Dugga Flashcards
(34 cards)
Vad säger tidigare teorier (Brocca/Wernicke) om lokalisation av språkprocessande? Hur stämmer det överens med modern hjärnforskning om lokalisation av språkprocessande?
Teorier om lokalisationen av språkprocessande bygger främst på upptäckter av Paul Broca och Carl Wernicke. Paul identifierade ett område i den bakre delen av pannloben som idag kallas för Brocas område och är kritisk för talproduktion. Carl upptäckte att skador på den bakre delen av den övre tinningloben, som idag kallas Wernickes område, ledde till problem med språkförståelsen och meningsfull kommunikation.
Modern hjärnforskning har visat att språkbearbetning är mer distribuerad än vad Paul och Carl föreslog. Avbildningsstudier har kunnat identifiera fler områden som är involverade i olika aspekter av språk. Paul Broca och Carl Wernicke antydde att språkprocesser var mer strikt lokaliserade vilket forskning idag visat är mer nätverksbaserat. Därmed resulterar en skada på ett område inte alltid i förutsägbara effekter.
Hur kan man dela upp afasityper i två huvudgrupper?
Vi kan dela upp Afasier i 2 huvudgrupper:
Icke-flytande afasi = Brocas afasi tex:
Svårighet att formulera ord och meningar
Ofta relativt god förståelse för språk
Ansträngd talproduktion
Flytande afasi = Wernickes afasi tex:
Grammatisk korrekt
Meningslöst tal
Svårigheter med språkförståelse
Explain why participants would be slow to identify the wings of a butterfly positioned next to a hippopotamus.
Det kan förklaras av perceptuella organisationer och semantisk priming. Vår hjärna tolkar en bild vi ser genom att organisera objekt i meningsfulla grupper baserat på konceptuella scheman, kategorisering och tidigare erfarenheter.
Om fjärilsvingarna presenteras intill en flodhäst så skapas en konflikt i den mentala representationen eftersom flodhästar och fjärilar tillhör mycket olika kategorier. Eftersom hjärnan tenderar att organisera visuella intryck baserat på logiska eller naturliga sammanhang så måste vi i dessa fall ägna mer kognitiv ansträngning åt att identifiera fjärilsvingarna.
Vi använder även olika principer för att gruppera objekt och hjärnan tenderar att tolka större objekt som dominerande figurer och mindre som objekt i bakgrunden. Med detta sagt kan vi ta längre tid på oss att identifiera fjärilsvingarna eftersom de blir mindre framträdande.
Explain what we learn from the fact that some forms of brain damage have similar effects on a person’s ability to see and person’s ability to perform mental imagery tasks? What are the relevant brain areas?
Studier på patienter med hjärnskador visar att skador på visuella hjärnregioner ofta leder till nedsättningar i både synupplevelse och mentala bilder. Hjärnan använder därmed samma områden för att bearbeta externt mottagna synintryck och för att skapa inre visuella föreställningar.
De relevanta hjärnområdena är:
Occipitalloben = primära synbarken V1 är kritisk för visuell bearbetning.
Parietalloben = Viktig för uppmärksamhet och rumslig bearbetning.
Temporalloben = Involverad i objektigenkänning.
Vad är intelligens? Utveckla svaret och beskriv två olika teorier.
Intelligens är en kognitiv förmåga som innefattar minne, anpassningsförmåga, problemlösning och inlärning.
2 olika teorier:
Spearmans tvåfaktorteori = g-faktorteorin:
Charles Spearman föreslog att intelligens dels består av en generell faktor som även kallas g-faktor, samt specifika faktorer som kallas s-faktorer. G-faktorn är den allmänna mentala kapaciteten som påverkar prestation i alla kognitiva uppgifter medan S-faktorerna är de specifika förmågorna för vissa uppgifter.
Gardners teori om multipla intelligenser:
Howard Gardner menade att intelligens är multidimensionell och består av flera oberoende intelligenser. Dessa olika intelligenser är är bland annat språklig, spatial, logisk-matematisk, intrapersonell mm.
Varför lever intelligenta personer längre? Vilka andra saker predicerar (förutsäger) intelligens (dvs. att intelligens i barndomen förutsäger X i vuxenlivet)?
Studier som har gjorts på individer för att undersöka hur intelligens påverkar livslängden hos personer har givit resultat av att en högre intelligenskvot i barndomen är associerad med längre livslängd. Dessa personer har gemensamt bättre hälsobeteenden, högre socioekonomisk status och ofta en bättre problemlösningsförmåga. Utifrån dessa studier samt undersökningar på bakgrunden till personens IQ, har man dragit slutsatsen att intelligens kan förutsäga akademisk framgång, yrkesmässig framgång, inkomst, mental och fysisk hälsa men även ett beteende som är mindre riskfyllt för brottslighet.
Vad är exekutiva funktioner? Vilken koppling har exekutiva funktioner till fungerande i vardagen?
Exekutiva funktioner är kognitiva processer som styr beteende och tänkande. De möjliggör planering, organisering, impulskontroll och arbetsminne.
De är avgörande i vardagen eftersom att de hjälper oss att planera och organisera vilket vi gör varje dag, till exempel när vi ska planera upp vår dag. De hjälper oss även med att hålla tillbaka ilska vid en konflikt och komma ihåg instruktioner på jobbet. Även att byta mellan olika arbetsuppgifter utan att tappa fokus samt att väga för och nackdelar innan man genomför ett stort köp.
Vid bristande exekutiva funktioner uppstår problem i vardagen, tex att vi då kan glömma viktiga saker, ha svårt att organisera eller att reagera impulsivt utan att tänka efter.
Nämn två grundläggande exekutiva funktioner och beskriv hur dessa kan mätas?
Inhibering är en av de grundläggande exekutiva funktionerna och kan mätas bland annat genom Stroop-testet. Inhibering är förmågan att kontrollera impulsa beteenden och stå emot distraktioner.
Stroop Test = Deltagaren läser ett färgnamn men där ordet är skrivet i en annan färg. Det mäter hur bra personen kan undertrycka den automatiska impulsen att läsa ord istället för att namnge färgen.
Arbetsminne är också en grundläggande exekutiv funktion och kan mätas genom N-back-testet. Arbetsminnet handlar om att hålla information aktivt i huvudet under en kort tid och använda den för att lösa en uppgift.
N-back = Deltagaren får se en sekvens av bokstäver eller siffror och ska avgöra om den nuvarande symbolen matchar en symbol som visades ett visst antal steg tidigare.
Vad innebär en action slip?
Action slip innebär ett oavsiktligt misstag i en automatiserad handling. Det kan till exempel vara att man häller kaffe på flingorna istället för i koppen. Detta kan ske pga att en vana tar över en situation där en mer medveten handling hade varit lämpligt. Vi kanske utför en väldigt rutinmässig handling men där vår uppmärksamhet är någon annanstans. Vi förlitar oss på vårt procedurminne.
Kan man vara medveten om någonting som inte finns i arbetsminnet?
Medveten uppmärksamhet är kopplad till arbetsminnet. Så i allmänhet krävs vår medvetenhet i arbetsminnet för att kunna tänka på det, men vissa undantag finns. Subliminal perception, implicit minne och priming effekter är exempel på undantag. Subliminal perception innebär att hjärnan bearbetar information som vi inte är medvetna om. Det kan påverkas av saker som vi medvetet inte hinner registrera. Implicit minne innebär att vi kan ha tidigare erfarenheter som påverkar beteendet utan att vi aktivt tänker på det. Doft kan exempelvis väcka minnen utan att vi medvetet tänker på det när vi känner doften. Även priming effekter är ett undantag som innebär att om vi nyligen exponerats för en viss typ av information kan vi omedvetet vara mer benägna att uppmärksamma relaterad information även om vi inte tänker på det.
Explain why expertise might matter for problem solving. Explain how differences between experts and non-experts can contribute to expert advantages in problem solving ability (include examples from empirical studies). Expertise in problem solving is typically studies using the game of chess. What problems or limitations might arise from this approach when wanting to make general conclusions about human problem solving abilities?
Expertis är viktig för problemlösning eftersom experter har större kunskap, mer effektiva strategier och bättre mönsterigenkänning än icke-experter. Studier visar att schackmästare kan memorera schackställningar bättre än nybörjare genom att identifiera meningsfulla mönster snarare än att komma ihåg individuella drag.
Skillnader mellan experter och icke-experter ligger i deras mentala representationer och strategianvändning. Experter grupperar information på ett mer organiserat sätt, vilket gör att de löser problem snabbare och mer effektivt.
Att studera expertis genom schack kan vara begränsande eftersom schack är ett strukturerat spel med tydliga regler, vilket inte speglar alla typer av verkliga problem. Det kan därför vara svårt att generalisera resultaten till andra komplexa och dynamiska problemlösningssituationer.
Briefly explain the concept of expected utility. Explain, with reference to the Asian disease problem, what is meant by a framing effect. Why is the framing effect considered a problem? Prospect theory was introduced partly to account for framing effects. How does the theory achieve this?
Förväntad nytta är ett begrepp inom beslutsfattande där människor väljer det alternativ som maximerar deras förväntade värde baserat på sannolikhet och nytta.
Inramningseffekten innebär att människors beslut påverkas av hur ett problem presenteras. I problemet med den asiatiska sjukdomen (Tversky & Kahneman, 1981) föredrog deltagare ett säkert alternativ när det var formulerat i termer av vinster (ex. att rädda liv) men valde en riskfylld strategi när det formulerades i termer av förluster (ex. dödsfall).
Inramningseffekten är ett problem eftersom den visar att beslut inte alltid är rationella utan påverkas av presentationen av information.
Prospektteorin förklarar detta genom att människor värderar vinster och förluster olika. Förluster upplevs som mer negativa, motsvarande vinster är positiva, vilket leder till försiktighet vid vinster och risktagande vid förluster.
(Beskriv varför sömn är en förutsättning för flera kognitiva processer – det vill säga, varför är det bra att ha sovit i förväg?
Sömn är en förutsättning för flera kognitiva processer eftersom den bidrar till minneskonsolidering, uppmärksamhet och problemlösningsförmåga. Under sömnen förstärks och organiseras minnen, vilket förbättrar inlärning och återkallelse. Studier visar att personer som sover efter inlärning presterar bättre på tester än de som gått miste om sömn.
Sömn hjälper också till att rensa bort metaboliska restprodukter i hjärnan, vilket förbättrar koncentration och beslutsfattande. Dessutom främjar REM-sömn kreativt tänkanden och problemlösning. Att ha sovit i förväg ger därför bättre förutsättningar för kognitiv prestation och mentalt välbefinnande.
Beskriv på vilket sätt sömn stödjer kognitiva processer efter att de skett – det vill säga, varför är det bra att sova efter en händelse/inlärningstillfälle?)
Sömn stödjer kognitiva processer efter en händelse eller inlärning genom minneskonsolidering, vilket innebär att hjärnan förstärker och organiserar ny information. Under djup-sömn (slow-wave sleep) överförs minnen från korttidsminnet (hippocampus) till långtidsminnet (neocortex), vilket gör dem mer stabila och lättare att återkalla senare.
REM-sömn spelar också en viktig roll genom att interagera ny kunskap med tidigare erfarenheter, vilket förbättrar kreativitet och problemlösning. Studier visar att personer som sover efter inlärning presterar bättre på tester jämfört med de som är vakna. Därför är sömn viktigt för långsiktig kunskapslagring och kognitiv prestation.
Finns det könsskillnader i intelligens? Utveckla svaret
Generellt sett finns inga tydliga könsskillnader i generell intelligens (IQ). Män och kvinnor presterar i genomsnitt lika på IQ-tester. Däremot finns vissa kognitiva skillnader i specifika förmågor:
Män tenderar att prestera bättre i visuospatiala uppgifter, som mental rotation och rumslig navigering.
Kvinnor tenderar att prestera bättre i verbala färdigheter, såsom språklig förmåga och snabbhet i ordflöde.
Dessa skillnader beror sannolikt på en kombination av biologiska faktorer (ex. hjärnstruktur och hormoner) och sociokulturella faktorer (ex. uppfostran och könsnormer). Dock är variationen inom könen större än mellan könen, vilket betyder att individuella skillnader är viktigare än könsskillnader när det gäller intelligens.
Kommer det att finnas könsskillnader i kognition om 50 år, när jämställdheten har ökat ytterligare? Varför? Varför inte?
Det är möjligt att könsskillnader i kognition minskar om 50 år i takt med ökad jämställdhet, men vissa skillnader kan kvarstå.
Sociokulturella faktorer påverkar kognitiva förmågor genom utbildning, yrkesval och uppfostran. Om pojkar och flickor får liknande möjligheter kan skillnader i exempelvis spatiala och verbala förmågor minska. Studier visar att könsskillnader i matematikprestationer är mindre i mer jämställda länder.
Biologiska faktorer, såsom hormoner och hjärnstruktur, kan dock leda till att vissa små skillnader kvarstår även om deras betydelse ofta är svår att avgöra.
Levnadsstandard kan även påverka könsskillnaderna. Faktorer som tillgång på mat, boendesituation och hälsa påverkar hjärnans utveckling och funktion. Kopplingen mellan levnadsstandard och könsskillnad i kognition beror på hur resurser och möjligheter fördelas mellan män och kvinnor i samhället. Vilket kan få en positiv påverkan av ett mer jämställt samhälle.
Sammanfattat kan könsskillnader i kognition bli mindre, men det är osannolikt att de helt försvinner eftersom både biologi och miljö spelar en roll.
Vad är skillnaden mellan flexibilitet och plasticitet?
Skillnaden mellan flexibilitet och plasticitet ligger i deras tillämpning och varaktighet:
Flexibilitet handlar om omedelbar anpassningsförmåga hos ett system eller en individ. Dvs snabb anpassning till förändringar genom att utnyttja befintliga resurser utan strukturella förändringar.
Inom kognition innebär det förmågan att snabbt skifta mellan olika tankesätt eller strategier, till exempel vid problemlösning eller inlärning. Snabba, kortvariga förändringar i hjärnans aktivitet.
Plasticitet är en mer långsiktig förändringsförmåga, särskilt inom hjärnan. Hjärnans förmåga att förändras strukturellt och funktionellt som svar på erfarenheter och miljökrav.
Hjärnplasticitet innebär att nervceller kan förändra sin struktur och funktion över tid, till exempel genom inlärning eller återhämtning efter en skada. Långsiktiga strukturella förändringar som neurogenes, synapsbildning och axonväxt.
Finns det kognitiv plasticitet hos människor? Diskutera.
Ja, kognitiv plasticitet finns hos människor och innebär hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras genom erfarenhet, inlärning och träning.
Forskning visar att hjärnan kan bilda nya nervkopplingar och förstärka befintliga genom exempelvis utbildning, problemlösning och fysisk träning. Neuroplasticitet är särskilt stark under barndomen men kvarstår även i vuxen ålder, vilket möjliggör återhämtning efter hjärnskador och förbättring av kognitiva funktioner genom träning.
Dock finns individuella skillnader i graden av plasticitet, och vissa kognitiva förmågor blir svårare att förändra med åldern. Även faktorer som genetik, miljö och livsstil påverkar hjärnans anpassningsförmåga.
Ge fyra exempel som visar att dopamin är en viktig signalsubstans för våra kognitiva funktioner.
Dopamin är en viktig signalsubstans för våra kognitiva funktioner och påverkar flera processer i hjärnan.
Fyra exempel:
Motivation och belöning: dopamin spelar en central roll i belöningssystemet och hjälper till att reglera motivation, vilket påverkar hur vi söker belöningar och engagerar oss i uppgifter.
Uppmärksamhet och koncentration: dopamin är involverat i att hålla uppmärksamheten på en uppgift och att blockera distraktioner, vilket är avgörande för effektivt lärande och problemlösning.
Inlärning och minne: dopamin hjälper till att förstärka inlärning och minnesbildning, särskilt i relation till belöningsbaserad inlärning, där vi lär oss av positiva och negativa konsekvenser.
Exekutiva funktioner: dopamin är nödvändigt för exekutiva funktioner som planering, beslutsfattande och impulskontroll, vilket påverkar vår förmåga att tänka abstrakt och fatta rationella beslut.
What does “BOLD” stand for in functional MRI technique? How can we infer neural
activation from BOLD? Answer the question by referring to the different steps from the
presentation of a stimulus to detection of a signal by the MR scanner
BOLD står för Blood Oxygen Level Dependent och är en signal i funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) som baseras på förändringar i blodets syresättning. Processen sker i flera steg:
Stimuluspresentation: När en sensorisk eller kognitiv stimulus presenteras, aktiveras specifika neuronala nätverk.
Neuronal aktivering och energikrav: Aktiviteten leder till ökad metabolism och därmed ökad förbrukning av syre och glukos.
Hemodynamisk respons: För att möta det ökade syrebehovet sker en lokal vasodilatation av blodkärlen, vilket leder till en ökad tillförsel av syresatt blod. Denna överkompensation resulterar i en minskning av deoxyhemoglobin i området.
MR-signalens förändring: Deoxyhemoglobin är paramagnetiskt och stör det magnetiska fältet, medan syresatt hemoglobin inte har samma effekt. Eftersom fMRI detekterar förändringar i magnetiska egenskaper, kan minskningen av deoxyhemoglobin leda till en ökning i MR-signalen.
Signalregistrering: MR-scannern registrerar dessa förändringar och används för att kartlägga områden med ökad neuronal aktivitet.
Den temporala upplösningen av BOLD-signalen är begränsad eftersom den hemodynamiska responsen sker på en tidsskala av sekunder snarare än millisekunder, vilket skiljer sig från den direkta elektriska aktiviteten i hjärnan.
What does “DTI” stand for, what does it measure? Describe the principles of DTI using the
words “anisotropic”, and “direction” or “directionality”
DTI står för Diffusion Tensor Imaging och är en specialiserad MR-teknik som används för att kartlägga strukturen av hjärnans vita substans.
Mätning av vattendiffusion: DTI bygger på principen att vattenmolekyler rör sig genom diffusion. I grå substans sker diffusionen slumpmässigt (isotrop diffusion), medan den i vit substans är mer riktad längs axonernas riktning (anisotrop diffusion).
Riktning och anisotropi: Eftersom myelinisering och axonernas struktur styr vattnets rörelseriktning, kan DTI analysera riktningen av diffusionen och rekonstruera hjärnans ledningsbanor.
Fraktionell anisotropi (FA): DTI kan kvantifiera hur riktad diffusionen är, där hög FA indikerar välorganiserade nervbanor och låg FA kan vara ett tecken på skada eller degeneration av vit substans.
Genom att använda traktografi kan forskare rekonstruera stora nervbanor såsom corpus callosum och kortikospinala banan.
Which brain cells make the myelin? What is the composition of the myelin, and what are
its functions?
Produktion av myelin:
I centrala nervsystemet (CNS) produceras myelin av oligodendrocyter.
I perifera nervsystemet (PNS) produceras det av Schwann-celler.
Sammansättning av myelin:
Cirka 70 % lipider och 30 % proteiner.
Viktiga komponenter inkluderar kolesterol, sfingomyelin och galaktocerebrosid, som bidrar till myelinets hydrofoba egenskaper.
Funktion:
Ökar ledningshastigheten genom saltatorisk konduktion där aktionspotentialen hoppar mellan Ranviers noder.
Isolerar axonet och minskar signalförlust.
Skyddar nervceller från yttre skador.
How is the information transmitted from one neuron to another neuron? Describe the
steps by using the words “action potential”, “synapse”, “neurotransmitter”, “vesicles”, and
“receptors”
Synaptisk signalöverföring mellan neuron
En aktionspotential genereras i det presynaptiska neuronet och färdas längs axonet.
När den når den presynaptiska terminalen, öppnas spänningsstyrda kalciumkanaler, vilket leder till en influx av kalciumjoner.
Kalciumet stimulerar frisättningen av vesiklar som innehåller neurotransmittorer.
Vesiklarna fuserar med det presynaptiska membranet och frisätter neurotransmittorer i synapsklyftan.
Neurotransmittorerna binder till receptorer på det postsynaptiska neuronet, vilket kan leda till excitatoriska eller inhibitoriska effekter.
What does “HERA” stand for? What is the difference between the old HERA model, and
the revised HERA model? Why did the authors revise the model?
HERA-modellen – Original vs. reviderad version
Original HERA-modell:
Vänstra prefrontala cortex = inkodning av episodiska minnen.
Högra prefrontala cortex = återhämtning av episodiska minnen.
Reviderad HERA-modell:
Funktionell lateralitet är inte absolut, utan uppgiftsspecifik och individuell.
Andra områden, såsom hippocampus, spelar en mer aktiv roll än tidigare trott.
