Gamla tentafrågor - 1p. frågor Flashcards
Hur bör du förvara testprotokollen efter en utredning?
Testprotokoll och andra delar i en utredning som tex psykologutlåtande journalnotat ska sparas i journalen. Testprotokollet innehåller resultatet av en psykologisk testning och är väsentliga uppgifter för patientens vård samt behandling. Testprotokollet är viktigt att spara för att ha som underlag och kunna jämföra med utredningar/testningar som görs i uppföljning vid senare tid i livet på samma individ. Det är även viktigt av andra anledningar, tex när utveckling/funktion ska bedömas, utvärderingar av olika insatser, uppföljning av sjukdomsförlopp och skador samt inte minst i forskningssyfte.
Allt material som ingår i eller utgör underlag för psykologiskt prov är skyddat av sekretess reglerat i Offentlighets- och sekretesslagen. Det är viktigt att testprotokollet förvaras på ett sådant sätt att endast behöriga testanvändare har tillgång till det. Det ska finnas journalanteckningar om att det finns journalhandlingar i form av testprotokoll och exakt var detta förvaras. Varför detta är viktigt är för att materialet är skyddat av sekretess, dels gentemot allmänheten på grund av att testet kan bli obrukbart om det visas för andra, dels eftersom individens uppgifter omfattas av sekretessen för att skydda hens integritet. Sekretessen gäller även gentemot patienten själv men täcker dock inte resultaten från testningen, utan endast testmaterialet. Testprotokollet och data från det ska inte hanteras av någon som inte är behörig att göra det.
Definiera test-retest-reliabilitet
När man mäter reliabilitet vill man ta reda på hur tillförlitligt/stabilt ett test är och att resultatet inte beror på slumpen.
Ett exempel på hur reliabilitet kan mätas är genom test-retest metoden då man mäter stabilitet i mätning över tid. En individ får då göra ett och samma test vid två olika testtillfällen och resultaten vid båda tillfällena jämförs. Om patientens resultat är stabilt från testtillfälle 1 till testtillfälle 2 visar det en god test-retest reliabilitet. Något som bör tas i åtanke vid denna metod är att det kan finnas en viss inlärningseffekt hos patienten, som möjligtvis kommer ihåg vissa delar från första testtillfället. I manualerna finns information för hur lång tid som rekommenderas mellan testningarna för att veta om den så kallade inlärningseffekten förväntas eller inte.
Definiera interbedömarreliabilitet
När man mäter reliabilitet vill man ta reda på hur tillförlitligt/stabilt ett test är och att resultatet inte beror på slumpen. Ett annat exempel på hur reliabilitet kan mätas är genom interbedömarreliabilitet (inter-rater reliability). Här mäts det genom att undersöka i vilken grad olika personers mätningar stämmer överens, tex poängsätter olika psykologer på samma sätt? Om testet har god interbedömarreliabilitet innebär det att resultatet av en testning blir samma oberoende av vem som bedömer det.
Redogör kortfattat skillnaden mellan test som mäter maximal prestation och sådana som mäter typiskt utförande
- Maximal prestation = mäta vad individen som bäst kan prestera inom en domän. Avser att mäta TP:s totala kapacitet inom färdigheter, funktion och begåvning. T.ex. WISC (6-17 år) och WAIS (16-90 år)
- Typiskt utförande - mäta hur en individ reagerar, beter sig och agerar i olika situationer. Man testar hur TP vanligtvis är och fungerar genom att undersöka personlighet och intressen. Ex: personlighetstest, olika skattningsskalor som BRIEF, SRS och “Jag tycker jag är” (självskattning)
När ska man använda ABAS-3 över BRIEF-2?
När man vill bedöma adaptivt beteende och funktionella färdigheter (dvs hur väl klarar en individ av att fungera i vardagen) då ska man använda sig av ABAS-3
Medan om syftet är att bedöma exekutiva funktioner dvs planering, organisation och problemlösning då ska man använda sig av BRIEF-2.
Vid misstanke om autism, vilka tester ska man använda sig av då, nämn en standardiserad skattningsskala, standardiserad observation och halv-strukturerad standardiserad intervju?
Standardiserad skattningsskala: SRS-2
Standardiserad observation: ADOS-2
Standardiserad intervju: ADI-R
Vad kan man använda för diagnostisk intervju vid misstanke om ångeststörningar, ADHD och depression?
ADIS (anxiety disorders interview schedule)
