Föreläsning introduktion till utredning av barn Flashcards
Vilka skillnader finns det vid utredning av barn och utredning av vuxna?
*Informationskällor: närstående/föräldrar alltid med
*Klinisk intervju fortfarande viktig men….: Barn har en begränsad förmåga till
abstraktion och självreflektion. Barn är beroende av sina föräldrar och mycket
lojala.
*Observationer vid testning
*Behov av anpassning från testledare
*Kräver en del kreativitet och flexibilitet → ändra längd på besöket, ändra ordningen på testning etc. Anpassar oss även efter vuxna men anpassar sig ännu mer vid testning av barn.
Hur inleder man en utredning?
*Förtydliga frågorna (beskriva varför vi frågar vissa saker), ringa in problemet, tillsammans med barnet och omgivningen
försöka se problemet ur olika perspektiv
*Miljön ska alltid belysas i en utredning - pga barn lever i en kontext. Bronfenbrenners modell kan man tänka. Vi lever i olika system. Ta hänsyn till barnets specifika levnadsomständigheter. Bor de på ett ställe/växelvis? Hur går det i skolan? Specifika anpassningar? Kan det finnas omständigheter i de olika kontexter som påverkar problembilden?
*Det som fungerar bra ska också uppmärksammas – barnets och omgivningens resurser → viktigt att alltid tänka på styrkor och lyfta och plocka upp. När funkar barnet bra? Finns det situationer där det inte syns lika tydligt?
Vilka två modeller finns för psykologisk utredning? Bara nämn dem
- Metodorienterad utredning
- Problemorienterad utredning
(Finns även utredning riktad mot befintlig behandling eller insats)
Hur ser utredningsförfarandet ut, alltså när behov av utredning redan är bedömd då ska följande ske…?
*Remiss- och journalgenomgång
*Intervju/anamnes med föräldrar/närstående
*Samtal med barnet/ungdomen
*Rekvirering av relevanta journaler från andra verksamheter (t.ex. BVC,
elevhälsojournal)
*Frågeformulär/skattningsskalor
*Samtal med förskolepersonal eller lärare - ibland antingen ringa dem alt skicka ut skattningsskala.
*(Förskoleobservation, skolobservation) - fundera igenom innan t.ex. Skolbesök kan vara mer utpekande för barnet. Säga “ska se hur ni arbetar i klassen” eller ngt annat så inte barnet du ska observera blir utpekad.
*Psykologisk testning (för små barn inkludera även lekobservation)
*Sammanställa utredningen, författa utlåtande
*Återgivningssamtal med 1. Föräldrar 2. barnet/ungdomen och föräldrarna 3. Förskole-/Skolpersonal - skolpersonal vill ofta få tips av psykologer. Samtycke måste inhämtas, brukar inte vara problem från föräldrarna.
*Vidare remittering vid behov - beroende på vad vi kom fram till.
FLEXIBILITET! Ytterligare steg vid behov. Andra upplägg kan vara aktuella men alltid
inhämta info från barnets/ungdomens viktiga miljöer.
Vilka två huvudtyper av test finns det?
Test som mäter maximal prestation
Test som mäter typiskt beteende
