakta, verkar inte påverkas märkbart av sömnbrist.
