Osteologi + muskler och rörelse Flashcards
(140 cards)
1
Q
Os occipitale
A
Nackbenet.
2
Q
Foramen magnum
A
Hålet i os occipitale genom vilken hjärnan står i förbindelse med ryggmärgen. Stora nackhålet.
3
Q
Condylus occipitalis
A
Ledrullarna bredvid foramen magnum som ledar mot atlas.
4
Q
Squama occipitalis
A
Slät yta posteriort om foramen magnum.
5
Q
Canalis hypoglossi
A
Kanal anterolateralt om foramen magnum för n. hypoglossus.
6
Q
Protuberantia occipitalis externa
A
Palperbar knöl posteriort på os occipitale, där bl.a. lig. nuchae fäster. Yttre nackknölen.
7
Q
Os parietale
A
Hjässbenet, stora på sidan.
8
Q
Linea temporalis superior
A
Övre bågformade linjen på os parietale. Fäste för fascian som omger m. temporalis. Tänkt linje, svår att se.
9
Q
Linea temporalis inferior
A
Nedre bågformade linjen på os parietale. Föste för m. temporalis, en av tuggmusklerna. Tänkt linje, svår att se.
10
Q
Os sphenoidale
A
Komplicerat, kilformat ben.
11
Q
Corpus (os sphenoidale)
A
Centrala delen av os sphenoidale, kilbenskroppen.
12
Q
Sella turcica
A
Grop i corpus, där hypofysen finns. “Turksadeln”, likt en fossa.
13
Q
Tuberculum sellae
A
Upphöjning på främre delen av sella turcica.
14
Q
Fossa hypophysialis
A
Gropen i mitten av sella turcica.
15
Q
Dorsum sellae
A
Bakväggen av sella turcica.
16
Q
Clivus
A
“Backe” bakom sella turcica ner till foramen magnum.
17
Q
Sinus sphenoidalis
A
Ett luftfyllt utrymme i corpus sphenoidale, en av näsbihålorna. Framför fossa hypophysialis.
18
Q
Ala minor
A
Litet främre/övre vingformat utskott på os sphenoidale. Lilla kilbensvingen.
19
Q
Canalis opticus
A
Rund öppning för synnerven i ala minor. Hål som en “vingbalk”.
20
Q
Fissura orbitalis superior
A
Spaltliknande öppning mot ögonhålan mellan ala major och ala minor. Den övre öppningen in i ögonhålan. Kärl och nerver till ögat löper här.
21
Q
Ala major
A
Större bakre/nedre vingformat utskott på os sphenoidale. Stora kilbensvingen.
22
Q
Foramen rotundum
A
En av tre viktiga öppningar i ala major. Runda hålet direkt under fossa orbitalis superior. N. maxillaris går här.
23
Q
Foramen ovale
A
En av tre viktiga öppningar i ala major. Ovala hålet direkt under foramen rotundum. Genomgång för n. mandibularis.
24
Q
Foramen spinosum
A
En av tre viktiga öppningar i ala major. Nedersta hålet, under foramen ovale. Genomgång för a. meningea media, som försörjer hjärnhinnor.
25
Fissura orbitalis inferior
Undre springan för kärl och nerver in i ögonhålan, mellan ala major och maxilla.
26
Processus pterygoideus
Två vertikalställda utskott på os sphenoidale. Kilbenets vingutskott.
27
Lamina lateralis processus pterygoidei
Laterala skivan av processus pterygoideus.
28
Lamina medialis processus pterygoidei
Mediala skivan av processus pterygoideus.
29
Hamulus pterygoideus
En krok i änden av lamina medialis processus pterygoidei.
30
Os temporale
Tinningsbenet, uppdelad i tre delar.
31
Pars petrosa
En av tre delar av os temporale. Klippdelen, innehåller innerörat. Mycket hål och knölar.
32
Processus mastoideus
Utskott på pars petrosa. Fäste för bl.a. m. sternocleidomastoideus. Vårtutskottet, det tjocka bakom örat.
33
Processus styloideus
Spetsigt utskott framför processus mastoideus. Går nedåt, "griffelutskottet".
34
Foramen stylomastoideum
Hål mellan processus mastoideus och processus styloideus, öppningen för canalis facialis. N. facialis löper här.
35
Canalis facialis
Kanalen innanför foramen stylomastoideum. N. facialis löper genom här.
36
Canalis caroticus
Kanal som innehåller a. carotica interna. Mynnar i foramen mastoideum, posteriort om processus mastoideus.
37
Cavum tympani
Hålrum i pars petrosa. Innehåller mellanörats ben och muskler. Trumhålan.
38
Canalis musculotubarius
Kanal för örontrumpeten och en av mellanörats muskler, m. tensor tympani. Förbinder mellanöra och hals, för tryckutjämning. Detta är benet, tuba auditiva är allt.
39
Meatus acusticus internus
Den inre hörselgången, öppnar sig i porus acusticus internus. För CN VIII.
40
Foramen jugulare
Stor öppning mellan pars petrosa och os occipitale. Sinus byter namn. Innehåller början av v. jugularis interna och CN IX - XI. Vidgar sig till fossa jugularis. Nerverna går ut mer medialt och är åtskilda från venen via ett bindvävsstråk.
41
Foramen lacerum
Fortsättningen av canalis caroticus. Hål med oregelbundna kanter mellan pars petrosa och os sphenoidale. Canalis caroticus går genom öppningen, medan botten av hålet förutom utgången av n. petrosus major är täckt med bindväv.
42
Pars tympanica
Del av os temporale där vi finner yttre hörselgången.
43
Porus acusticus externus
Stora öppningen av meatus acusticus externus.
44
Meatus acusticus externus
Yttre hörselgången, öppnar sig i porus acusticus externus.
45
Pars squamosa
Släta, superiora delen av os temporale. Belägen mellan os sphenoidale, os parietale och os occipitale.
46
Processus zygomaticus (os temporale)
Del av pars squamosa som deltar i bildningen av okbågen. Laterala kammen.
47
Fossa mandibularis
Gropen för underkäkens ledhuvud.
48
Tuberculum articulare
Benås framför fossa mandibularis, håller käken på plats. Större hos män - svårare att luxera käken.
49
Os frontale
Pannbenet.
50
Squama frontalis
Os frontalets stora, släta del.
51
Foramen sive incisura supraorbitalis
Öppning eller fåra strax ovanför ögonhålan där n. supraorbitalis (en gren av n. trigeminus) går. Foramen = hål. Incisura = fåra.
52
Foramen sive incisura frontalis
Medial fåra (ibland hål) för den mediala grenen av n. supraorbitalis.
53
Processus zygomaticus (os frontale)
Del av okbågen, från os frontale. Laterala delen av ögonhålan.
54
Fossa glandulae lacrimalis
Grop på insidan av processus zygomaticusm i den laterala delen av ögonhålans tak. Här finns tårkörteln.
55
Sulcus sinus sagittalis superioris
Skåra superiort, på insidan av os frontale. Fåran som sinus sagittalis superioris går i.
56
Sinus frontalis
Pannbensbihålorna, två stycken. Superiort/medialt om ögonhålan. Skiljs åt av septum sinuum frontalium.
57
Vomer
Plogbenet, bildar nedre delen av näsmellanväggen.
58
Os ethmoidale
Silbenet, ses från insidan.
59
Lamina cribrosa
Horisontalställd benplatta i os ethmoidale. Har små öppningar för n. olfactorius. Bredvid crista galli.
60
Crista galli
Vertikalställd benplatta på lamina cribrosa. Tuppkammen.
61
Lamina perpendicularis
Vertikalställd benplatta under lamina cribrosa. Övre delen av näsmellanväggen.
62
Labyrinthus ethmoidalis
Parig, vertikalställd benstruktur på os ethmoidale, som innehåller silbenscellerna.
63
Concha nasalis superior
Utskott på os ethmoidale. Övre näsmusslan. Lateral, förstorar slemhinnan mot näshålan. Svår att urskilja på en plastskalle där den ligger strax superioposteriort om concha nasalis media.
64
Concha nasalis media
Mellersta näsmusslan. Gör turbulent flöde i näshålan.
65
Concha nasalis inferior
Undre näsmusslan. Eget ben. Ramlar oftast ut i riktiga dödskallar, då det endast fäster i nässlemhinnan. Mest framträdande näsmusslan i plastskallar.
66
Os nasale
Näsbenet, första delen av näsan.
67
Os lacrimale
Tårbenet, medialt/inferiort om ögat.
68
Fossa sacci lacrimalis
Grop för tågsäcken, belägen i början av canalis nasolacrimalis (näs-tårkanalen), där sulcus lacrimalis utgör benfåran för denna.
69
Canalis nasolacrimalis
Näs-tårkanalen. Börjar i fossa sacci lacrimalis.
70
Sulcus lacrimalis
Benfåran som ligger superiort om fossa sacci lacrimalis.
71
Os palatinum
Gombenet, sista 1/3 av hårda gomen.
72
Lamina perpendicularis
Bilateral vertikalställd benplatta på os palatinum. Lateralvägg av nässlemhinnan.
73
Os zygomaticum
Okbenet. Okbågen är större, består av fler delar.
74
Maxilla
Överkäken.
75
Corpus maxillae
Centrala delen av maxilla.
76
Foramen infraorbitale
Ett hål i corpus maxillae, strax under ögonhålan. Här mynnar canalis infraorbitalis.
77
Canalis infraorbitalis
Kanal som mynnar i foramen infraorbitale. Här går n. infraorbitalis (gren av n. trigeminus).
78
Hiatus maxillaris
Stor öppning i maxillas mediala vägg. Öppning till sinus maxillaris.
79
Sinus maxillaris
Den största av näsbihålorna, i maxilla. Mynnar i näshålan via hiatus maxillaris, under concha nasalis media.
80
Processus frontalis
Pannutskottet, del av maxilla mot os frontale.
81
Processus zygomaticus (maxilla)
Utskott på maxilla mot os zygomaticum. Del av okbågen.
82
Processus palatinus
Del av maxilla, främre 2/3 av hårda gommen.
83
Canalis incisivus
Kanal där kärl och nerver till gommen löper. Öppnar sig i foramen incisivum.
84
Foramen incisivum
Där canalis incisivus öppnar sig. Här går kärl och nerver till gommen.
85
Crista nasalis
Benkam ovanpå processus palatinus, i vilken näsmellanväggen fäster.
86
Processus alveolaris
Utskott där överkäkens tänder fäster.
87
Os incisivum
Ben där de fyra framtänderna fäster. Är från början ett självständigt ben som sedan växer fast i maxilla.
88
Mandibula
Underkäken.
89
Corpus mandibulae
Horisontella delen av mandibula, centralt. Här fäster underkäkens tänder.
90
Basis mandibulae
Undre delen av corpus mandibulae, där tänderna inte fäster.
91
Foramen mentale
Öppning i basis mandibulae för n. mentalis (trigeminusgren).
92
Pars alveolaris
Del av corpus mandibulae där tänderna fäster.
93
Ramus mandibulae
Vertikalställda delen av mandibula.
94
Angulus mandibulae
Vinkeln mellan corpus mandibulae och ramus mandibulae.
95
Processus condylaris
Det bakre av ramus mandibulaes två utskott.
96
Caput mandibulae
Underkäkens ledhuvud. På processus condylaris. Fortsättning av collum mandibulae.
97
Collum mandibulae
Halsen innan caput mandibulae. Del av processus condylaris.
98
Processus coronoideus
Främre utskottet på ramus mandibulae.
99
Foramen mandibulae
Öppning på insidan av ramus mandibulae för canalis mandibulae.
100
Canalis mandibulae
Benkanalen som öppnar sig i foramen mandibulae. Förlöper på insidan av mandibula. Här går n. alveolaris inferior (gren av n. trigeminus).
101
Incisura mandibulae
Inskärningen mellan processus condylaris och processus coronoideus.
102
Cranium
Uppdelat i viscerocranium och neurocranium. Omfattar fler än ett ben.
103
Viscerocranium
Samlingsnamn för de övriga skallben som inte omger hjärnan.
104
Neurocranium
Samlingsnamn för de skallben som omger hjärnan.
105
Calvarium
Skalltaket, likt en kalott.
106
Lamina externa
Yttersta delen av skallbenen, består av kompakt ben.
107
Diploe
Skikt spongiöst ben i skallen, mellan lamina externa och lamina interna.
108
Lamina interna
Inre lagret av skallbenen, består av kompakt ben.
109
Basis cranii externa
"Utsidan/undersidan" av skallbasen.
110
Basis cranii interna
"Insidan" av skallbasen. Har tre gropar.
111
Fossa cranii anterior
Främre gropen av skallbasen. Innehåller frontal/prefrontalcortex.
112
Fossa cranii media
Mellersta gropen av skallbasen. Innehåller temporalloben.
113
Fossa cranii posterior
Bakre grop av skallbasen. Innehåller cerebellum.
114
Arcus zygomaticus
Okbågen. Bildas av processus zygomaticus x 3 och os zygomaticus.
115
Fossa temporalis
Gropen mellan linea temporalis inferior och arcus zygomaticus.
116
Fossa infratemporalis
Fossa temporalis djupare, nedre del.
117
Fossa pterygopalatina
En grop mellan processus pterygoideus ossis sphenoidalis och os maxilla. Ingen riktig struktur, mer ett område.
118
Palatum osseum
Hårda gommen. Består av os palatinum, processus palatinus maxillae och os incisivum.
119
Pterion
Området vid tinningen där skallen är som tunnast. Här möts ossa parietalis, temporalis, frontalis et sphenoidalis. Fraktur farlig p.g.a. eventuell epiduralblödning från a. meningea media, den största artären som försörjer hjärnhinnorna.
120
Suturer
Skallens skarvar.
121
Sutura coronalis
Skarven mellan os frontale och os parietale. Ligger som ett coronarsnitt.
122
Sutura sagittalis
Skarven mellan ossa parietalis. Ligger som ett sagittalsnitt.
123
Sutura lamboidea
Skarven mellan os occipitale och os parietale. Liknar tecknet för lambda (λ).
124
Sutura squamosa
Skarven mellan os temporale och os parietale.
125
Sutura frontalis
Skarv mellan pannbenets hälfter. Förbenas ganska sent, vid åtta års ålder.
126
Ledpannan käkleden (Articulatio temporomandibularis)
(Överkäken) bildas av fossa mandibularis, som är en del av processus zygomaticus ossis temporalis. Fossan avgränsas anteriort av tuberculum articulare. Tuberculum articulare är hos kvinnan sämre utvecklat än hos mannen, vilket gör att käkleden lättare går ur led hos kvinnan.
127
Ledhuvudet käkleden (Articulatio temporomandibularis)
(Underkäken), caput mandibulae, som sitter på processus condylaris mandibulae.
128
Ledskivan käkleden (Articulatio temporomandibularis)
Discus articularis.
129
Ledkapsel käkleden (Articulatio temporomandibularis)
Förstärks av ligament, varav lig. laterale är det viktigaste. Detta ligament förlöper i anterosuperior riktning.
130
M. temporalis
Ursprung (U): fossa temporalis, Fäste (F): processus coronoideus mandibulae, Innervering (I): n. mandibularis (trigeminus tredje gren). Funktion: höjer (elevation) mandibula.
131
M. masseter
U: arcus zygomaticus, F: ramus mandibulae, I: n. mandibularis. Funktion: elevation och bakåtdragning (retraktion) av mandibula.
132
M. pterygoideus medialis
U: processus pterygoideus lamina lateralis, maxilla F: angulus mandibulae (på insidan). I: n mandibularis. Funktion: höjer mandibula och rör den lateralt.
133
M. pterygoideus lateralis
U: fossa infratemporalis, processus pterygoideus lamina lateralis, F: condylus mandibulae, articulatio temporomandibularis ledkapsel. Funktion: drar mandibula framåt (protrusion) och lateralt.
134
Mimiska muskulaturen
Ligger subkutant och har utvecklats embryologiskt på ett speciellt sätt. Musklerna fäster med en ända i ben eller fascia och med den andra änden i huden. De ger oss våra karakteristiska mimiska drag, men har också som viktig funktion att försluta eller öppna ögonen respektive munnen. Alla är innerverade motoriskt av kranialnerv VII (n. facialis).
135
Käkleden (Articulatio temporomandibularis)
Käkleden gör det bl. a. möjligt att tugga, tala och skratta. De tre muskler som pressar samman käkarna (m. temporalis, m. masseter, och m. pterygoideus medialis) kan tillsammans uppnå en betydande kraft. Vissa cirkusartister kan bära vikten av sin kropp med hjälp av dessa muskler. M. pterygoideus lateralis får naturligtvis god hjälp av tyngkraften för att öppna munnen. Tuggning är en komplicerad rörelse där höjning, sänkning och rörelser i sidled ingår. För rörelsena i sidled är sannolikt m. pterygoideus lateralis viktigast.
136
M. occipitofrontalis
Höjer ögonbrynen, rynkar pannan och drar skalpen framåt.
137
M. orbicularis oculi
Stänger ögonlocket, blinkar.
138
M. orbicularis oris
Stänger munnen.
139
M. buccinator
Pressar kinden inåt mot kindtänderna.
140
Platysma
Drar ner käkbenet, sträcker halshuden.
