2.2 Olika slags organisationer Flashcards
(22 cards)
Hur är organisaitoner olika?
De varierar i olika avseenden t.ex. • Små/stora • Bransch/ verksamhetsomrdåde • Grad av autonomi, självständighet • Sektorer: företag, förvaltningar, frivilligorganisationer, skolor, sjukhus • Kunskapsintensitet (prodessioner) • Ålder (institutionalisering)
Inte bara produktionsfunktioner utan också värderingsstrukturer (organisationskultur)
Enligt den samhällsvetenskapliga litteraturen finns det tre grundformer för organisationer, s.k de institutionella organisationsformerna, vilka är det?
(1) Företaget - marknadssektorn
(2) Staten/förvaltningen/myndigheten - den offentliga sektorn
(3) Frivilligorganisationen/föreningen - civilsamhället
((4)familjen)
(1) Företaget
En organisation som lever av att göra affärer, köpa/sälja
Olika juridiska former/assosiationsformer: • Enskild firma • Handelsbolag • Aktiebolag • Ekonomisk förening/kooperativ
Företaget är den vanligaste organisationsformen och aktiebolaget den vanligaste företagsformen
(2) Staten/förvaltningen/myndigheten
- Territoriet är centralt
- Alla stater delas upp territoriellt (decentralisering på olika sätt)
- Finansiering genom skatter och avgifter
Dess uppgifter är att:
• Upprätthålla ordning (polis, domstolar)
• Reglera (lagstiftning)
• Producera tjänster
• Transferera (resurser, pengar från olika delar)
(2) Beskriv den svenska statens tre nivåer
- Nationell nivå
• Centralstaten: Riksdag och regering
• Departement, verk, myndigheter, länsstyrelser - Regional nivå
• Regioner (förut landsting)
• Styrning: Fullmäktige, styrelse, nämder och förvaltningar
• Jobbar med: sjukvård, kollektivtrafik mm - Lokal nivå
• Kommuner
• Styrning: Fullmäktige, styrelse, nämnder och förvaltningar
• Jobbar med: Skola, äldreomsorg, barnomsorg, gator, vatten mm
Speciellt för Sverige är kommuners och regioners storlek och relativa autonomi. Regioner och lokal har rätt att ta upp skatt
(3) Frivilligorganisationen/föreningen
- Organiserar medlemmarnas intressen (religiösa, fackförening, politiska, idrott)
- Juridisk mening: Ideella eller ekonomiska föreningar
- Men även andra beteckningar (NGOs ex. Green Peace, samfund, nätverk)
- Frivillighetsprincip, där det inte är obligatoriskt att vara med
- Bygger på medellemarnas engagemang
- Finansieras med avgifter och bidrag
Vem bestämmer organisationens mål?
- Företag - ägarna, men i stora företag står ägarna utanför
- Fövaltningen - politisk församling
- Frivilligorganisation - medlemmar
Sammanfatta bokens tabell kring karakärisering av
de tre samhällssektorer och deras organisationsformer.
Beskriv för marknaden, den offentliga sfären och civilsamhället utifrån: • Organisationstyp • Huvudman • Syfte • Avnämare/målgrupp • Relation • Finansiering
- Organisationstyp
- Huvudman
- Syfte
- Avnämare/målgrupp
- Relation
- Finansiering
MARKNADEN: • Företag • Ägare • Förränta ägarnas kapital • Kunder • Tillfällig och frivillig • Försäljningsintäkter
DEN OFFENTLIGA SFÄREN: • Förvaltning/myndighet • Offentliga huvudmän • Myndighetsutövning och produktion av service • Invånare/medborgare • Obligatorisk och långvarig • Skatter
CIVILSAMHÄLLET: • Förening • Kollektivet av medlemmar • Verka för medlemmarnas gemensamma intressen • Medlemmar/vissa andra grupper • Frivillig • Avgifter/bidrag
Det finns även mellanformer för organisationer, beskriv de som beskrivs i boken
- Blandningar/hybrider (t.ex. bostadsrättsföreningar, stat förening, det är obligatoriskt)
- Låntagare (t.ex. kundklubbar som Clas Ohlson, företag företag)
På vilket sätt kan vi skilja organisationer åt?
Genom att t.ex. fokusera på branschtillhörighet, grad av byråkratisering. Eller om organisationen är produktionsorienterad eller marknadsorienterad.
Huvudman
Den/de som har rätt att bestämma över organisationen. Ex. ägare, politisk vald församling (ex. kommunfullmäktige) mm. Består ofta av ett kollektiv
Avnämare/målgrupp
Dem som organisationen syftar till att betjäna med sin verksamhet
Samhällssfär
Den del av samhället som domineras av speciella aktörer, organisationsformer, huvudmän mm.
Hur beskrivs samhällsfären MARKNADEN i boken?
Varor och tjänster utbyts mellan köpare och säljare. Internet, köpcentran, butiker mm. Konsumenter, leverantörer, kunder, konkurrenter (bidrar till effektivitet). Utbud och efterfråga
Mest typiska organisationen på marknaden är företaget.
Det som håller igång marknadens transaktioner är det ekonomiska incitamentet - en strävan efter att göra goda affärer (säljare - intäkterna överstiger kostnaderna, kan förränta det investerade kapitalet)
Relationen mellan köpare och säljare är frivillig
Hur beskrivs samhällsfären DEN OFFENTLIGA SFÄREN i boken?
Verksamheter som är varierande.
Tre huvudsakliga huvudverksamheter:
- Myndighetsutövning och reglering t.ex. utdelande av domar, beslut/verkställande/kontroll av lagar och regler t.ex. lagstiftning, reglering, tillståndsgivning, bidragsgivning, skattekontroller.
- Tjänster som utbildning, sjukvård, barnomsorg, vatten, avlopp, renhållninf, sjukförsäkring mm
- Transferering, bidrag t.ex. sjukpenning, barnbidrag, pension
Public Goods
Viktigaste är staten (landsting, kommun, förvaltningar, verk, myndigheter, bolag, nämnder mm med olika uppgifter)
Obligatiskt för medborgare. Staten har även en plikt mot medborgarna t.ex polisen
Hur beskrivs samhällsfären DEN TREDJE SFÄREN CIVILSAMHÄLLET i boken?
Finns i hemmen, andra sammanslutningar och föreningar. Ex. trädgårdsförening, vägförening, båtförening, konsertförening, religiösa samfund, fackförening.
Geografisk gemenskap och gemensamma intressen
De har ett syfte att tillgodose sina nuvarande och potentiella medlemmars önskemål och intressen.
Saknar uppdelning mellan huvudman och organisation
Ofta ägs och styrs föreningen av samma medlemmar som utgör föreningens målgrupp (obs ej Röda korset)
Kan inte kräva betalning eller skatt av avnämarna för de tjänster som den erbjuder
Företagisering
Organisationer på väg mot företagstypen
Förenisering
På väg mot föreningstypen
Förvaltnisering
T.ex. förstatligande av försäkringskassorna
Hybrider
Relativt stabila blandformer, tydliga drag av flera organisationstyper.
Ex. kooperativ, som bedriver affärsverksamhet men som även gynnar medlemmarna. Blandning mellan företag och förening.
Ex. bostadsrättsförening, gynnar de egna medlemmarna men även tvångsmässig anslutning. Blandning mellan förening och offentlig organisation
Låntagare
Ganska ytligt lånar drag från en annan organisationstyp. T.ex. företag med kundklubbar som ger bonusar/förmåner men har inte rätt att utöva inflytande.
Övergångsformer
Relativt instabila former där organisationer övergår från en grundform till en annan. Ex. öststaterna som var med i Sovjet ses som övergångsekonomier där marknadsekonomi ersatt planekonomi och företagen företagiseras gradvis.
Kommersialisering av elitidrott som blir i högre grad affärsföretag än ideella föreningar.
