Osteologi + muskler och rörelse Flashcards Preview

NHoI > Osteologi + muskler och rörelse > Flashcards

Flashcards in Osteologi + muskler och rörelse Deck (140):
1

Os occipitale

Nackbenet.

2

Foramen magnum

Hålet i os occipitale genom vilken hjärnan står i förbindelse med ryggmärgen. Stora nackhålet.

3

Condylus occipitalis

Ledrullarna bredvid foramen magnum som ledar mot atlas.

4

Squama occipitalis

Slät yta posteriort om foramen magnum.

5

Canalis hypoglossi

Kanal anterolateralt om foramen magnum för n. hypoglossus.

6

Protuberantia occipitalis externa

Palperbar knöl posteriort på os occipitale, där bl.a. lig. nuchae fäster. Yttre nackknölen.

7

Os parietale

Hjässbenet, stora på sidan.

8

Linea temporalis superior

Övre bågformade linjen på os parietale. Fäste för fascian som omger m. temporalis. Tänkt linje, svår att se.

9

Linea temporalis inferior

Nedre bågformade linjen på os parietale. Föste för m. temporalis, en av tuggmusklerna. Tänkt linje, svår att se.

10

Os sphenoidale

Komplicerat, kilformat ben.

11

Corpus (os sphenoidale)

Centrala delen av os sphenoidale, kilbenskroppen.

12

Sella turcica

Grop i corpus, där hypofysen finns. "Turksadeln", likt en fossa.

13

Tuberculum sellae

Upphöjning på främre delen av sella turcica.

14

Fossa hypophysialis

Gropen i mitten av sella turcica.

15

Dorsum sellae

Bakväggen av sella turcica.

16

Clivus

"Backe" bakom sella turcica ner till foramen magnum.

17

Sinus sphenoidalis

Ett luftfyllt utrymme i corpus sphenoidale, en av näsbihålorna. Framför fossa hypophysialis.

18

Ala minor

Litet främre/övre vingformat utskott på os sphenoidale. Lilla kilbensvingen.

19

Canalis opticus

Rund öppning för synnerven i ala minor. Hål som en "vingbalk".

20

Fissura orbitalis superior

Spaltliknande öppning mot ögonhålan mellan ala major och ala minor. Den övre öppningen in i ögonhålan. Kärl och nerver till ögat löper här.

21

Ala major

Större bakre/nedre vingformat utskott på os sphenoidale. Stora kilbensvingen.

22

Foramen rotundum

En av tre viktiga öppningar i ala major. Runda hålet direkt under fossa orbitalis superior. N. maxillaris går här.

23

Foramen ovale

En av tre viktiga öppningar i ala major. Ovala hålet direkt under foramen rotundum. Genomgång för n. mandibularis.

24

Foramen spinosum

En av tre viktiga öppningar i ala major. Nedersta hålet, under foramen ovale. Genomgång för a. meningea media, som försörjer hjärnhinnor.

25

Fissura orbitalis inferior

Undre springan för kärl och nerver in i ögonhålan, mellan ala major och maxilla.

26

Processus pterygoideus

Två vertikalställda utskott på os sphenoidale. Kilbenets vingutskott.

27

Lamina lateralis processus pterygoidei

Laterala skivan av processus pterygoideus.

28

Lamina medialis processus pterygoidei

Mediala skivan av processus pterygoideus.

29

Hamulus pterygoideus

En krok i änden av lamina medialis processus pterygoidei.

30

Os temporale

Tinningsbenet, uppdelad i tre delar.

31

Pars petrosa

En av tre delar av os temporale. Klippdelen, innehåller innerörat. Mycket hål och knölar.

32

Processus mastoideus

Utskott på pars petrosa. Fäste för bl.a. m. sternocleidomastoideus. Vårtutskottet, det tjocka bakom örat.

33

Processus styloideus

Spetsigt utskott framför processus mastoideus. Går nedåt, "griffelutskottet".

34

Foramen stylomastoideum

Hål mellan processus mastoideus och processus styloideus, öppningen för canalis facialis. N. facialis löper här.

35

Canalis facialis

Kanalen innanför foramen stylomastoideum. N. facialis löper genom här.

36

Canalis caroticus

Kanal som innehåller a. carotica interna. Mynnar i foramen mastoideum, posteriort om processus mastoideus.

37

Cavum tympani

Hålrum i pars petrosa. Innehåller mellanörats ben och muskler. Trumhålan.

38

Canalis musculotubarius

Kanal för örontrumpeten och en av mellanörats muskler, m. tensor tympani. Förbinder mellanöra och hals, för tryckutjämning. Detta är benet, tuba auditiva är allt.

39

Meatus acusticus internus

Den inre hörselgången, öppnar sig i porus acusticus internus. För CN VIII.

40

Foramen jugulare

Stor öppning mellan pars petrosa och os occipitale. Sinus byter namn. Innehåller början av v. jugularis interna och CN IX - XI. Vidgar sig till fossa jugularis. Nerverna går ut mer medialt och är åtskilda från venen via ett bindvävsstråk.

41

Foramen lacerum

Fortsättningen av canalis caroticus. Hål med oregelbundna kanter mellan pars petrosa och os sphenoidale. Canalis caroticus går genom öppningen, medan botten av hålet förutom utgången av n. petrosus major är täckt med bindväv.

42

Pars tympanica

Del av os temporale där vi finner yttre hörselgången.

43

Porus acusticus externus

Stora öppningen av meatus acusticus externus.

44

Meatus acusticus externus

Yttre hörselgången, öppnar sig i porus acusticus externus.

45

Pars squamosa

Släta, superiora delen av os temporale. Belägen mellan os sphenoidale, os parietale och os occipitale.

46

Processus zygomaticus (os temporale)

Del av pars squamosa som deltar i bildningen av okbågen. Laterala kammen.

47

Fossa mandibularis

Gropen för underkäkens ledhuvud.

48

Tuberculum articulare

Benås framför fossa mandibularis, håller käken på plats. Större hos män - svårare att luxera käken.

49

Os frontale

Pannbenet.

50

Squama frontalis

Os frontalets stora, släta del.

51

Foramen sive incisura supraorbitalis

Öppning eller fåra strax ovanför ögonhålan där n. supraorbitalis (en gren av n. trigeminus) går. Foramen = hål. Incisura = fåra.

52

Foramen sive incisura frontalis

Medial fåra (ibland hål) för den mediala grenen av n. supraorbitalis.

53

Processus zygomaticus (os frontale)

Del av okbågen, från os frontale. Laterala delen av ögonhålan.

54

Fossa glandulae lacrimalis

Grop på insidan av processus zygomaticusm i den laterala delen av ögonhålans tak. Här finns tårkörteln.

55

Sulcus sinus sagittalis superioris

Skåra superiort, på insidan av os frontale. Fåran som sinus sagittalis superioris går i.

56

Sinus frontalis

Pannbensbihålorna, två stycken. Superiort/medialt om ögonhålan. Skiljs åt av septum sinuum frontalium.

57

Vomer

Plogbenet, bildar nedre delen av näsmellanväggen.

58

Os ethmoidale

Silbenet, ses från insidan.

59

Lamina cribrosa

Horisontalställd benplatta i os ethmoidale. Har små öppningar för n. olfactorius. Bredvid crista galli.

60

Crista galli

Vertikalställd benplatta på lamina cribrosa. Tuppkammen.

61

Lamina perpendicularis

Vertikalställd benplatta under lamina cribrosa. Övre delen av näsmellanväggen.

62

Labyrinthus ethmoidalis

Parig, vertikalställd benstruktur på os ethmoidale, som innehåller silbenscellerna.

63

Concha nasalis superior

Utskott på os ethmoidale. Övre näsmusslan. Lateral, förstorar slemhinnan mot näshålan. Svår att urskilja på en plastskalle där den ligger strax superioposteriort om concha nasalis media.

64

Concha nasalis media

Mellersta näsmusslan. Gör turbulent flöde i näshålan.

65

Concha nasalis inferior

Undre näsmusslan. Eget ben. Ramlar oftast ut i riktiga dödskallar, då det endast fäster i nässlemhinnan. Mest framträdande näsmusslan i plastskallar.

66

Os nasale

Näsbenet, första delen av näsan.

67

Os lacrimale

Tårbenet, medialt/inferiort om ögat.

68

Fossa sacci lacrimalis

Grop för tågsäcken, belägen i början av canalis nasolacrimalis (näs-tårkanalen), där sulcus lacrimalis utgör benfåran för denna.

69

Canalis nasolacrimalis

Näs-tårkanalen. Börjar i fossa sacci lacrimalis.

70

Sulcus lacrimalis

Benfåran som ligger superiort om fossa sacci lacrimalis.

71

Os palatinum

Gombenet, sista 1/3 av hårda gomen.

72

Lamina perpendicularis

Bilateral vertikalställd benplatta på os palatinum. Lateralvägg av nässlemhinnan.

73

Os zygomaticum

Okbenet. Okbågen är större, består av fler delar.

74

Maxilla

Överkäken.

75

Corpus maxillae

Centrala delen av maxilla.

76

Foramen infraorbitale

Ett hål i corpus maxillae, strax under ögonhålan. Här mynnar canalis infraorbitalis.

77

Canalis infraorbitalis

Kanal som mynnar i foramen infraorbitale. Här går n. infraorbitalis (gren av n. trigeminus).

78

Hiatus maxillaris

Stor öppning i maxillas mediala vägg. Öppning till sinus maxillaris.

79

Sinus maxillaris

Den största av näsbihålorna, i maxilla. Mynnar i näshålan via hiatus maxillaris, under concha nasalis media.

80

Processus frontalis

Pannutskottet, del av maxilla mot os frontale.

81

Processus zygomaticus (maxilla)

Utskott på maxilla mot os zygomaticum. Del av okbågen.

82

Processus palatinus

Del av maxilla, främre 2/3 av hårda gommen.

83

Canalis incisivus

Kanal där kärl och nerver till gommen löper. Öppnar sig i foramen incisivum.

84

Foramen incisivum

Där canalis incisivus öppnar sig. Här går kärl och nerver till gommen.

85

Crista nasalis

Benkam ovanpå processus palatinus, i vilken näsmellanväggen fäster.

86

Processus alveolaris

Utskott där överkäkens tänder fäster.

87

Os incisivum

Ben där de fyra framtänderna fäster. Är från början ett självständigt ben som sedan växer fast i maxilla.

88

Mandibula

Underkäken.

89

Corpus mandibulae

Horisontella delen av mandibula, centralt. Här fäster underkäkens tänder.

90

Basis mandibulae

Undre delen av corpus mandibulae, där tänderna inte fäster.

91

Foramen mentale

Öppning i basis mandibulae för n. mentalis (trigeminusgren).

92

Pars alveolaris

Del av corpus mandibulae där tänderna fäster.

93

Ramus mandibulae

Vertikalställda delen av mandibula.

94

Angulus mandibulae

Vinkeln mellan corpus mandibulae och ramus mandibulae.

95

Processus condylaris

Det bakre av ramus mandibulaes två utskott.

96

Caput mandibulae

Underkäkens ledhuvud. På processus condylaris. Fortsättning av collum mandibulae.

97

Collum mandibulae

Halsen innan caput mandibulae. Del av processus condylaris.

98

Processus coronoideus

Främre utskottet på ramus mandibulae.

99

Foramen mandibulae

Öppning på insidan av ramus mandibulae för canalis mandibulae.

100

Canalis mandibulae

Benkanalen som öppnar sig i foramen mandibulae. Förlöper på insidan av mandibula. Här går n. alveolaris inferior (gren av n. trigeminus).

101

Incisura mandibulae

Inskärningen mellan processus condylaris och processus coronoideus.

102

Cranium

Uppdelat i viscerocranium och neurocranium. Omfattar fler än ett ben.

103

Viscerocranium

Samlingsnamn för de övriga skallben som inte omger hjärnan.

104

Neurocranium

Samlingsnamn för de skallben som omger hjärnan.

105

Calvarium

Skalltaket, likt en kalott.

106

Lamina externa

Yttersta delen av skallbenen, består av kompakt ben.

107

Diploe

Skikt spongiöst ben i skallen, mellan lamina externa och lamina interna.

108

Lamina interna

Inre lagret av skallbenen, består av kompakt ben.

109

Basis cranii externa

"Utsidan/undersidan" av skallbasen.

110

Basis cranii interna

"Insidan" av skallbasen. Har tre gropar.

111

Fossa cranii anterior

Främre gropen av skallbasen. Innehåller frontal/prefrontalcortex.

112

Fossa cranii media

Mellersta gropen av skallbasen. Innehåller temporalloben.

113

Fossa cranii posterior

Bakre grop av skallbasen. Innehåller cerebellum.

114

Arcus zygomaticus

Okbågen. Bildas av processus zygomaticus x 3 och os zygomaticus.

115

Fossa temporalis

Gropen mellan linea temporalis inferior och arcus zygomaticus.

116

Fossa infratemporalis

Fossa temporalis djupare, nedre del.

117

Fossa pterygopalatina

En grop mellan processus pterygoideus ossis sphenoidalis och os maxilla. Ingen riktig struktur, mer ett område.

118

Palatum osseum

Hårda gommen. Består av os palatinum, processus palatinus maxillae och os incisivum.

119

Pterion

Området vid tinningen där skallen är som tunnast. Här möts ossa parietalis, temporalis, frontalis et sphenoidalis. Fraktur farlig p.g.a. eventuell epiduralblödning från a. meningea media, den största artären som försörjer hjärnhinnorna.

120

Suturer

Skallens skarvar.

121

Sutura coronalis

Skarven mellan os frontale och os parietale. Ligger som ett coronarsnitt.

122

Sutura sagittalis

Skarven mellan ossa parietalis. Ligger som ett sagittalsnitt.

123

Sutura lamboidea

Skarven mellan os occipitale och os parietale. Liknar tecknet för lambda (λ).

124

Sutura squamosa

Skarven mellan os temporale och os parietale.

125

Sutura frontalis

Skarv mellan pannbenets hälfter. Förbenas ganska sent, vid åtta års ålder.

126

Ledpannan käkleden (Articulatio temporomandibularis)

(Överkäken) bildas av fossa mandibularis, som är en del av processus zygomaticus ossis temporalis. Fossan avgränsas anteriort av tuberculum articulare. Tuberculum articulare är hos kvinnan sämre utvecklat än hos mannen, vilket gör att käkleden lättare går ur led hos kvinnan.

127

Ledhuvudet käkleden (Articulatio temporomandibularis)

(Underkäken), caput mandibulae, som sitter på processus condylaris mandibulae.

128

Ledskivan käkleden (Articulatio temporomandibularis)

Discus articularis.

129

Ledkapsel käkleden (Articulatio temporomandibularis)

Förstärks av ligament, varav lig. laterale är det viktigaste. Detta ligament förlöper i anterosuperior riktning.

130

M. temporalis

Ursprung (U): fossa temporalis, Fäste (F): processus coronoideus mandibulae, Innervering (I): n. mandibularis (trigeminus tredje gren). Funktion: höjer (elevation) mandibula.

131

M. masseter

U: arcus zygomaticus, F: ramus mandibulae, I: n. mandibularis. Funktion: elevation och bakåtdragning (retraktion) av mandibula.

132

M. pterygoideus medialis

U: processus pterygoideus lamina lateralis, maxilla F: angulus mandibulae (på insidan). I: n mandibularis. Funktion: höjer mandibula och rör den lateralt.

133

M. pterygoideus lateralis

U: fossa infratemporalis, processus pterygoideus lamina lateralis, F: condylus mandibulae, articulatio temporomandibularis ledkapsel. Funktion: drar mandibula framåt (protrusion) och lateralt.

134

Mimiska muskulaturen

Ligger subkutant och har utvecklats embryologiskt på ett speciellt sätt. Musklerna fäster med en ända i ben eller fascia och med den andra änden i huden. De ger oss våra karakteristiska mimiska drag, men har också som viktig funktion att försluta eller öppna ögonen respektive munnen. Alla är innerverade motoriskt av kranialnerv VII (n. facialis).

135

Käkleden (Articulatio temporomandibularis)

Käkleden gör det bl. a. möjligt att tugga, tala och skratta. De tre muskler som pressar samman käkarna (m. temporalis, m. masseter, och m. pterygoideus medialis) kan tillsammans uppnå en betydande kraft. Vissa cirkusartister kan bära vikten av sin kropp med hjälp av dessa muskler. M. pterygoideus lateralis får naturligtvis god hjälp av tyngkraften för att öppna munnen. Tuggning är en komplicerad rörelse där höjning, sänkning och rörelser i sidled ingår. För rörelsena i sidled är sannolikt m. pterygoideus lateralis viktigast.

136

M. occipitofrontalis

Höjer ögonbrynen, rynkar pannan och drar skalpen framåt.

137

M. orbicularis oculi

Stänger ögonlocket, blinkar.

138

M. orbicularis oris

Stänger munnen.

139

M. buccinator

Pressar kinden inåt mot kindtänderna.

140

Platysma

Drar ner käkbenet, sträcker halshuden.