Cancer patologi Flashcards

1
Q

Vad är viktigast vid en träff med en patient som upplever knöl i bröstet utöver anamnes?

A
  • Bröstpalpation (förskjutbar (cysta), hård, storlek) och viktigt att känna på lymfkörtlar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förstås kan man göra en mammografi vid misstanke om cancer i bröstet men vilken enklare undersökning kan också göras i detta skede?

Vad tittar man framför allt på vid denna?

A
  • Finnålspunktion – ingen lokalbedövning, enkelt stick där cellerna sugs upp och sedan sprutas det ut på utstryksglas, ger cellgrupper (cytologisk diagnostik) som vi nu kan titta på (framför allt kärnorna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kärnatypier kan yttra sig på olika sätt, vad kallas den där celler eller dess kärnor har olika utseende/form?

A

Pleomorfism

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kärnatypier kan yttra sig på olika sätt, vad kallas den där kärnan är olika stora mellan olika celler?

A

Anisonucleosis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär hyperkromasi i kärnan?

A

Stark färg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka tvp typer av förstoring som involverar kärnan kan ses vid cancer?

A
  • Kärnförstoring (ökad kärn-cytoplasmarelation)
  • Nukleolförstoring (ökning av dennes storlek eller antal i cellkärnan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Efter resektion (operation) av en tumör är det viktigt att den läggs i formalin för att stoppa förruttnelseprocessen och ytan runt om tushas för att bestämma resektionsytan. Vad vill vi framför allt som patolog ta reda?

A
  • Är allt borttaget? Radikalitet (har vi marginal vid borttagning (radikalt borttagen)), alltså frisk vävnad helt runt om)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

För säkerhet i morfologisk diagnostik är det viktigt med relevanta kliniska uppgifter – tydlig remiss inklusive frågeställning, senare också patologens kompetens med rätt snittning, färgning, diagnosticering osv men vad är viktigt gällande provet/vävnaden vi skickar till patologen?

A
  • Provets representativitet – speglar materialet vi skickar det vi vill undersöka (är biopsin rätt tagen)
  • Provkvalitet – ex hudförändring som tagits bort och inte lagts i formalin i tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad innebär sarkom som firbrisarkom, kondrosarkom och osteosarkom?

A

Mesenkymala maligna tumörgrupper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad kallas epiteliala maligna tumörer och ge de två vanligaste exempel som finns

A
  • Carcinom (adenocarcinom (körtel), skivepitelcarcinom (skivepitel)
    • För en patolog är cancer ett carcinom som kommer från epitel (viktigt veta vid remisskrivning osv), 80 % av alla cancerdödsfall, dessa två är vanligast
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka är de två vanligaste hematopoetiska maligna cancergrupperna som finns?

A

Leukemi och lymfom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad kallas nervsystemets tumörer?

A

Neuroektodermala tumörer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad slutar i regel benigna tumörer på för två bokstöver?

A
  • Om på slutet av ursprungscellen– Fibrom, kondrom, osteom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kallas en epitelial benign tumör i körtel?

A

Adenom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad innebär ett teratom?

A

Uppkommer från totipotenta celler (från fler än 1 primitivt groddblad), kan därför ha tänder hud, hår och annan vävnad osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på den vanligaste tumörtypen bröstet för både benign och malign

A
  • Fibroadenom (bindväv och körtel) vanlig benign tumör i bröst
  • Ductalt carcinom/cancer – cancer som utgår från körtel
  • Lobulär cancer är cancer i mjölkkörtlarna som bildar bröstmjölk, också vanlig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad kan man kalla oordnad växt (förändrad arkitektur (annan uppbyggnad)) och förändrad cellkärna (atypi)

A

Dysplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad kallas en dysplasi som är utvecklad i hela epitelets tjocklek?

A
  • Carcinoma in situ (nere till vänster)
    • Grav dysplasi = carcinoma in situ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Tumörkaraktäristika för en malign tumör är bland annat att den brister i socialt beteende histologiskt (invaderar omgivande vävnad t ex). Vad kan det mer vara?

A
  • Brist på tillväxtkontroll (långsamt eller snabbt växande)
  • Bortfall av normal differentieringskontroll
  • Klonalitet (modercell med många dotterceller med samma genetiska uppsättning (och då avvikelse efter mutation)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

En cervixcancer bildas ofta i tranformationszonen där skivepitel möter cylindriskt epitel. Hur skulle denna cancerutveckling kunna se ut stegvis?

A
  • Normal växt
  • Hyperplasi – förstoring genom ökat antal celler
  • Metaplasi – ändring av celltyp (cylindriskt epitel ändrar sig till skivepitel, det blir metatypsikt) – detta steg inte alltid relevant
  • Dysplasi – oordnad växt (inte alltid cancer, kan reverseras om det t ex rör sig om en framkallad dysplasi av virusinfektion)
  • Cancer In situ
  • Invasiv växt
  • Metastas (fjärrspridning av tumör)
21
Q

Från vilka groddblad kan epitelial cancer uppstå?

A
  • Endoderm – epitel lungor, lever, pancreas, GI
  • Ektoderm – hud
  • Mesoderm - ovarier, hjärta, muskler
22
Q

Hur förhåller sig benigna och maligna tumörer gällande differentiering?

Ett annat namn för lågt differeniterad?

A
  • Benigna tumörer vanligen väl differentierade
  • Maligna tumörer kan vara högt, medelhögt eller lågt differentierade

Anaplastisk

23
Q

Vad skulle kunna vara tecken på minskad differentiering utseendemässigt?

A
  • Pleomorfism (varierat utseende (celler eller kärnor))
  • Abnorm kärnmorfologi (Mkt DNA, hyperkromatiska, oproportionellt stora, grovkornigt kromatin)
  • Mitoser (ofta atypiska)
  • Lågt differentierat skivepitel bildar inget keratin (horn)
24
Q

Vad ska vi tänka på vid gradering av tumör gällande differentiering?

A
  • Differentieringsgrad
    • Högt, medelhögt, lågt differentierat
  • Låggradig tumör är högt differentierad
  • Höggradig tumör är lågt differentierad
  • Höggradig är mer aggressiv och bilden till höger representerar det
  • Olika graderingssystem i olika vävnader (inget att komma ihåg)
25
Q

Vad innebär stadiumindelning?

A
  • Kliniskt verktyg som använder TNM-systemet
  • T – Tumör (lokal utbredning – storlek)
  • N – node (lymfkörtel)
  • M – skild från lymfkörtel, alltså metastas i annat organ t ex lever
    • Ex pT2 (mätning), N1 (finns lymfkörtelmetastas), M0 (inga fjärrmetastaser)
    • p betyder att patolog har mätt (ex kan man mäta från röntgen också)
    • Inget krav att kunna hela TNM för alla tumörgrupper
26
Q

Vad innebär prognostisk information kring cancern?

A

Vägledande om sjukdomsförlopp (vad betyder det för patienten) om den t ex har uttryck av hormonreceptorer

27
Q

Vad kan man kalla

  • sannolikheten att patienten svarar på en viss behandling (kopplas alltid ihop med behandling), ex om patienten har hormonreceptorer med två ord?
A

Prediktiv information

28
Q

Vad kallas metoder som

  • Detekterar proteiner som har prognostiskt eller prediktivt värde

och

  • Hjälper oss kategorisera lågt differentierade maligna tumörer
    • Vägleda sannolika ursprunget för metastas ex vi kan se att metastasen uttrycker proteiner som brukar finnas i äggstock
    • Bilden till vänster visar att tumören uttrycker ER i kärnan
    • Bilden i mitten visar HER2
A

Immunhistokemi

29
Q

Vad visar bilden?

A
  • Benign tumör
    • Växer sammanhängande, expansivt
    • Angränsas av basalmembran
    • Ofta omgiven av en rand av ihoppressad bindväv – kapsel
30
Q

Vad visar bilden?

A
  • Maligna tumörer
    • Progressiv infiltration och destruktion av omgivande vävnad
    • Ofta dåligt avgränsade
    • Respekterar inte anatomiska avgränsningar
31
Q

Vad visar bilden?

A

Metastasering

  • Fjärrspridning, ej sammanhängande med primärtumör (röd prick visar det lilla av originallymfkörteln som är kvar)
  • Bevisar malign tumör
    • 30 % av pat. nydiagnostiserade med solida tumörer har redan metastaser
32
Q
  • Lymfogen metastasering är den vanligaste vägen för carcinom, följer normal anatomi (bröst, axillärt, prostata, paraaortalt), vad kan vi göra med denna info?
A

Identifiera den första sentinel node (portvakts-lymfkörtel) genom olika radioaktiva ämnen, vi kan då kolla av den och om den är frisk kan vi lämna resten

33
Q

Vilken väg tar vanligtvis sarkom vid metastasering?

A
  • Hematogen metastasering
34
Q

Benigna tumörer växer långsamt vilket gör att de bildar något? Hur sker detta?

A
  • En komprimerad del med stödjevävnad kallad kapsel (med ECM producerad av fibroblaster som aktiverats av ökad hypoxi från trycket som tumören ger) som skiljer dem från frisk värdvävnad
35
Q

Hur kan vi göra bedömningen att den benigna tumören är just benign genom dess kapsel?

A

Diskret, palpabel, flyttbar och ofta lätt att skära ut

36
Q

Vilka egenskaper har då en lokal invasion av en malign tumör?

A
  • Mindre differenterad, ofta snabbt växande (långsamt växande kan också utveckla pseudokapsel som ofta vid examinering ändå har celler som penetrerar omgivande vävnad)
  • Svårare skilja från omgivande vävnad (därför svårare skära ut)
37
Q

Vad betyder det för eventuell kirurgi att den maligna tumören är svår att skilja från normal omgivande vävnad?

A

Svårare skära ut), även om gränsen tycks klar är det nödvändigt med säkerhetsmarginal vid kirurgi

38
Q

Vad korrelerar metastasering med gällande den malgina tumörens egenskaper (4 st)?

A

Anaplasi, aggressiv lokal invasion, snabb växt och storlek. Dock påverkar många faktorer

39
Q

Vad sker metastasering genom?

A

Blod, lymfa och kaviteter

40
Q

Ge exempel på en en variant av metastasering genom kavitet

A
  • Malign neoplasm penetrerar till ”open field”, ofta peritoneum som ofta kommer av carcinom från äggstockar. Detta kan bekläda hela insidan av peritoneum men ändå inte spridits vidare
41
Q

Vilken är vanligaste spridningsvägen för carcinom?

A

Lymfa

42
Q

De lymfnoder som innehåller metastaser finns ofta…?

A

ofta i nära anslutning (sentinel iaf)

43
Q

Svullna noder kan bero dels på metastaser men också på…?

A

tumörframkallad immunrespons (reaktiv immunrespons)

44
Q

Vad penetreras framför allt hematogent och varför?

A

Framför allt penetreras vener som ju är tunnare än artärer

45
Q

Varför tillhör lever och lunga vanliga sites för metastasering (bortse från GEN-anledning)?

A

Slår sig ofta till ro vid första kapillärförgrening varför lever och lunga tillhör vanliga sites

46
Q

Varför kräver tumörcellen angiogenes för att bli stora?

A

Kan ej diffusionera längre avstånd än 2 millimeter i diameter

47
Q

Rent makroskopiskt kan man se två skillnader vid vaskularisering framkallat av tumör jämför med vanligt kapillärnät, vilka?

A

Ofta dilaterad och läcker

48
Q

Säg vad de olika groddbladen heter och uppge tre organ från varje

A

Endoderm – lungor, lever, pancreas, GI

Ektoderm – hud, hjärna, ryggmärg, hår, naglar

Mesoderm - ovarier, hjärta, muskler, ben