Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K10: infektion > AB-resistens > Flashcards

AB-resistens Flashcards

1
Q

vad tänka på vid inskrivning pat (MRB)

A

riskfaktorer?
- kad, sond, tracheostomi
- sår som ej läker
- utomlandsresa
- vård utomlands

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

isolera på egen rum

A

vårdats utomlands senaste 6 mån

andra riskfaktorer MRB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ESBL-carba

A

resistens: pc, cefalosporin, ev karbapenem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ESBL-carba + infektion: val av behandling

A

tigecyklin+meronem+colistin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad fundera på vid ab-resistens

A
  1. odling
    - är det bärarskap eller klinisk infektion
    - bara infektion ska behandlas
  2. allvarlig eller lindrig sjuk
  3. förvärvad eller naturlig resistens?
    - e. coli alltid resisten PcG
    - kan förvärva resistens mot meronem
  4. miljöbakterier eller patogen/opp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad innefattas i MRB

A

MRSA

ESBL extended spektrum betalaktamasproduerande tarmbakterier
- ESBL-carba: extremt resistent

VRE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur jobbar man mot AB-resistens

A

STRAMA, WHO, EU

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vanliga fel

A

fel ab

i onödan

onödigt brett

för lång tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

STRAMA

A

finns på alla sjukhus/regioner

tar fram riktlinjer för infektioner
- bäst/rätt ab för att motverka resistens

samverkan mellan regioner, nationellt system för kunskapsstyrning

  1. nationella strama
    - expertgrupper
    - specialistföreningar
    - socialdepartementet, FHM
    - rådet för styrning genom kunskap, FHM, nationella samverksgrupper
  2. strama nätverk
  3. 21 lokala stram-grupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

effekt av strama

A

minskat ab-förskrivning per läkare
- mha behandlingsriktlinjer
- övervakning av förskrivning (nationellt och läkarnivå)
- befolkningen är informerad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

lokala strama-grupper

A

infektionsläkare

mikrobiologer

hygienläkare

smittskyddsläkare

allmänläkare

apotekare

–> följer förskrivningar, resistensläge, smittläge osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

mål ab

A

250 R/1000 inv/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

förslag på saker som kan göras

A

individuell feedback till förskrivande läkare
- antal recept/100 infektioner

ab-ronder på sjukhus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ab-smarta ssk

A

stötta läkare

säkerställa att odlingar tar innan ab
odla om man byter ab
fråga efter plan: utsättning? tvingar läk tänka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

diagnostic stewardship

A

lab hjälper beställare
- svarar ut relevanta svar
- guide till bäst behandling i syfte att minska fel ab
- har minskat ab cipro t.ex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

one-health

A

sammarbete mellan flera dicipliner
- lokalt, nationellt, globalt

för att uppnå optimal hälsa för: människa, djur, miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

varför viktigt med one-health tänk

A

infektionssjukdomar är många gånger zoonoser

flöde av MRB mellan sektioner inom OH

kan inte bara jobba med resistens inom vården då flera ekosystem bidrar till framväxt, förvärvning, spridning

måste ha one health och global health perspektiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

GRAM + MRB

A

MRSA
- vanliga betalaktam fungerar ej

VRE
- vancomycin
- mindre mort/morb men stort problem ändå vid infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

G- MRB

A

ESBL
- resistens 3e gen cefalosporiner, cefo
- carba: karbapenem fungerar ej

MCR-1: mobilized colistin resistens
- plasmidöverförd resistens
- colistin
- förekommer ofta med ESBL-carba varpå mer svårbehandlad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

ab i djurproduktionen

A

tillväxtfrämjande

minskad sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

förekomst av ab i djurproduktionen

A

50-80% av all AB-användning går till djur
- ff.a. cefalosporin, kinoloner, polymycin (MCR-1)

stor skillnad mellan länder (mg/kg kött) samt vilka ab

sverige cirka 15 mg/kg jmf cypern 400 mg/kg

sämst: cypern, spanien, italien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

avoparcin

A

glykopeptid AB, släkt med vanco, driver VRE
- ofta e. faecium
- stor andel VRE i djurproduktion som har avoparcin
- reversibelt med eu-reglering (fasade ut avoparcin), minskar då selektionstryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

MRSA

A

grisbönder riskfaktor för MRSA i studier (jmf normalpopulationen)

minskad risk MRSA om eko-uppfödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

ESBL

A

stor spridning djurproduktion gris, nöt, fågel
- ff.a. varianter som är vanlig hos människor

association finns till djuruppfödning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

MRC-1

A

används mycket inom djuruppfödning
- såg att effekt försvann
- hittade e. coli med nedsatt resistens colistin
- nu örbjuden för vet använding många länder
- ofta tillsammans med ESBL-carba

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

kina

A

global hotspot för AMR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

vad måste vi göra avseende kött

A

begränsa konsumtion
- hög konsumtion kräver intensiv djurhållning med hög ab-användning

28
Q

högst amr utbeckling

A

kina

sysasien

29
Q

ex på zoonoser

A

70% av alla humana infektionssjukdomar
- influensa
- sars
- ebola
- TBE
- salmonella
- borrelia

30
Q

farm to fork

A

spridning av ab-R ur zoonosperspektiv
- får i sig AMR: antimikrobiell resistens via livsmedel
- människan koloniseras i GI
- AMR sprids vidare mellan bakterier till mer virulenta stammar eller så ger det infektion

31
Q

vad påverkar AMR

A

klimatförändringar

milljöförstöring

förlust biologisk mångfald

32
Q

vad är skydd mot AMR-spridning

A

hög biologisk mångfald
- patogenen anpassas till vissa värdar, blir sämre på andra värdar
- en stor variation av värdar är skydd mot smittspridning
- nuvarande matproduktion (djur/växt) bygger på monokulturer och homogena värdar vilket medför liknande mikromiljöer
- minskad mikrobiell diversitet korr med ökast spridning och förekomst av AMR

33
Q

AMR i miljön

A

interaktion människa, miljö, djur

REAKTORER för resistens
- mirobiota unde ab-tryck
- interaktioner människa/djur som underlättar spridning (kolonier, sjukhus)
- reningsverk, vattendrag: ab-rester och biocider underlättar genetiskt utbyte mellan bakterier
- vattendrag/jord: interaktion med miljöbakterier

34
Q

hur smittar resistens

A

resistensgener och viruelensfaktorer

  1. konjugation
    - plasmid/DNA från F+ till F- bakterie (sexpili)
    - dominerande mekanism
  2. transformation
    - fritt DNA tas upp, integreras i genom
  3. transduktion
    - bakteriofag injicerar DNA i bakterier som inkorperas i genom
  4. transposon: mobila genetiska element
    - hoppande gener
    - kan kan överföras mellan plasmid och genom
35
Q

bra reaktorer för resistens

A

djurproduktion

industrier

avlopp, förorening

–> risk för resistensspridning, risk att människan återsmittas

36
Q

AMR i mijön: kretslopp

A
  1. miljöbakterier utsätts för ab, kan få resistensgener som kan mobiliserar till männskliga patogener/kommensaler
    - vi vet att bilda djur, miljö, människor delar resistensgener
  2. låga doser ab kan räcka för att selektera fram ab-resistenta kloner
37
Q

ESBL

A

miltiresistenta G- tillhörande bacteriacae
- ff.a. e. coli, klebsiella, även pseudomonas

38
Q

anmälningsplitkgia MRB

A

MRSA, VRE = anmälningsplikt=smittspårning (allmänfarlig sjukdom)

ESBL: laboratorieanmälan bara, förutom ESBL-carba (anmälningsplikt)

39
Q

MRSA

A

nedsatt resistens betalaktam (s. aureus)
- via sjukvård och utomlands ofta multiresistent (även mer än betalaktam), vildtyp sällan multiresistent men vissa bildar PVL-toxin (ass med djupa hudinfektioner) och kan drabba folk utan predisponerande faktorer, vanliga symtom är furunklar/abcesser
- vid smitspårning vanligt med ass bärare
- 10/100 000/år
- kan spridas mellan djur-människa

40
Q

MRSA bärarskap och infektion

A

kan ingå som kolonisatör av normalflora

om koloniserad vid flera tillfällen ses bärarskap som permanent, gäller ff.a. personer med hudsjukdomar, oläkta sår, kateter/drän

om MRSA inte kan påvisas i odling är smittsamhet låg, kan ha neg odling sporadiskt, vid nya sår eller andra riskfaktorer kan dock odling blir + igen (år efter negativa fynd), det är skälet till att man aldrig 100% fria någon från bärarskap
- friad: hudfrisk som lämnar 3 neg prover under 1 år: avslutar då förhållningsregler/kontroller/upplysningsplikt

41
Q

vilka infektioner ses vid MRSA

A

samma som s. aureus
- sår
- abcesser

anpassa ab utifrån resistens

42
Q

vem sköter MRSA bärareskap

A

infektionsläkare

43
Q

eradikering MRSA bärarskap

A

om MRSA enbart finns på frisk/intakt hud och i näsan görs försök till eradikering (5 dagar ab lokalt näsa + klorhexidin-tvätt)

44
Q

VRE

A

enterokocker är normalflora i tarm
- inf urinvägar, gallvägar, sår hos IS
- sepsis, endokardit

45
Q

vad innebär VRE

A

ofta e. faecalis eller e. faecium med förvärvad resistens vancomycin och teikoplanin

ofta multiresistenta, VRE-stammar med resistens mot alla AB förekommer

vanlig orsak VRI

i sverige sjukhusutbrott, 25-50 fall/år

46
Q

faktorer med betydelse för smittspridning MRSA/VRE

A
  1. dominerande smittkälla: patienter med bärarskap, ff.a. kontaktsmitta så tänk på vårdhygien
  2. risksituationer: luftvägsinfektion, fjällande hudsjukdom, sår, kateter/drän
  3. VRE: diarre är risk pga kolonisering tarm, tänk på enkel sal/toa, handhygien
47
Q

diagnostik MRSA/VRE

A

allmän odling sår

screening-odling: för att påvisa bärarskap
- näsa, svalg, perineum, hudlesion, sår, kateterurin
- VRE: feces

PCR ibland

48
Q

riktlinjer för att begränsa smittspridning

A

basala vårdhygien-rutiner

49
Q

obs MRB

A

vård av patient får aldrig fördröjas eller förhindras pga bärarskap

50
Q

om misstanke om bärarskap MRSA/VRE

A

enkelrum och toa till odlingssvar

tidigare bärarskap som inte avskrivits ska betraktas som bärare oavsett screening

ex på misstanke: vård utomlands senaste 6 mån

51
Q

vård av patient konstaterad MRSA/VRE

A

enkelrum/toa

avdelad personal

isolering på infektion om risk smittspridning

personal med sår/hudlesion får ej vårda patient med MRSA

info till pat om förhållningsregel, märk journal

ev behov av att screena andra patienter som vårdats på samma avdelning

52
Q

om MRA/VRE upptäcks på avdelning sporadiskt

A

kontakt smittskydd/vårdhygien för smitturedning

53
Q

sjukvårdspersonal med MRSA

A

hudfrisk vårdpersonal som bär på MRSA och som kontrolleras regelbundet och som erhållet specifika förhållningsregler kan efter samråd med vårdhygien, smittskydd ofta återgå till patientnära arbete

FÅR ARBETA PATIENTNÄRA TILL ODLINGSSVAR OM EJ SÅR/EKSEM

54
Q

screening personal MRSA

A

efter kontakt med sjukvård utomlands senaste 6 mån

vårdpersonal med familjemedlemmar som är MRSA-bärare

oväntat fynd MRSA hos patient om sår hos personal

55
Q

ESBL

A

multiresistenta G- tarmbakterier
- e. coli, klebsiella
- många bildar betalaktamas
- samlingsnamn för olika enzymer

  1. ESBLa/m: betalaktam-R (pc, mononbaktam, cefalosporin)
    - klassiska EBSL bryter ej ner karbapenem
  2. ESBL-carba: karbapenem (karbapenemaser)
    - ESBL-carba innebär inte per definition att stammen är resistens mot karbapenem (olika karbapenemas finns)

många ESBL bär även på resistent mot andra ab varpå få beh alt finns kvar
- kinoloner, trimetoprim, aminoglykosid etc…-

56
Q

ESBL-gen

A

plasmidöverförd

57
Q

förekomst ESBL

A

sjukhus och i samhället, även personer utan riskfaktorer kan drabbas

ESBL vanligare än MRSA idag

ca 5% av friska bär på ESBL i tarmen, efter resa till endemiskt område är bärarskap högre

58
Q

beh ESBL

A

utifrån resistensbestämning

erfarenhet av bärarskap och beh saknas, rek ej av vid bärarskap/ABU

59
Q

vad göra för att minska ESBL

A

minska användning cefalosporin och kinoloner

60
Q

ESBL-infektion

A

meronem ev i kombination med aminoglykosid (amikacin > tobramycin)

61
Q

beh esbl-carba infektion

A

meronem

kolistin

tigecyklin
- dvs trippelkombination

62
Q

ESBL spridning

A

fekal oralt

livsmedel

inom familj

djur

63
Q

riskfaktorer för ESBL smitta

A

sötrre sår

drän, kad, stomi

urininkontinens

diarre

–> enbart bärarskap utan ovanstående riskfaktorer utgör sällan smittrisk i vården

64
Q

screening ESBL

A

ff.a. utlandsvårdade (+MRSA, VRE)
- feces
- kad/rik urinprov
- sår

65
Q

ESBL och SML

A

SML: lab anmäler ESBL-fynd till smittskydd, ESBL-carba är anmälnings/smittspårningsskyldig sjukdom

K10: infektion (67 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions