Föreläsning bedömningssamtal med barn och föräldrar Flashcards
Vad är innehållet i bedömningen/huvudrubriker att ta fasta på?
*Bedömningssamtal med föräldrar och barn
*Anamnes (generell eller fördjupad)
*Beteendeobservationer
*Skattningsskalor med fokus på generellt fungerande
*Information från andra instanser
Vad finns det för typ av strukturerade samtal?
Icke-strukturerat samtal och halv-strukturerat samtal
Vad är för- och nackdelarna med icke-strukturerat och halv-strukturerat samtal?
Fördelar med håller samtalet öppet? Kanske kommer upp saker som inte hade kommit upp vid ett mer strukturerat samtal. Kanske bekvämare för patienten inte ha för strukturerat samtal, blir mer ett öppet samtal, inte alltför styrt.
Nackdelar? Kanske missar saker som man inte frågat om. Har oftast tidsram.
Mall med frågor, fördelar och nackdelar? Vill inte att det ska upplevas som förhör, vi har ansvar i samtalet att få det att flyta på.
Rekommenderar första ggn träffar familj bedömningssamtal/annat samtal → ge familjen lite tid för de att förklara hur kommer det sig att ni är här idag? De själva får berätta vad som upptar dem → får ledtrådar. Sedan kan man ha det strukturerat → vad vi brukar fråga om för att få bild av barnet; miljö, problematik, skolan, vilka man lever med, intressen, tidigare svårigheter etc.
Flexibilitet vid samtalet. Kunna slänga om frågorna så det anpassas utefter när saker tas upp i samtalet. Vi psykologer har ansvaret för strukturen på samtalet.
Vad kan man ställa för frågor avseende problembeskrivningen?
*Vilket/vilka problem finns? Hur visar sig detta/dessa? Exempel på situationer?
*Hur länge har problemet funnits? Har det förändrats på något sätt över tid?
*Hur ofta märks problemet av? Intensitet?
*Upplever barnet/ungdomen också att det är ett problem?
*Hur har föräldrarna hanterat problemen så här långt?
*Har barnet/ungdomen försökt hantera problemet på något sätt?
*Har något fungerat särskilt bra/dåligt?
*Hur mycket av problemet tillskrivs barnet/ungdomen respektive omgivningen?
Vad ska man tänka på vid föräldrasamtalet?
*Lyhördhet. Ta emot eventuella känslor.
*Vad är prioriterat för föräldrarna just nu?
*Har föräldrarna en samsyn på barnets mående och svårigheter och vad de kan bero
på?
*Om utredning efterfrågas, samtycke och samsyn om vad som ska utredas och varför
*Finns kontakt med andra instanser? Hur ser den kontakten ut ? Pågående eller
planerade insatser? Vilka mer ska involveras?
*Avsluta med ”kontrakt”, planering.
*Alltid vid utredning anpassa din kommunikation efter mottagaren. Vilka förväntningar
har föräldrarna på dig?
Vad är viktigt att tänka på inför samtalet med barnet/ungdomen?
*Viktigt att barnet/ungdomen kommer förberedd – fokus på att barnet ska få hjälp
*Föräldrarna informerar om vem barnet/ungdomen ska träffa och syftet med besöket
*Tänk på att föräldrar kan ibland behöva lite stöd i hur de ska förklara för barnet/ungdomen. Normalisera detta och vid behov erbjud hjälp i hur de ska berätta
Vad är viktigt att tänka på inför samtalet med föräldrar och barnet/ungdomen?
*Berätta om vem du är och varför barnet/ungdomen och du träffas
*Anpassa informationen till barnets/ungdomens utvecklingsnivå
*Alliansbyggande – aktivitet är bra i det syfte
*Observera barnet/ungdomen och interaktionen med föräldrarna
*Informera om vad som ska ske nästa gång. Vissa gärna om ni kommer att vara på annat rum
*Notera om barnet/ungdomen sett någon hen skulle vilja göra nästa gång
Vad är viktigt att tänka på inför det enskilda samtalet med barnet/ungdomen?
*Kreativitet, använd dig gärna av visuellt material, rita upp skattningar, barnet/ungdomen får rita mm
*Anpassa din kommunikation till barnet/ungdomens funktionsnivå och mognad
*Fingertoppskänsla – timing i frågorna
*Ta reda på information utan att överbelasta med frågor
*Bjud in, icke-dömande inställning
Vad för frågor är viktigt att tänka på/ställa under det enskilda samtalet med barnet?
- Hur ser barnet/ungdomen på problemet? Hur hanterar barnet problemet?
- Hur tänker barnet/ungdomen ang. de vuxnas problembeskrivning?
- Hur fungerar kamratrelationerna? Relationerna med de vuxna?
- Styrkor och svårigheter kognitivt och akademiskt? Andra styrkor?
- Självkänsla
- Mående? Nedstämdhet, ångest, självskada, självmordstankar… När mår
barnet bra? - Familjeklimat. Hur fungerar det i familjen?
- Trivsel i skolan?
- Planer och önskningar för framtiden?
- Viktiga livshändelser. Utsatthet? Föreligger det omständigheter som kräver ett
omedelbart ingripande av socialtjänsten?
Eventuellt använda ”Jag tycker jag är”- formuläret eller Becks ungdomsskalor
(7 år och uppåt – helst äldre än 7) som del i samtalet
Bilda sig en uppfattning om barnets förutsättningar att tillgodogöra sig olika
typer av interventioner
Vad är viktigt att tänka på inför samtalet med UNGDOMEN?
- Upplys tonåringen om sekretess
- Becks ungdomsskalor värdefullt som del i samtalet
- Nätverkskarta och livslinje
- Fråga om droganvändning, sex och normbrytande beteende – områden
tonåringar sällan diskuterar med föräldrar eller andra vuxna. Lyssna in och undvik moraliseringar - Fråga efter andra svårigheter eller ämnen ungdomen vill ta upp – viss frihet i samtalet
Vad är viktigt att tänka på avseende anamnesupptagning för barn 0-5 år?
*Styrkor hos barnet
*Graviditet och förlossning,
nyföddhetsperiod
*Fysisk hälsa och barnsjukdomar
*När slutade barnet med blöja?
*Anknytningssvårigheter?
*Motorisk utveckling
*Social utveckling
*Utveckling av tal, språk, kommunikation
*Koncentration, uppmärksamhet,
aktivitetsnivå
*Hur fungerar det på förskola?
Övergångar?
*Temperament, affekt och
beteendereglering
*Intressen, aktiviteter
*Viktiga händelser i barnets liv
Vad är viktigt att tänka på avseende anamnesupptagning för barn 6-12 år?
- Styrkor hos barnet
- Fysisk hälsa och sjukdom
- Tidigare utveckling
- Akademisk prestation, kognitiv utveckling
- Utveckling av moraliskt tänkande och uppförandeproblem
- Känslomässig reglering, mående
*Beteenden kring mat, vikt, utseende - Förmåga till socialt samspel
- Viktiga händelser i barnets liv
- Hur fungerar det i skolan?
Vad är viktigt att tänka på avseende anamnesupptagning för ungdomar 13-17 år?
*Styrkor hos barnet
*Tidigare utveckling
*Fysisk hälsa och sjukdom
*Akademisk prestation, kognitiv förmåga,
problem i skolarbetet
*Förmåga att anpassa sig till regler
*Anpassning till jämnåriga, problem med
vänskapsrelationer, socialt samspel med
vuxna
*Känslomässig och beteendemässig
reglering, mående
*Beteenden kring mat, vikt, utseende
*Alkohol och droger
*Ev. psykotiska symtom
*Viktiga händelser i ungdomens liv?
Traumatiska händelser?
*Tidigare kontakter utifrån utveckling och
mående?
Vad är viktigt att tänka på avseende anamnes för alla åldrar?
*Fördjupa anamnesen utifrån syfte och frågeställning samt om du som psykolog
upptäcker att det framkommer aspekter som är viktiga att veta mer om.
*Fråga också om det finns något mer som föräldrarna vill berätta om
Vad är viktigt att tänka på avseende beteendeobservationer?
*Vid besökstillfällena:
Observation av interaktionen mellan barn/ungdom och föräldrar
Observation av barnet/ungdomen vid kontakten med dig. Hur är barnet/ungdomen i
kontakten med dig? Åldersadekvat samspel? Språk och kommunikation? Tempo?
Beteende? Några särskilda styrkor och svårigheter som framkommer?
*Ibland finns det behov av att observera barnets/ungdomens beteende i
förskola/skola
Fokus då på olika utvecklingsområden, funktionsnivå samt se till att observera
beteende i strukturerad och ostrukturerad aktivitet (undervisning respektive rast)
Vad för typ av information kan man inhämta från skolan?
*Akademisk prestation – specifika styrkor
och svårigheter
*Självständighet. Exekutiv funktion.
Regler.
*Relationen till vuxna på skolan och fritids
*Kamratrelationer
*Något särskilt kring måendet?
*Tidigare utredningar? Tidigare insatser?
Hur föll dessa ut?
*Eventuella aktuella anpassningar?
*Lärarens uppfattning om problemet och
hur det kan lösas
*Skolans förväntningar (vad förväntas
barnen klara av i olika avseenden?)
Tänk på att man beroende på
kontext och syfte också kan behöva
hämta in info från annat för
barnet/ungdomen viktigt sammanhang.
