Dissektion 1 – Neurokraniet, orbitan, ansiktet och parotisregionen (transversalsnittat preparat)

Question 1

M. temporalis

Answer 1

U: linea temporalis os temporale, F: processus coronoideus mandibulae, I: n
mandibularis (n trigeminus), Funktion: lyfter käken.

Question 2

M. masseter

Answer 2

U: arcus zygomaticus, maxilla, F: processus coronoideus, ramus mandibulae, I:
n mandibularis. Funktion: elevation och retraktion av käken

Question 3

M. orbicularis oculi

Answer 3

Mimisk muskel som löper runt ögat. I: n. facialis. Funktion: stänger
ögat.

Question 4

M. orbicularis oris

Answer 4

Mimisk muskel som löper runt munnen. I: n. facialis. Funktion: Pressar
ihop och skjuter fram läpparna som vid pussmun.

Question 5

M. buccinator

Answer 5

U: processus alveolaris mandibulae et maxillae, F: m orbicularis oris, I: n
facialis. Funktion: drar in kinden mot tänderna.

Question 6

M. occipitofrontalis

Answer 6

Venter frontalis: U: Ögonbrynens hud och glabella. F: Galea
aponeurotica. Funktion: Höjer ögonbrynen/rynkar pannan. Venter occipitalis: U: Linea
nuchalis suprema. F: galea aponeurotica. Funktion: Antagonist till venter frontalis. I: n.
facialis.

Question 7

M. levator palpebrae superior

Answer 7

U: ala minor os sphenoidale, F: övre ögonlocket, I: n

oculomotorius. Funktion: höjer övre ögonlocket.

Question 8

M. rectus superior

Answer 8

U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n oculomotorius, Funktion:
Riktar ögat uppåt.

Question 9

M. rectus medialis

Answer 9

U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n oculomotorius, Funktion:
Riktar ögat medialt

Question 10

M. rectus lateralis

Answer 10

U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n abducens, Funktion: Riktar
ögat lateralt.

Question 11

M. rectus inferior

Answer 11

U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n oculomotorius, Funktion:
riktar ögat neråt.

Question 12

M. obliquus superior

Answer 12

U: annulus tendineus, F: ögongloben, I: n trochlearis, Funktion: Riktar
ögat neråt, utåt samt roterar det medialt.

Question 13

M. obliquuus inferior

Answer 13

U: lateralt om canalis lacrimalis (maxilla), F: ögongloben, I: n. oculomotorius, Funktion:
Riktar ögat uppåt utåt samt roterar det lateralt

Question 14

A. carotis interna

Answer 14

Uppstår då a caortis communis delas i höjd med övre kanten av cart.
thyroidea. Löper i carotistriangeln bakom och lateralt om a carotis externa. Går in i canalis
caroticus och framåt genom sinus cavernosus. Viktiga avgångar är a. opthalmica, a. cerebri
media och a. cerebri anterior.

Question 15

A. vertebralis

Answer 15

Det andra kärlparet som står för hjärnans blodförsörjning. Kommer från a
subclavia och löper igenom foramen transversum på de övre halskotornas tvärutskott. Går in i
kraniet genom foramen magnum och bildar sedan a basilaris tillsammans med den andra
sidans a vertebralis efter att ha avgivit a cerebellaris inferior posterior och a spinalis anterior.
A basilaris avger i tur och ordning a cerebellaris inferior anterior, a cerebellaris superior och
bildar sedan a cerebri posterior samt communicans posterior.

Question 16

A. basilaris

Answer 16

Bildas av de båda a. vertebralis och löper anteriort om hjärnstammen och grenar
upp sig i aa. cerebri posteriores och bildar därmed den posteriora delen av circulus willisii.
Från artären avgår grenar som försörjer cerebellum och hjärnstammen.

Question 17

A. v. facialis

Answer 17

Kommer från a carotis communis i carotistriangeln. Går djupt om m digastricus
sedan relativt ytligt över mandibeln (kan palperas) och går sedan mot mungipan och vidare
upp till ögat längs sidan av näsan. I mediala ögonvrån bildas slutgrenen a angularis.

Question 18

V. facialis

Answer 18

Ansiktsven. Börjar vid media ögonvrån och löper tillsammans med a. facialis
djupt om glandula submandibularis. Venen går ihop med v. retromandibularis anteriora del
och bildar v. facialis communis som framför allt tömer sig i v. jugularis interna.

Question 19

V. retromandibularis

Answer 19

Sammanflöde av många grenar som löper igenom glandula parotis.
Den delar upp sig i två grenar där den främre tömmer sig v. facialis och den bakre ansluter till
v. auricularis posterior och bildar v. jugularis externa.

Question 20

A. temporalis supericifialis

Answer 20

Slutgren från a carotis externa tillsammans med a maxillaris.
Börjar inuti gl parotis och går framför örat innan den delas i ramus frontalis et parietalis.

Question 21

V. temporalis superficialis

Answer 21

Löper tillsammans med a. temporalis superficialis. Mynnar i v.
retromandibularis.

Question 22

A. meningea media

Answer 22

Gren från a maxillaris (i sin tur från carotis externa) som avgår i fossa
temporalis och går in i kraniet via foramen spinosum och försörjer hjärnhinnorna.

Question 23

A. opthalmica

Answer 23

ögats artär. Avgår från a carotis interna innan circulus wilisii. Går in i orbita
via canalis opticus. Bildar bl.a. a centralis retinae, a supraorbitalis, a lacrimalis och a
supratrochlaris.

Question 24

A. supraorbitalis

Answer 24

Avgåt från a opthalmica då denna korsar n opticus från lateralt till
medialt. Löper ovan ögongloben och lämnar kraniet via foramen supraorbitale

Question 25

A. lacrimalis

Answer 25

Avgång från a opthalmica strax efter canalis opticus som löper framåt och lateralt och försörjer gl lacrimalis och ögonlocken.

Question 26

Sinus sagittalis superior

Answer 26

Löper i den övre delen av fissura longitudinalis cerebri.

Question 27

Sinus sagittalis inferior

Answer 27

Löper i den nedersta delen av falx cerebri ovanför corpus callosum. Byter sedan namn till Sinus rectus innan den når confluens sinuum.

Question 28

Confluens sinuum

Answer 28

Förening av sinus sagittalis superior, recus, occipitalis och transverus. Belägen vid protuberantia occipitalis interna.

Question 29

Sinus transversus

Answer 29

Avgångar åt höger respektive vänster från confluens sinuum.

Question 30

Sinus sigmoideus

Answer 30

Fortsättningen av sinus transversus som tömmer sig I vena jugularis interna i foramen jugulare.

Question 31

Sinus cavernosus

Answer 31

Samling tunnväggiga vener som bildar ett hålrum lateralt om sella turcica. Tar emot venöst blod från v opthalmica framifrån, från hjärnan uppifrån och från sinus sphenoparietale från sidan. Tömmer sig bakåt in i sinus petrosus superior et inferior. Innehåller nn oculomotorius, trochlearis, opthalmicus, maxillaris et abducens samt a carotis interna. A carotis interna löper i centrala delarna med n abducens lateralt om sig. De övriga nerverna ligger längs den laterala väggen i ordningen m oculomotorius, n trochlearis, n opthalmicus och n maxillaris uppifrån och ned.

Question 32

Nn. olfactorii

Answer 32

Går från näsans mukosa upp genom lamina cribrosa os ethmoidale till bulbus olfactorius.

Question 33

N. opticus

Answer 33

Bildas i retina och lämnar orbita via canalis opticus. Bildar sedan chiasma superiort och frontalt om hypofysen.

Question 34

N. oculomotorius

Answer 34

Utträder mellan pons och mesencephalon medialt om trigeminus och lateralt om corpus mamillare bakom hypofysen. Går in i orbita via fissura orbitalis superior efter att ha delat sig i en superior och en inferior gren. Innerverar samtliga extraockulärmuskler förrutom m rectus lateralis och m obliquus superior. Innerverar även mm levator palpebrae, sphincter pupillae och ciliaris

Question 35

N. trochlearis

Answer 35

Den minsta kranialnerven med det längsta intrakraniella förloppet. Utträder på mesencephalons baksida, rundar hjärnstammen och kommer fram medialt och superiort om n trigeminus. Går in i orbita via fissura orbitalis superior och innerverar m obliquus superior.

Question 36

N. trigeminus

Answer 36

Den största kranialnerven. Utträder från pons som liten motorisk gren strax intill en stor sensorisk. Delar upp sig i nn opthalamicus, maxilaris et mandibularis. Varav de två första är helt sensoriska och den tredje både sensorisk och motorisk. Dessa tre grenar löper genom fissura orbitalis superior, foramen rotundum och foramen ovale.

Question 37

N. opthalmicus

Answer 37

Den minsta grenen av n trigeminus. Helt sensorisk. Går längs laterala väggen av sinus cavernosus och in i orbita via fissura orbitalis superior. Delar sig sedan i n nasociliaris, n frontalis och n lacrimalis (minneregel NFL från medialt till lateralt). Innerverar ögat, huden runt ögat, pannan, nässlemhinnan och cellulae ethmoidalis sensoriskt

Question 38

N. nasociliaris

Answer 38

Den gren av n opthalmicus som går djupast och mest medialt. Innerverar nässlemhinnan, sinus sphenoidalis, ögat, mediala ögonvrån och, via sympatiska fiber från ganglion cervicale superior, m dilatator pupillae. Viktiga delar är nn ethmoidalis posterior et anerior, n infratrochlearis och nn ciliares longii.

Question 39

N. frontalis

Answer 39

Största grenen av n opthalmicus. Löper ovanpå m levator palpebrae superior. Innerverar pannan, sinus frontalis och övre ögonlocket. Delar sig i n supratrochlearis och n supraorbitalis.

Question 40

N. lacrimalis

Answer 40

Den mest laterala och minsta grenen av n opthalmicus. Innerverar gl lacrimalis, ögats conjunctiva samt laterala delen av övre ögonlocket.

Question 41

N. maxillaris

Answer 41

n trigeminus andra gren som lämnar kraniet genom foramen rotundum till fossa pterygopalatina och sedan vidare genom fissura orbitalis inferior till orbitas botten. Den lämnar orbita genom canalis infraorbitalis och kommer ut genom foramen infraorbitale och heter då n infratemporalis.

Question 42

N. mandibularis

Answer 42

Tredje tregiminusgrenen som löper ut från skallen genom foramen ovale till fossa infratemporalis. Innehåller utöver sensoriska trådar även motoriska trådar till ffa tuggmuskulatur.

Question 43

N. auriculotemporalis

Answer 43

Gren av n mandibularis som innerverar maetus acusticus internus, trumhinnan och huden på tinningen samt, via sympatiska fibrer från n glossopharyngeus, gl parotis. Löper tillsammans med a temporalis superficialis.

Question 44

N. abducens

Answer 44

Utträder mellan pons och medulla oblongata medialt om n facialis och n vestibulocochlearis. Når orbita via fissura orbitalis superior och innerverar m rectus lateralis. Har det längsta extradurala förloppet av alla hjärnnerver och kan därför lätt skadas.

Question 45

N. facialis

Answer 45

Utträder mellan pons och medulla lateralt om n abducens. Går in i pars petrosa os temporale via maetus acusticus internus och fortsätter sedan i canalis facialis och lämnar skallen via foramen stylomastoideus. Nerven går in i gl parotis (men innerverar ej denna!) och delar sig i ett flertal grenar som sprider sig solfjäderformat över ansiktet. Innerverar all mimisk muskulatur samt bär smakinformation från främre 2/3 av tungan via chorda tympani.

Question 46

N. vestibulocochlearis

Answer 46

Utträder lateralt om n facialis och går in i maetus acusticus internus. Bär hörsel och balansinformation från innerörat.

Question 47

N. glossopharyngeus

Answer 47

Utträder från medulla oblongata lateralt och lämnar kraniet via foramen jugulare lateralt och frontalt om nn vagus et accessorius. Innerverar mun och svalg sensoriskt, bär smakinformation från bakre 1/3 av tungan samt afferens från sinus caroticus. Innerverar även gl parotis och m stylopharyngeus.

Question 48

N. vagus

Answer 48

Lämnar medulla posteriort om n hypoglossus och inferiort om n glossopharyngeus. Innerverar svalgmuskulaturen samt står för parasympatisk innervering till alla inre organ ner till colon transversum. Några viktiga grenar är n pharyngeus, n laryngeus superior och n recurrens.

Question 49

N. accessorius

Answer 49

Bildas från ett flertal grenar från ryggmärgen under skallbasen. Går sedan in i kraniet via foramen magnum och lämnar sedan kraniet via foramen jugulare. Innerverar m trapezius och m sternocleidomastoideus.

Question 50

N. hypoglossus

Answer 50

Utträder från medulla framför n vagus och n glossopharyngeus går ut från skallen via canalis hypoglossi medialt om foramen jugulare och innerverar tungan motoriskt.

Question 51

Dura mater

Answer 51

Hård hjärn- och ryggmärgshinna. Den yttersta av de tre hjärnhinnorna.

Question 52

Falx cerebri

Answer 52

Durabladsveck som skjuter ned i fissura longitudinalis cerebri och separerar höger och vänster hjärnhemisfär.

Question 53

Falx cerebelli

Answer 53

Mindre durabladsveck mellan höger och vänster lillhjärnshemisfär.

Question 54

Tentorium cerebelli

Answer 54

Durabladsveck som separerar storhjärnans occipitallober från | lillhjärnan.

Question 55

Glandula lacrimalis

Answer 55

Tårkörteln. Belägen lateralt i ögonhålan. Parasympatisk innervering: grenar från n. facialis. Sensorisk innervering: n. lacrimalis.

Question 56

Glandula parotis

Answer 56

Belägen ytligt om ramus mandibulae. Parasympatisk innervering: n. glossopharyngeus. Sensorisk innervering: n. mandibularis

Question 57

Ductus parotideus

Answer 57

Öronspottkörtelns utförsgång. Går runt främre kanten av m. masseter (över vilken den kan palperas). Perforerar sedan m. buccinator innan den mynnar mitt emot övre andra molaren.

Question 58

Scalpen

Answer 58

Vävnaden som täcker neurokraniet. Delas in i fem lager: Skin, Connective tissue, Aponeurosis (galea aponeurotica, aponeurosen som förbinder m. occipitofrontalis två muskelbukar), Loose connective tissue, Periost/Pericranium.