6. typfall: spondylodiskit Flashcards

1
Q

epidemiologi

A

samhällsförvärvat, vanligare hos män, 6/100 000/år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

patogenes

A

ofta hematologisk spridning

post-op

trauma

annan direkt spridning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vid hematologisk spridning

A

infektion börjar i främre kotkroppen

septisk emboli ger ischemi/infarkt pga ändartär med bendestruktion

2 närliggande kotor drabbas pga en ändartär försörjer: nedre del övre kotkropp/övre del undre kotkropp
+ disken mellan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad händer med diskhöjden

A

den reduceras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

obehandlad spondylodiskit

A

spridning med bildande av abcesser
- epiduralt
- ventralt om kotorna
- psoasabcess (om lumbal SD)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

riskfaktorer SD

A

DM

etyliker

levercirros

malnut

malignitet

kronisk njursvikt

IS, steroider iv

missbruk

endokardit

HIV

sepsis

trauma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

kan predisponerande faktorer saknas

A

ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

när misstänka SD

A

akut insättande ryggsmärta
+
feber/CRP
- enbart kotkompression ger ej feber

eller neurologiska bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

diffar

A

PN

kolecystit

pneumoni

hjärtinfarkt

rAAA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kliniska symtom

A

relativt akut insättande fokal/konstant ryggvärk

rörelsesmärta

stelhet

feber

rotsmärta

neurologiska bortfall (ovanligt)

VISSA HAR MER SUBAKUTA INSJUKNANDEN

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

VANLIGASTE lokaliationen för SD

A

lumbalt > thorakalt > cervikalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

diagnostik

A

status
- perkussion över spinalutskott utlöser smärta

MRT
- akut vid misstanke
- ödem i kotor
- ev epiduralbacess

blododla
- om neg odling och misstanke gör man DT-ledd punktion mot kota/disk/abcess
- lab: crp högt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

risk vid epiduralabcess

A

medullakompression
nervrotspåverkan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

varför gör man MR

A

slät rtg blank tidigt

DT ej bra på att bedöma mjukdelar/medulla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilket prov vill man ta från punktatodling

A

komplettera odling med 16SrRNA-PCR (då ab ofta är insatt redan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vanligaste patogenrna

A

s. aureus 50% > streptokocker 40% > enterobacterales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad måst eman obs

A

alfa-streptokocker och enterokocker ger subakut endokardit
- 40%, TEE/TTE

vid staff. etiologi är risk för endokardit 10%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

behandling

A

empirisk behandling: cefotaxim 2g x3 iv
- staff aureus: kloxacillin 2gx3
- streptokocker PcG 3gx3
- enterococcus faecalis: ampicilin 2gx3
- enterobacterales: cefo om resistens tillåter

duration 1-2 v beroende på klinik/lab (upp till 4 v)
- följt av po behandling med total beh tid 2-3 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

alt vid s. aureus genes

A

kinolon (ciprofloxacin) + rifampicin pga god biotillgänglighet (kommer åt biofilm), kan förkorta beh-tid till 6 v men ges generellt 3 mån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

andra åtgärder

A

planläge säng: minska risk för kotförskjutning/kompression

mobilisera succ utefter smärta

under vårdtid: regelbundna neurologstatus, reagera på nytillkomna bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad kan man få för neurologiska bortfall

A

pares

reflexer

känsel

cauda equina

pga medulla/nervrotspåverkan –> ny MR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vad kan krävas för kir åtgärder

A

ryggkir-intervention ibland urakut vid parapares
- dränage av abcess
- stabiliserande/dekompressiv kir

23
Q

vilken annan bakterie kan drabba kotorna

A

tuberkulös spondylit
- m. tuberculosis

24
Q

förlopp vid tuberkulös spondylit

A

mer långdraget förlopp
- varierande ryggsmärta i månader-år
- knuta i ljumsken (sänkningsabcess via psoasmuskeln)
- risk för puckelrygg (gibbus) då kotorna komprimeras

25
Q

MR vid tuberkulös spndylit

A

flera icke-angränsande kotor är engangerade

för diagnoskrävs punktion med mykobakterie-odling samt resistensbestämning, PCR, direktmikroskopi (syrafasta stvar)

26
Q

beh tuberkulös spndylit

A

cyt
- gibbus kan kräva rekonstruktiv kir
- psoasabcess kan behöva dräneras

27
Q

uberkulös spndylit drabbar ffa.

A

nedre thorakala ryggen

ländyrggen

28
Q

patogenes tuberkulös spondylit

A

bendestruktion, sprids till angränsande kotor via främre longitudinella ligamentet, omfattar omfattar flera kotor (ev ej närliggande)

omfattande bendestruktion

stora paravertebrala abcesser vanligt, även psosas-abcess

29
Q

vad bedömma i neurologstatus

A

rutinstatus

  • sens, motorik
  • ridbyxeanestesi
  • sfinktertonus
30
Q

psoas-test

A

smärta vid rakt lyft av ben i liggande (abcess)

31
Q

obs betablockad

A

bromsar HF, kan va mer takykard egentligen

32
Q

när odla gånger 3

A

endokardit

33
Q

hjälp för att bedömma artritstatis

A

ortoped

34
Q

ex på LM som bör pasusas vid svår infektion

A

metformin (LAKTACIDOS)

ACEI/ARB (stigande krea)

antiflogistiska som NSAID

waran om högt PK

35
Q

OBS SLÄT-RTG DÅLIGT PGA

A

slät-rtg ej tillräcklig för artritfrågeställning, tillägg av ulj med evd. punktion om vätska föreligger

36
Q

VAD MÅSTE MAN TÄNKA PÅ VID S. AUREUS VÄXT BLOD

A

nedslag möjligt
- leta efter: blåsljud, septisak embolier, neurologiska bortfall, rygg/högt-status (dunkömhet)

ta ny blododling 72h senare

TTE/TEE: vegetationer
- växer det inte efter 72h och CRP sjunker innebär det liten risk för nedslag, kan skippa TEE då, men om fortsatt växt måste man leta efter nedslag med tex TEE

37
Q

hur vanligt är endokardit vid s. aureus bakteriemi

A

10% får endkoardit

38
Q

andra fynd vid SP

A

abcesser
- ventralt om kotor (dura canalis centralis)
- epiduralt!!! nästa alltid
- förtjockat lig flavum
- psoasmuskeln
- paravertebralt

39
Q

MR eftersläpar=?

A

ja både i akutskede och under läkning

40
Q

hur tänka vid abcess cns och ab

A

kloxacillin dålig penetrans cns, därmed byte till cefotaxim högdos 3gx3

41
Q

vilka ab har BBB-penetrans

A

cefotaxim högdos (samt ampicillin för att täcka listeria)

meropenem

pencillin (mentar ej staffar)

42
Q

vad är viktigt i det forsatta förloppet

A

daglig neurologstatus pga MR-fynd med kompression av spinal-kanalen

blanda alltid in ryggortoped

BS, ridbyxeanestesi, miktion, motorik/sens nedre extremiteten, BS

43
Q

ev tillägg av av vid abcesser

A

fucidinsyra

klindamycin

rifampicin

= vid abcess eller utbredda svåråtkommliga fokus (klinisk evidens för dubbelbeh dock svag)

44
Q

ny MR

A

ja om komplicerat förlopp kliniskt (blir ej bättre, CRP osv)

45
Q

cauda equina

A

nedsatt sfinktertonus

ridbyxanestesi

urinretention

46
Q

om nervpåverkan

A

koppla in ryggortoped för op av epidural abcess

intraspinal/dural abcess kan kräva lamektomi (dekompression för att nå abcess)

även bra för att möjliggöra diagnostik (odling på abcess)

47
Q

diffar

A

skelettumör, metastas

tuberkulos (potts sjukdom)

48
Q

hur kan man hantera abcesser

A

dränage eller konservativ behandling

drän psoasabcess

49
Q

övergång po ab

A

flukoxacillin 750 mg 2x3
- totalt 3 mån (12 v)

50
Q

skelett vs ledinfektion duration ab

A

→ skelettinfektion=flukloxacillin 1.5gx3, 12 v

→ ledinfektion=4 v

51
Q

uppföljning pat

A

regelbundna prover
- crp
- lever: flukoxacillin ger kolestatisk påverkan

åb på mottagning
- klinik, neurologisk och ryggstatus
- biv ab (diarre)
- SR bra mått

52
Q

hur tänka kring SR

A

vid skelett/led infektion brukar SR normaliseras när man ska sätta ut AB (reagerar långsamt och hämtar sig långamt)

brukar korr bra med när man är färdigbehandlad

53
Q

kolestatisk påverkan

A

kloxacillin, flukoxocallin

54
Q

vad tänka på om uppföljande MR

A

kan göra det för att se regress av epiduralabcess, mjukdelssignaler

MR eftersläpar dog avseende ödemsignaler, så begränsat värde, inte obligat att göra