Myeloproliferativa sjukdomar Flashcards
(39 cards)
Vilka sjukdomar omfattar Myeloproliferativa sjukdomar främst?
Gruppen omfattar främst:
Polycytemia vera.
Essentiell trombocytemi.
Myelofibros.
Kronisk neutrofil leukemi (KNL) (Mycket ovanlig)
Kronisk eosinofil leukemi (KEL) (Mycket ovanlig)
Har olika symtom och omfattar olika delar av det hematopoetiska systemet.
VAd är Polycytemia vera?
Är en myeloproliferativ neoplasm med ökning av främst erytrocyter, men ofta även leukocyter och trombocyter.
Vad leder oftas till misstanke om Polycytemia vera?
Oftast högt Hb som leder till misstanke. Ett annat vanligt tecken är järnbrist som ger en paradoxal järnbrist polycytemi. Ger ofta hög EVF även vid måttligt förhöjt hemoglobin.
Vad är största risken med PV?
Största risken är tromboemboliska komplikationer. Men även utveckling av sekundär myelofibros respektive akut leukemi.
Hur många patienter får PV och vad är medelåldern?
Är en ovanlig sjukdom med 160 nya patienter per år. Medianåldern är 70 år. Ingen skillnad i könsfördelning.
Symtom PV?
Symtom:
De flesta patienter upptäcks vid provtagning för annan sjukdom då de höga blodvärdena ses.
Mer än 35% har haft trombos i samband med eller närmsta året innan diagnos. Cirka 5% har haft någon blödningskomplikation.
Vid diagnos kan dessa symtom påvisas:
Nedsatt livskvalitet.
Trötthet.
Sömnsvårigheter.
Klåda främst efter dusch.
Huvudvärk.
Ansiktsrodnad.
Stickningar i fingrar och tår.
Orsak till PV?
Mutation i enzymet Januskinas 2 (JAK2). V617F-mutation leder till att JAK2 blir uppreglerat och ger en konstant proliferationssignal till de blodbildande cellernas kärna.
Denna mutation påvisas hos mer än 65% av patienterna med PV.
Diffdiagnoser till PV?
Pseudopolycytemi.
Sekundära orsaker.
Statusfynd vid PV?
Oftast få fynd.
Ev mjältförstoring, men kan sällan palperas utan krävs UL.
Hur ser oftast labproverna ut vid PV?
Labprover:
Hb över 165 g/l hos män och över 160 hos kvinnor.
EVF förhöjd.
LPK och/eller TPK förhöjt hos 30-50%.
LD ofta lätt stegrat.
Viktigt prov för PV?
JAK2V617F-mutationsanalys tas som venöst prov.
Ultraljud och benmärgsbiopsi vid PV?
Övriga undersökningar:
Ul för ev mjältförstoring.
Benmärgsbiopsi behövs ej alltid göras för korrekt diagnos men ger viktig information om cellhalt och ev förekomst av fibros och rekommenderas att utföras även vid diagnostiserad PV.
Mål behandling PV?
Målet med behandlingen är att minska risken för Trombos och blödning samtidigt som man minskar risken för transformation till akut leukemi och myelofibros
Symtomatisk behandling PV?
Vad ska man tänka på?
Har nästan alltid järnbrist men behandlas ej med järn då det kan leda till dramatisk stegring av EVF.
Viktigt att minska på övriga riskfaktorer som rökning, hypertoni och diabetes.
Flebotomi är förstahandsbehandling och målet är att hålla EVF under 0,45.
ASA kan reducera både arteriella och venösa tromboser utan att öka blödningsbenägenheten. 75 mg per dag bör ges till alla utan kontraindikation eller de med trombocytnivåer över 1500 x 109/l. Då får man vänta till efter trombocytnivån är reducerad med benmärgshämmande behandling.
Hur ser den benmärgshämmande behandlingen ut vid PV?
Vilka ska ha den?
Vad ska man tänka på.
Hur länge klarar sig patienterna utan?
Benmärgshämmande behandling:
Majoriteten erhåller det inom 10 år efter diagnos.
Viktigt att undvika medel som ger ökad leukemirisk (busulfan)
Ska ges till patienter:
Över 60 år.
Med tidigare trombossjukdom.
med TPK över 1500 x 109/l.
Bör övervägas till:
Patienter som ej tolererar flebotomibehandling.
Patienter med symtomatisk eller progredierande splenomegali.
Patienter med viktnedgång och svettningar.
Vilka läkemedel finns det vid benmärgshämning?
Den vanligaste behandlingen är Hydroxikarbamid som ger god kontroll av alla akuta sjukdomsaspekter vid PV med få subjektiva biverkningar. Är förstahandsval vid patienter över 60 år.
Finns annars interferon alfa som är det enda medlet som kan kraftfullt påverka JAK2-mutationsbördan.
Anagrelid är megakaryocytspecifikt och påverkar endast trombocytos.
Busulfan kan ges till äldre patienter där man av något skäl önskar kortvariga behandlingsperioder med långvarig normalisering av blodvärden som resultat.
Radioaktivt fosfor.
Ruxolitinib.
Prognos PV?
För behandlad patient är den ganska god, men i jämförelse med en ålders- och könsmatchad befolkning är risken för att avlida under en given tidsperiod 20% högre. Risken att utveckla sekundär leukemi är 0,4% per år och risken för utveckling av sekundär myelofibros är ca 1% per år.
Kräver livslång kontroll och behandling.
Beskriv Essentiell trombocytemi. (ET)
Är en MPN som karaktäriseras av trombocytos (TPK över 450 x109)
En vanligare orsak till trombocytos är dock reaktiv trombocytos vilket måste uteslutas vid högt TPK.
Vad medför obehandlad ET?
Obehandlad ET medför i första hand risk för tromboemboliska komplikationer, men även ökad blödningsrisk särskilt vid TPK-nivåer över 1500 x109.
Hur många drabbas per år av ET?
Är 2/100000 som drabbas varje år och är lite fler kvinnor. Medianålder 65-67 år.
Symtom ET?
Oftast söker de ej för ET-symtom utan oftast upptäcks det accidentellt pga höjda trombocyter. Symtom kan förekomma som:
Trötthet.
Klåda.
Yrsel, huvudvärk.
Övergående cirkulationsstörningar inklusive TIA.
Svettningar och viktnedgång.
Splenomegalisymtom.
Tromboemboliska komplikationer både arteriella som venösa.
Blödning.
Orsaker till ET
Är okänd. Men finns en viss ärftlig ansamling, 5-7 gånger högre risk för förstagradssläkting att drabbas. Dock finns det ingen indikation för screening med ET i familjen.
JAK2 v617f ses hos 50-60% av patienterna. Ett antal mutationer i calreticulingenen upptäcktes ganska nyligt som ca 30% har.
Labprover vid ET?
Blodstatus med Diff.
LD (förhöjda nivåer kan antyda splenomegali)
S-EPO ca 50% har subnormal EPO-nivå.
JAK2 V617F-mutation, om den saknas så undersöks calretikulinmutation.
Övriga undersökningar vid ET?
Cristabiopsi och aspiration för att undersöka järndepåer.
Om järnbrist föreligger så bör ett järnprovokationstest göras (P.o järn sätts in i 4-6 veckor under noggrann övervakning av Hb/EVF i syfte att utesluta PV med samtidig blödning eller anna orsak till uttalad järnbrist).
Om KML ej kan uteslutas så bär man undersöka för philadelphiakromosomen.
Koloniodling kan vara av värde då cirka 50% har EPO-oberoende erytroid koloniväxt och cytogenetik.
