Utredningsinstrument psykometri och teori föreläsning Flashcards
Varför är neuropsykologiska tester användbart?
- Beskriva styrkor och svagheter och identifiera förändringar och avvikelser i
psykologisk funktion (kognition, beteende, emotioner) i termer av
närvaro/frånvaro och i vilken grad - Fastställa om förändringar eller dysfunktion är associerat med neurologisk
sjukdom, psykiatriska tillstånd, intellektuell funktionsnedsättning mm - Fastställa biologiska korrelat av testresultat: identifiera, gradera och
lokalisera dysfunktion - Bedöma förändring över tid och utveckla prognos
- Ge guidning i rehabilitering och planering för arbete och utbildning (eller
kombination av dessa) - Ge guidning och kunskap till familj, vårdnadshavare och individen
- Planering för behandling
Varför har vi diagnoser/sätter diagnoser?
Man kan få den hjälp man behöver. Kan vara kriterium få viss behandling eller kontakt inom viss verksamhet. Kunna få tillgång till vissa interventioner. Få profesionell hjälp. DBT t.ex. Som erbjuds om man har instabil personlighetssyndrom.
Prognos - t.ex. ESSENCE - vet att det är livslångt. Depression t.ex. Fått första depressionsepisod → får en behandling mår bra och sen fortsätter vara bra. Svårt uttala oss specifikt för en viss individ. Men kan säga något om prognosen.
Gemensamt språk att tala runt problemen - kan konceptualisera drag/symptom. Kan beskriva det såsom en diagnos kan underlätta också och även för att remittera patienten vidare till en annan klinik. Skapar tydlighet istället för att ta en omfattande beskrivning. Givetvis är symptomen olika ändå trots diagnos för varje individ. Fått namn på ett tillstånd → underlättar → söka vidare info själv på internet, läsa mer om strategier och uppnå självkontroll.
Viktigt för individen - rättigheter till stöd - t.ex. IF, stöd i skolan vid dyslexi
Stigmatisering vs “neurodiversity” → en diagnosbeskrivning i många fall kan underlätta för omgivningen för att uppnå förståelse. Vissa diagnoser ff förenade med stigma, ex schizofreni. Autism vet väldigt många vad det är idag och blivit mindre stigmatiserat. Neurodiversity=individer har olika möjligheter och förutsättningar → diagnoser behöver inte vara ngt negativt utan beskriva bredden av oss människor. Vissa tycker det är ett bra begrepp, andra tycker det är mindre bra.
Vad kan vi mäta med psykometri? Kan vi mäta allt?
Allt? Nja, men en hel del.
Instrument → mäta individs intellektuella funktion, specifika kognitiva förmågor, achievement test (osäker på etablerat test i Sverige, men andra länder mäta matematik/läsning, NP)
Test → fånga upp olika typer av sociala förmågor också.
Formulär - fånga vissa specifika fenomen, fånga in intressen. Brett område. Rekrytering. Urval. Personlighet också som vi pratade om tidigare.
Mätning vårt försök fånga in ngt mha specifika mått. Försöker fånga “constructs”. Om det underlättar tänk koncept. Abstraktion av verkligheten. Klassisk testteori → finns alltid visst mått av error.
Har ett resultat = tänker att det finns personens sanna värde i resultatet och ett mätfel.
Mätning gör abstraktionen mer konkret, blir mer konkret med en siffra. Siffror kan göra att vi kan jämföra med värdet för individer i samma ålder. Gör komplexitet mer hanterbar men kan övertolkas → kanske för mkt fokus på en viss siffra och vad det kan innebära. Finns alltid ett mått av osäkerhet, alltid ta hänsyn till hela individen och hela situationen kring individen. Helhetsbedömning.
Testpoäng = de observerbara uttrycken för egenskapen vi mäter.
På inget sätt ett absolut mått, utan ett fungerande relativt mått.
Konfidensintervall - sätt att hantera att det finns visst mått av osäkerhet.
Vad kan du säga om maximal prestation/typiskt utförande vid testning?
De beskrivs i att testa barn och ungdomar boken.
Lee Cronbach har gjort. Han försökte kategorisera test i 2 typer. Ursprungliga kategoriseringen mer komplex, detta är för att underlätta:
Test som mäter maximal prestation: vad en individ som bäst kan prestera inom en domän (färdighets-, begåvnings- och funktionstest), exempelvis WAIS och WISC. Standardiserade omständigheter → då vi mäter en individ.
Test som mäter typiskt beteende/utförande: hur en individ reagerar i situationer (personlighetstest - jag litar på min arbetskamrat t.ex., skattningsskalor, vane- och intresseinventorier)
Vad innebär det att standardiserade tester är normerade?
dvs utprövade i den population de är
avsedda för
Vad är normgrupp?
Urval av testpersoner som är representativa för befolkningen som testet
är avsett för
Vad är normering?
Man tar fram referensvärden för hur människor i en viss population brukar
klara testets uppgifter
Vad innebär det att normera?
Att normera innebär att man bestämmer fördelningens utseende, medelvärde och
standardavvikelse
Varför är god normering viktig?
God normering är viktig för att kunna dra slutsatser om resultat
Vad innebär reliabilitet?
Hur tillförlitligt är testet?
Handlar om stabilitet och enhetlighet (consistency)
Kan mätas på olika sätt:
Test-retest: mäter stabilitet i mätning över tid, t.ex. samma test upprepas efter
några veckor
Inter-rater reliability (interbedömarreliabilitet): I vilken grad stämmer olika
personers mätningar överens? T.ex. scorar olika bedömare samma item på
samma sätt?
Alternate forms/Parallella versioner: två parallella testversioner av ett visst
test
Internal consistency (intern konsistens): Mäts samma koncept? dvs. hänger testets items ihop
på ett förväntat och enhetligt sätt? Finns det en samstämmighet i utfallet mellan olika delar i en
enkät som tar upp samma fenomen?
Mäts med Cronbach’s alfa - mått på samstämmighet mellan olika parametrar. Lätt att
kalkylera eftersom det bara kräver ett mättillfälle
Koefficienten kan anta värden mellan 0 och +1
0 = ingen intern konsistens, 1 = total intern konsistens
Värden för reliabla test brukar ligga på 0,7 (acceptable) och över.
Ingen metod bättre än den andra – lämplighet beror på kontext.
Reliabilitet är en förutsättning för validitet!
Vad är validitet?
Mäter testet det det avser att mäta?
Är det vi mäter relevant för vad jag vill undersöka? Är det meningsfullt?
Behöver utvecklas och justeras utifrån kunskapsläge
Content validity (innehållsvaliditet): vid kunskapstest eller avgränsade färdighetstest.
Hur representativt är testet för sitt område?
Icke-statistisk. Bedöms av experter
Construct validity (begreppsvaliditet): Hur väl mäter testet ett teoretiskt definierat
psykologiskt begrepp?
Förutsätter teoretisk förankring.
Construct validity forts.
Visar testet det ”förväntade” mönstret/riktning av förhållande med ett annat test?
Discriminant validity (diskriminativ validitet): testet korrelerar inte (eller korrelerar marginellt)
med test av andra, skilda konstrukter (t.ex. självkänsla och intellektuell funktion)
Convergent: testet korrelerar med test som avser att mäta samma eller ett enligt teorin
relaterat konstrukt (t.ex. depression och annat frågeformulär om depression, eller neg.
korrelation med frågeformulär om glädje, lycka, eller neg. korr mellan formulär av
självförtroende och depression)
Criterion-related validity (kriterievaliditet): Hur väl hur väl en testvariabel korrelerar med ett
i förväg uppsatt kriterium
-concurrent (samtidig) och predictive (prediktiv)
Concurrent: kriterievariabeln föreligger vid samma tidpunkt som testresultatet
Predictive: kriterievariabeln föreligger först vid senare tidpunkt
Vad innebär ekologisk validitet i testning?
= i vilken grad resultatet kan generaliseras till ”verkliga” livet
Hur pass överförbart är testresultatet till individens vardag?
Vad innebär testkänslighet?
testets förmåga att korrekt identifiera personer med (eller i riskzon
för att utveckla) viss sjukdomen/tillståndet/viss klinisk problematik eller
diagnos/förhöjd risk för…
Vad är testspecificitet?
Testets förmåga att korrekt identifiera dem utan
sjukdomen/tillståndet. d/(b+d) - andelen utan tillståndet som identifieras av testet
Vad innebär cut-off på test?
En avvägning mellan sensitivitet och specificitet
