SPEECH PATTERNS KAP 12 Flashcards

(17 cards)

1
Q
  1. Han har flugit.
  2. Han har aldrig flugit.
    (verbsuffix 过)
A
  1. 他坐过飞机。
    Tā zuòguò fēijī.
  2. 他没(有)坐过飞机。
    Tā méi (yǒu) zuòguò fēijī.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Har han åkt flygplan?/Har han flugit?
(verbsuffix 过)

A
  1. 他坐过飞机吗?
    Tā zuòguò fēijī ma?
  2. 他坐过飞机没有?
    Tā zuòguò fēijī méiyǒu?
  3. 他坐(过)没(有)坐过飞机?
    Tā zuò (guò) méi (yǒu) zuòguò fēijī?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q
  1. Ska lilla Li åka? Han har varit där förut (och) vill inte åka dit igen.
  2. Ska gamla Wang åka? Hon har redan åkt.
    (verb -了 jämfört med verb-过)
A
  1. 小李去不去? 他以前去过,不想再去。
    Xiǎo lǐ qù bù qù? Tā yǐqián qùguò, bùxiǎng zài qù.
  2. 老王去不去? 她已经去了。
    Lǎo wáng qù bù qù ? Tā yǐjīng qùle.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Komplement

I kinesiskan kallas satsdelen/orden som placeras efter ett verb för komplement. Komplementet kan beskriva olika saker, i SP 3 beskriver komplementet en plats.

A

Generellt betonas verbhandlingen när man har ordföljden
verb + 在 + plats
dvs. 在 + plats som komplement

medan det är platsen som betonas när man har
在 + plats + verb
dvs.在 + plats som adverbial i form av en prepositionsfras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  1. Förflyttningsverb, t.ex. 跳,推,流
    (在 som komplement)
A

a. 她跳在桌子上。
Tā tiào zài zhuōzǐ shàng.
Hon hoppar upp på bordet. (verbet/förflyttning betonas)

b. 她在桌子上跳。
Tā zài zhuōzǐ shàng tiào.
Hon hoppar på bordet. (platsen betonas)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  1. Positionsverb, t.ex. 站,睡,坐,住
    (在 som komplement)
A

a. 孩子坐在椅子上。
Háizǐ zuò zài yǐzǐ shàng.

b. 孩子在椅子上坐
Háizǐ zài yǐzǐ shàng zuò.

Båda meningarna betyder Barnet sitter på stolen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q
  1. Uppkomstverb (visar uppkomst eller försvinnande), t.ex. 发生 (ske, hända),死 (dö).
    (在 som komplement)
A

a. 他死在家里。
Tā sǐ zài jiālǐ.

b. 他在家里死了。
Tā zài jiālǐ sǐle.

Båda meningarna betyder Han dog hemma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  1. Placeringsverb (anger var direktobjektet placeras), t.ex. 写,放.
    (在 som komplement)
A

a. 请你写在书上。
Qǐng nǐ xiě zài shū shàng.

b. 请你在书上写。
Qǐng nǐ zài shū shàng xiě.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q
  1. När var det du kom?
  2. Varifrån kom du?
  3. Hur/På vilket sätt kom du?
  4. Med vem var det du kom?

(是。。。的-konstruktionen)

A
  1. 你(是)什么时候来的? - När/tid:
    Nǐ (shì) shénme shíhòu lái de?
  2. 你(是)从哪儿来的? - Var/plats:
    Nǐ (shì) cóng nǎ’er lái de?
  3. 你(是)怎么来的? - Hur/på vilket sätt:
    Nǐ (shì) zěnme lái de?
  4. 你是跟谁来的? - Med vem:
    Nǐ shì gēn shéi lái de?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  1. Det var förra månaden jag kom./ Jag kom förra månaden.
  2. Det var från Kina jag kom./Jag kom från Kina.
  3. Jag kom med flyg.
  4. Jag kom med min vän.

(是。。。的-konstruktionen)

A
  1. (我) (是)上个月来的
    (Wǒ) (shì) shàng gè yuè lái de
  2. (我) (是)从中国来的。
    (Wǒ) (shì) cóng zhōngguó lái de.
  3. (我) (是)坐飞机来的。
    (Wǒ) (shì) zuò fēijī lái de.
  4. (我) (是) 跟我的朋友来的。
    (Wǒ) (shì) gēn wǒ de péngyǒu lái de.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q
  1. När var det han lärde känna dig? (pronomen)
  2. Var var det du åt frukost?

(是。。。的 med objekt)

A
  1. 他是什么时候认识你的?
    Tā shì shénme shíhòu rènshí nǐ de?
  2. 你是在哪儿吃的早饭?
    Nǐ shì zài nǎ’er chī de zǎofàn?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  1. Var det inte med tåg du åkte?/Åkte du inte tåg?
  2. Var det med tåg du åkte?

(是。。。的-konstruktionen, frågor)

A
  1. 你不是坐火车去的吗?
    Nǐ bùshì zuò huǒchē qù de ma?
  2. 你是不是坐火车去的?
    Nǐ shì bùshì zuò huǒchē qù de?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  1. Förra året åkte hon till Beijing. (Verb-了)
  2. Hon har varit i Beijing. /Hon har besökt Beijing. (Verb-过)
  3. När var det hon åkte till Beijing (是。。。的)?

(verb-了 och verb-过 jämfört med 是。。。的)

A
  1. 她去年去了北京.
    Tā qùnián qùle běijīng.
  2. 她去过北京。
    Tā qùguò běijīng.
  3. 她是什么时候去的北京?
    Tā shì shénme shíhòu qù de běijīng?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  1. Han läser romaner en halvtimme om dagen.
  2. Han har inte läst romaner på en dag.

(a) en tidsperiod inom vilken något sker b) tid som förflutit sedan något skett)

A
  1. 他一天看半小时的小说。
    Tā yītiān kàn bàn xiǎoshí de xiǎoshuō.
  2. 他一天没看小说。
    Tā yītiān méi kàn xiǎoshuō.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  1. Han läser tre romaner på en dag.
  2. Han har inte läst romaner på tre dagar.

(a) en tidsperiod inom vilken något sker, b) tid som förflutit sedan något skett, Tiden placeras före verbet.)

A
  1. 他一天看三本小说。
    Tā yītiān kàn sān běn xiǎoshuō.
  2. 他三天没看小说。
    Tā sān tiān méi kàn xiǎoshuō.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

komma in
gå in
komma ut
gå ut
komma tillbaka/återvända (mot talaren)
åka tillbaka/återvända (från talaren)

(specifika verb som visar rörelse i kombination med 来 och 去)

A

进来 komma in
进去 gå in
出来 komma ut
出去 gå ut
回来 komma tillbaka/återvända (mot talaren)
回去 åka tillbaka/återvända (från talaren)

17
Q

komma upp
gå upp
komma ner
gå ner
“köpa hit” = få tag på
“köpa dit” = få tag på. OBS! Mycket ovanlig form.
skicka/leverera hit
skicka/leverera bort
komma över (hit)
gå över (dit)

A

上来 komma upp
上去 gå upp
下来 komma ner
下去 gå ner
买来 “köpa hit” = få tag på
买去 “köpa dit” = få tag på. OBS! Mycket ovanlig form.
送来 skicka/leverera hit
送去 skicka/leverera bort
过来 komma över (hit)
过去 gå över (dit)