15. GE Flashcards

1
Q

diff vid kräkning/diarre

A

sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

typiskt infektiös diarresjukdom

A

kort sjukdomshistoria

akut insjuknande

frekventa ihållande diarrer

feber

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

viktigt anamnes

A

vad kan det vara: virus, bakterier, protozoer, bakteriella toxiner (matförgiftning)

inkubationstid, symtomduration
- ger pekfinger mot etiologi

AB-senaste 3 mån

resor 6 mån

omgivningsfall

resaturang, hämtmat

yrke: jobbar med livsmedel (risk för spridning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

salmonella epidemiologi

A

utomlandssmitta 75%

ger GE
- tyfoid=tyfoidfeber, paratyfoid 100% utomlands, kan ge sepsis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

smitta salmonella

A

fekal oral
- vatten, föda, färska grönsaker som vattnats med vatten

mellan människor

kolonisering djur (reptiler)

kräver i regel hög smittdos (tillväxt i livsmedel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

klinik salmonella

A

klassisk triad: kraftiga diarrer (20/dygn), buksmärta, feber

sällsynt med kolitbild: blodig, slemmigt, tenesmer

inkub 1-3 dagar, spontanläkning 2 veckor

septisk form: högfebril, at-påverkad, extraintestinala nedslag möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

diagnostik salmonella

A

fecespanel PCR

om positiv odling/resistensbestämning

blododla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad kan salmonella ge

A

reaktiv atrit
- kan använda serologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

behandling salmonella

A

utifrån AT inläggning:
- inlägg om dehydrerad, i behov av vätska
- sepsis
- svår enterokolit
- extraintestinala symtom
- nedsatt IF, gravid

beh: rehydrera, EJ AB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

när kan man överväga ab vid salmonella

A

IS
- ökad risk invasivitet

främmande material i kroppen
- protes

sepsis

långt asymtomatisk bärarskap > 3 mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vid sepsis salmonella

A

AB

kan ge artrit, allvarlig kolit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

val av ab om nu det ska ges vid salmonella

A

cefotaxim eller azitromycin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

SML salmonella

A

salmonella ja
- smittspåra
- kan återgå till yrke om ej riskyrke vid symtomfrihet, kontrollprov behövs ej
- handhygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

riskyrken och salmonella

A

negativt kontrollprov innan hemgång
- beredning mat
- oförpackade livsmedel
- vård spädbarn/IS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

prognos salmonella

A

självläker 2 v

utsöndrar bakterier 4 v, barn längre

kroniskt bärarskap förekommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

komplikationer salmonella

A

erytema nodosum

reaktiv artrit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

profylax salmonella

A

vaccin tyfoid –> 3 års skydd, bra i asien

basal vårdrutiner

livsmedelshygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

olika e. coli former

A

ETEC=enterotoxinproducerande=turistdiarre

EPEC=enteropatogena

EIEC=enteroinvasiva

EAEC=enteroaggregativa

EHEC: enterohemorragisk e. coli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

patogenes salmonella

A

G-

fimbrier: binder enterocyter

invasiva i terminala ileum, kan spridas med lymfa/blod

toxiner

typ III sekretion: för invasion, inj protein värdcell

skydd IF: tar sig ur MO

blockad fagosom-lysoso

diarre: tarmskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vanligaste tarmpatogenen i sverige

A

campylobakter jejuni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vanligaste tarmpatogenen i sverige

A

campylobakter jejuni
- 60%
- utomlands
- kyckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

andra vanliga b-tarmpatogener

A

campylobakter

shigella
- 80% utomlands

yersinia
- 30% utomlands

EHEC
- 40% utomlands

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

klinik vid bakteriell tarminfektion

A

diarre > kräkning
- diff mot viral GE/matförgiftning

muskelvärk (campylobakter)

blodiga diarrer (campylobakter, shigella, EHEC)

smärta buk (yersinia)

allt från asymtomatisk till fulminant GE!!!!!!!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

smitta b-GE

A

fekal-oral

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

vilka B-GE är SML

A

samtliga ska anmälas
- yersinia=anmälningspliktig
- övriga=allmänfarliga

kräver ej neg prov om man ej har riskyrke

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

zonoos

A

yersinia

cb

ehec

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

låga smittdoser

A

EHEC

shigella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

inkub b-GE

A

dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

diagnostik b-Ge

A

PCR

odling vid utfall

för EHEC: stx1/2 samt eae-gen (PCR)

30
Q

behandling b-Ge generellt

A

vätska vb

SHIGELLA ENDA UNDANTGET FÖR AB
- SYMTOM, BÄRARSKAP LINDRAS

ÖVRIG FALL BARA OM SVÅR SEPSIS, DIARRÉ MED SVÅR AT-PÅVERKAN

31
Q

komplikation EHEC

A

hemolytiskt uremiskt syndrom HUS
- 5-10%, ff.a. skolbarn
- njurinsuff som kan kräva dialys
- AB behövs ej

triad: njursvikt, trombocytopeni, mikroangiopatisk hemolytisk anemi
- risk för död < 5%, njursvikt 50%

32
Q

efter b-GE

A

sjukskriv vb

SML anmäl

muntlig skriftlig info via SML

33
Q

prognos b-GE

A

självläker inom 2 v

utsäöndrar bak länge

bärarskap ovanligt

34
Q

immunologiska komplikationer b-GE

A

reaktiv artrit (yersinia ff.a.)

erytema nodosum (salmonella, cp, yersinia, streptokock-inf)

GBS (cb)

35
Q

profylax b-GE

A

finns ej vaccin

hygien, livsmedelshantering

patogener dör vid upphetning men överlever fys

smittsamhet störst vid diarre

36
Q

campylobakter obs

A

IF: primär immunbrist har svårt att eradikera infektionen

obs: syrakänsliga bakterien, PPI ger infektionskänslighet CB

drabbar ff.a. jejunum/ileum

virulens: flageller, fimbrier, adhesion, kemotaxis (invasion, adherens)

37
Q

shigella obs

A

låg smittodos krävs, mindre känslig mot magsyra

bakteriemi ovanligt

38
Q

virluens shigella

A

III-sekretionssystem, enterotoxin (stx), kraftigt immunsvar pga dödar MO

39
Q

yersinia enterocolitica

A

ureasproduktion, därmed okänslig magsyra

adhesion, invasion

undviker IF via III-sekretionssystem (pralys MO)

sideroforer

enterotoxin

40
Q

EHEC patologi

A

toxin-produktion
- stx 1/2 (shigatoxin)

toxinet består av A/B-del där B-delen gör att toxiner binder in medan A tar sig in i cytoplasman och ger celldöd

toxin ger kärlskada, tar sig ut i blodbana, när den når njurar bildas hus

41
Q

matförgiftning

A

orsakas av toxiska substanser, kemikalier, bakteriella toxin
- dvs preformerade toxin alt de-novo-syntes av bakterien

42
Q

etiologi matförgiftning

A

olämplig hantering livsmedel

43
Q

karaktär matförgiftning

A

kort inkuberingstid ff.a. för preformerade toxin
- 24-48 h

kräk>diarre

intensivt insjuknande: kräk, diarre, buksmärta, feber ej typsikt

44
Q

typiskt matförgiftning

A

flera med samma symtom
- delat mat

smittar ej mella nmänniskor om toxinförgiftning

45
Q

eftersökning efter matförgiftning

A

vid utbrott

diagnostik av feces saknar värde

46
Q

genes matförgiftning

A

s. aureus: producerar värmestabilt enterotoxin
- inkub 1-6h, kräk!!!!

cl. perfringens
- värmestabila enterotoxin
- buksmärta, diarre

bacillus cereus
- värme instabilt/stabilt toxin

vibrio parahaemolyticus
- rå fisk, skaldjur
- feber, blodig diarre

47
Q

viral GE

A

vanligaste orsaken till GE
- calici (sapo, noro)=vinterkräksjuka
- rota
- adeno
- astro

48
Q

typiska symtom viral GE

A

kort inkub (25-60h)

kort duration (men längre än matförgiftning), 12-60h

kräkning typiskt (calici), diarre vid rota, sällan b-diarre

ev. feber

49
Q

feber

A

kardinalsymtom vid b-GE

i 50% vid viral GE

50
Q

status v-GE

A

allvarlig dehydrering ovanligt

palpömhet genereltl

51
Q

diagnostik v-GE

A

fecespanel

elektronmikorskop avföringsprov i specialfall (utbrott)

52
Q

behandling v-GE

A

självbegränsande

symtomatisk beh

vaccin finns för rota

vid IS kan man bli bärare under viss tid

53
Q

smittsamhet viral GE

A

fekal oral smitta

noro även luftburen
- tvätta med tvål
- motstår frys/uppvärmning samt desinfektion, dvs stabilt

54
Q

vad göra vid utbrott viral GE

A

diskussion smittskyddsenhet, ej SML

55
Q

patogenes norovirus

A

olika människor olika känsliga för olika stammar
- beror på blodgruppsantigen man utrycker
- 20% av bef har genetiska egenskaper som minskar risk att bli sjuk

obs enbart kortvarig immunitet vid infektion

56
Q

gardia lamblia

A

parasit, protozoer

57
Q

epidemiologi gardia lamblia

A

1500 fall/år

utlandsresor

58
Q

vanligaste parasit-inf i sverige

A

gardia lamblia

entamoeba histolytica

cryptosporidium hominis/parvum

59
Q

klinik gardia lamblia

A

hög sittande buksmärta epigastriet
- infektierar duodenum, jejunum

flatulens

intermittent långvarig diarre

viktnedgång

kronisk infektion kan uppstå

60
Q

vad ger långvarig infektion gardia lamblia

A

malabsorption

laktosintolerans

61
Q

typsitk gardia lamblia

A

diarre>kräkning

62
Q

inkubation gardia lamblia

A

1-2 v, generellt längre för parasiter

63
Q

diagnostik gardia lamblia

A

obs: ofta intermittent utsöndring via tarm varpå upprepad provtagning kan behövas

PCR feces för cystor, mikroskopi cystor/maskägg

serologi vid invasiv infektion (t.ex. leverabcess)

64
Q

beh gardia lamblia

A

metronidazol

ibland upprepat eller kombiantionsbeh

65
Q

obs SML parasiter

A

för alla parsiter gäller att de ska smittskyddsanmälas

måste lämna neg kontrollprov innan återgång arbete oavset yrke vid alla amöbainfektioner

66
Q

livscykel gardia lamblia

A
  1. cyst och trofozoit-former i omgivning via feces
  2. tåliga cystformer, är smittsamma
    - kontaminerar vatten/föda
  3. i duodenum/jejunum övergår infektiva cystan till rörlig trofozoit form (förökningsstadium), varje cysta ger 2 trofozoiter
  4. i kolon övergång cystform
67
Q

smitta vid gardia lamblia

A

fekal oral

direkt-kontakt

sexuellt

zoonoser

obs låg smittdos krävs

68
Q

vad ger symtom gardia lamblia

A

tillvädt av mikroorganism, kräver värd för förökning

69
Q

extraintestinala parasitinfektioner

A

amöbatrofozoiter kan vid amöbadysenteri föras med blod till andra organ
- lever: abcess
- lunga
- hjärna

70
Q

giardiasis och amöbadysenteri behandlas alltd med

A

metronidazol