Hjärndemo Flashcards Preview

NHoI > Hjärndemo > Flashcards

Flashcards in Hjärndemo Deck (77):
1

Cerebrum

CNS-huvuddel. = telencephalon = storhjärnan. Delas in i två storhjärnhemisfärer med vardera fyra lober.

2

Cerebellum

CNS-huvuddel. Lillhjärnan.

3

Diencephalon

CNS-huvuddel. Mellanhjärnan. Består av:
*Thalamus
Under thalamus ventralt till dorsalt ligger
*Hypothalamus
*Subthalamus, längst ned mot mesencephalon.
*Epithalamus = Corpus Pineale (= tallkottkörteln)

4

Hjärnstammen

*Mesencephalon (= mitthjärnan)
*Pons (=bryggan)
*Medulla oblongata (=förlängda märgen)

5

Medulla spinalis

Ryggmärgen

6

Dura mater

Yttersta hinnan, sitter ofta kvar på insidan av skallbenen.

7

Arachnoidea

Syns som en tunn, trådig hinna på hjärnans yta. Under denna hinna kan många blodkärl (artärer och vener) ses.

8

Pia mater

Ingen tydlig urskiljbar struktur, utan finns helt enkelt bara som en tunn hinna på hjärnans yta.

9

Circulus arteriousus cerebri (Willisii)

Ses på hjärnans basala yta.
Arteria carotis interna avger a. cerebri media in mot sulcus lateralis och a. cerebri anterior framåt mot fissura longitudinalis cerebri. A. cerebri anterior dx et sin anastomoserar genom a. communicans anterior.
Arteria vertebralis dx et sin löper på varsin sida längs hjärnstammens ventrolaterala yta, avger a. inferior posterior cerebelli (PICA) och förenas på ventralsidan av pons till a. basilaris. Från denna avgår grenar till hjärnstammen, a. inferior anterior cerebelli (AICA), a. superior cerebelli samt de båda slutgrenarna a. cerebri posterior. Mellan denna och a. carotis interna eller a. cerebri media löper a. communicans posterior.

10

Cortex cerebri

Storhjärnans bark.

11

Lobus frontalis

Frontalloben/pannloben. Motorcortex ligger i bakre delen. I främre delen finns områden som styr vår personlighet, förmågan att planera tillvaron och fungera som sociala individer.

12

Lobus temporalis

Temporalloben/tinningloben. Här registreras och tolkas ljudintryck. I nedre delen finns centra för inlärning och korttidsminne.

13

Lobus parietalis

Parietalloben/hjässloben. Här registreras och tolkas känselintryck. Den spatiala förmågan har sitt centrum här (d v s förmågan att orientera sig). Vid skada i ena parietalloben kan neglekt fås så att patienten tappar förmågan att fästa uppmärksamheten på ena sidan av omgivningen, trots att förmågan att se och höra på denna sida är intakt.

14

Lobus occipitalis

Occipitalloben/nackloben. Här ligger syncortex.

15

Insula

"Gömd" lob som ligger under de andra, längst ned i sulcus lateralis. Tolkar impulser från de inre organen och läser av hur kroppen mår allmänt.

16

Sulci

Fåror som skiljer gyri och lober åt.

17

Incisura

Inskärning.

18

Fissura longitudinalis cerebri

Delar cerebrum i två hemisfärer.

19

Sulcus centralis

Delar parietal- och frontallob åt, mellan gyrus post- och precentralis.

20

Sulcus lateralis

Fissura sylvi. Djup fåra som skiljer temporalloben från frontal- och parietallob. I djupet av fåran ligger insula.

21

Sulcus parietooccipitalis

Skiljer occipitalloben från parietalloben. Kan endast ses tydligt medialt i tvärsnitt av hjärnan.

22

Incisura preoccipitalis

Nackinskärningen. Utgör gräns mellan occipitallob och temporallob.

23

Sulcus calcarinus

Djupgående fåra i nackloben i vars närhet vi finner synkortex. Syns bäst i tvärsnitt medialt i hjärnan.

24

Gyri

Vindlingar i hjärnans grå substans.

25

Gyrus precentralis

Vindlingen frontalt om sulcus centralis. Här finns primära motorcortex.

26

Gyrus postcentralis

Vindlingen caudalt om sulcus centralis. Här finns primära sensorcortex.

27

Gyrus cinguli

Vindling som löper parallellt med corpus callosum. Viktig del av "limbiska systemet". Inblandat i våra sexuella funktioner och överlevnadsförmåga.

28

Gyrus parahippocampalis

Vindling i temporalloben som löper på utsidan om hippocampus.

29

Uncus

Den främre hakformade delen av gyrus parahippocampalis. Primära luktcortex.

30

Gyrus temporalis superior

Temporallobens övre vindling. I övre delen finns primära hörselcortex.

31

Planum temporale

Bakre delen, "slutet" av gyrus temporalis superior, del av Wenickes område. Nyckelområde för språkförståelse, en markan sidoskillnad finns mellan storleken på planum temporale i höger och vänster hjärnhalva. Vänster sida är större eftersom språkcentrum ligger i vänster hjärnhalva.

32

Hippocampus

Sjöhästen. Långsträckt struktur belägen direkt under gyrus parahippocampalis i temporalloben och i anslutning till sidoventrikelns temporala horn. Smalnar av bakåt och övergår i den nervtrådsbunt som kallas fornix. Mycket centralt område för inlärning och korttidsminne.

33

Brocas område

Område i frontalloben. Motoriskt talcentrum, sätter samman de rörelseprogram som krävs för ett begriptligt språkbruk. En skada på Brocas område ger motorisk afasi, d.v.s. patienten har full språkförståelse men har svårt att uttrycka sig.

34

Wernickes område

Område i temporalloben varav planum temporale är en del. Sensoriska talcentrum, ansvarar för vårt ordval och fogar samman orden till begripliga meningar (klär tankar i ord). En skada på Wernickes område ger sensorisk afasi/Wernickes afasi, d.v.s. patienten kan tala flytande men meningarna saknar betydelse, orden är ofta påhittade.

35

Amygdala

Mandelkärnan. Grupp av kärnor belägna direkt under barken på temporallobens undersida och omedelbart framför hippocampus. Centrum för rädsla och vrede, justerar även de kroppsliga reaktionerna vid dessa känslor såsom höjning i blodtryck, andningsfrekvens och hjärtfrekvens. Sammanverkar med hippocampus för inlärning av känsloladdade upplevelser.

36

Basala ganglierna

En samling kärnor i mitten av hjärnan. Är egentligen inte alls några ganglier eftersom ganglier endast finns i perifera nervsystemet, men begreppet är gammalt och lever kvar. Basala ganglierna är viktiga för regleringen av våra rörelser. De tar emot ett signalflöde från cortex, bearbetar det och sänder det vidare till thalamus som åter skickar det till cortex. Basala ganglierna är på detta sätt ett återkopplingssystem. När vi bestämmer oss för att utföra en rörelse måste den först granskas av basala ganglierna för att bli jämn och välkoordinerad. Basala ganglierna fungerar också som ett filter som sorterar bort rörelser som inte tänkts fullt ut. Vid Huntingtons korea fungerar inte detta filter p.g.a. degeneration i Striatum och patienten drabbas av ofrivilliga rörelser.

37

Striatum

Nucleus caudatus + putamen. Dessa utgör ingen anatomisk enhet eftersom de skiljs åt av capsula interna men däremot är de en funktionell enhet.

38

Nucleus caudatus

Svanskärnan. Del av striatum och basala ganglierna. Lång svanslik struktur som omsluter thalamus och bildar laterala väggen i sidoventriklarna.

39

Nucleus lentiformis

Rund kärna lateralt om thalamus. Består av två helt olika delar. Är alltså ingen funktionell enhet.

40

Putamen

Yttre delen av nucleus lentiformis.

41

Globus pallidus

Inre delen av nucleus lentiformis.

42

Substantia nigra

Tillhör de basala ganglierna men är belägen i mesencephalon.

43

Commisurae

Förbindelser mellan hjärnans två halvor.

44

Corpus callosum

Hjärnbalken. Den största comissurbanan i botten av fissura longitudinalis cerebralis. Bildar tak i sidoventriklarna. Samordnar aktiviteten i de båda hemisfärerna.

45

Commisura anterior

Främre tvärförbindelse som förbinder barken och amygdala i de främre tinningloberna med varandra. Löper precis framför tredje ventrikeln.

46

Comissura posterior

Bakre tvärförbindelsen. Löper precis bakom tredje ventrikeln, och framför epifysen.

47

Tractus

Nervbana i CNS.

48

Bulbus olfactorius

Ansvällning i början av tractus olfactorius.

49

Tractus olfactorius

Luktbanan. Börjar i bulbus olfactorius och går bakåt mot synnervskorsningen.

50

Chasma opticum

Synnervskorsningen. Nervtrådarna som leder synintryck börjar i retina och går mot chiasma opticum via kranialnerv nervus opticus. I chiasma korsar nervtrådar från mediala ögonhalvan medellinjen och sedan fortsätter synintrycken mot thalamus via tractus opticus.

51

Fornix

Bunt nervtrådar som i huvudsak utgår från hippocampus. Börjar som en platt upphöjning på hippocampus ovansida. Löper sedan på undersidan av corpus callosum. Fornix på höger och vänster sida kommunicerar här med varandra via tvärförbindelser så att informationen från hippocampusområdet kan utbytas mellan hjärnhalvorna.

52

Capsula interna

Brett stråk nervtrådar (vit substans) som går mellan n. caudatus och n. lentiformis på sin väg från cortex mot thalamus.

53

Capsula externa

Nervtrådar (vit substans) som löper lateralt om putamen.

54

Thalamus

Den övre större delen av diencephalon. Thalamus består av två delar som i ett litet mittområde är sammankopplade (hos de flesta individer). De två delarna omsluter den smala tredje ventrikeln. I främre-övre delen av denna kan ses förbindelsen från sidoventrikeln, foramen interventriculare. Alla olika sinnesintryck utom lukter kopplas om i thalamus på sin väg mot cortex. Thalamus kan delas in i ett stort antal kärnor som var och en är sammankopplade med varsitt område i cortex.

55

Hypothalamus

Mindre del av diencephalon nedom thalamus och frontalt om mesencephalon och subthalamus. Här finns centra för livsviktiga funktioner som hunger, törst, mättnad, lust och hormonell reglering. ADH och oxytocin bildas i hypothalamus och förs ned till neurohypofysen där det lagras och utsöndras. Från hypothalamus går hypofysstjälken ned till hypofysen som vilar i sella turcica.

56

Corpus mamillare

Parigt utskott från hypotalamus som ses på hjärnans framsida. Del av limbiska systemet. Förbinds genom fornix med hippocampus och amygdala.

57

Subthalamus

Del av diencephalon på gränsen mot mesencephalon.

58

Corpus pineale

Epitalamus = epifysen = tallkottkörteln. Litet utskott från diencephalon som hänger ned över mesencephalon och fyrhögarna. Producerar hormonet melanin som är inblandat i reglering av dygnsrytmen.

59

Mesencephalon

Mitthjärnan (endast 2 cm lång).

60

Pedunculus cerebri

Hjärnstjälken, består av crus cerebri och tegmentum. Pedunculus cerebri utgör tillsammans med tectum (fyrhögsplattan) mesencephalon.

61

Tegmentum

Bakre delen av pedunculus cerebri.

62

Crus cerebri

2 st. Hjärnskänklarna. Utstående nervtrådsbuntar, en till höger och en till vänster på mesencephalons framsida. Nervtrådarna kommer från cortex och går till hjärnstam och ryggmärg. Pyramidbanan löper också genom crus cerebri och genom pons på sin väg mot pyramiden på förlängda märgens framsida.

63

Tectum mesencephali

Fyrhögsplattan. Den del av mesencephalon som ligger bakom aqueductus cerebri. På dess utsida, d.v.s. dorsalt på mesencephalon finns fyrhögarna. I gränsen mellan tegmentum och tectum löper den smala aqueductus cerebri (mesencephali) från tredje till fjärde ventrikeln.

64

Substantia nigra

Platt och avlång kärna som löper ned genom hela mesencephalon, bakom och längsmed crus cerebri. Utgör på så sätt en gräns mellan crus cerebri och tegmentum. Nervcellerna är pigmentrika och ger kärnan dess svarta färg (och namn). Räknas till basala ganglierna. Vid Parkinsons sjukdom fås en degeneration av cellerna i substantia nigra.

65

Colliculus superior

Övre delen av fyrhögarna. Viktig omkopplingsstation för syninformation för att koordinera huvud- och ögonrörelser.

66

Colliculus inferior

Nedre delen av fyrhögarna. Viktig omkopplingsstation för hörselinformation.

67

Pons

Utgör den mellersta delen av hjärnstammen. Innehåller ett flertal kranialnervskärnor och ponskärnor. I ponskärnorna kopplas signaler från cortex till motsat sida i cerebellum. Pons förbinds med cerebellum via Pedunculus cerebelli, lillhjärnsarmarna.

68

Pyramis

Pyramiderna. Långsträckt ås, en på höger och en på vänster sida av medulla oblongatas framsida. Innehåller nervtrådar tillhörande pyramidbanan, tractus cortico-spinalis som för impulser för viljestyrda rörelser från motorcortex till framförallt fingrar och tår. Banan korsar över till motsatt sida i medellinjen av medulla oblongata.

69

Oliva

Upphöjningar lateralt om pyramiderna. Innehåller den nedre olivkärnan. Kärnan kopplar om signaler från cortex, mesencephalon och ryggmärgen till lillhjärnan. Systemet är av betydelse för inlärning av komplicerade rörelsemönster.

70

Fossa rhomboidea

Syns på dorsalsidan av pons och medulla oblongata. Utgör "golv" i 4:3e ventrikeln.

71

Hemisphaerium cerebelli

Lillhjärnans hemisfärer. Två stycken.

72

Vermis

Masken. Lillhjärnans mittparti som länkar samman lillhjärnshemisfärerna.

73

Tonsilla cerebelli

Liten bilateral lob inferiort och medialt i cerebellum som ligger mycket nära foramen magnum i skallbasen. Kan vid intrakraniell tryckökning klämmas in i foramen magnum och därmed klämma hjärnstammen med centrum för vitala funktioner, vilket ofta leder till döden.

74

Folia cerebelli och fissurae cerebelli

Cerebellum har liksom cerebrum vindlingar och fåror men dessa är djupare och fler och kallas här folia cerebelli (lillhjärnsblad) och fissurae cerebelli.

75

Pedunculus cerebellaris superior

Övre lillhjärnsstjänkeln. Förbindelse med mesencephalon.

76

Pedunculus cerebellaris medius

Mellersta lillhjärnsstjänkeln. Förbindelse med pons.

77

Pedunculus cerebellaris inferior

Nedre lillhjärnsstjänkeln. Förbindelse med medulla oblongata och oliven.