Derma 3

Question 1

Skabb?

Symtom och lokaler.?

Anamnes?

Klinisk bild?

Diagnostik?

Behandlingar? Hur fungerar dem?

Answer 1

Skabb

Symptom

Svår klåda(främst nattetid)

Rivmärken

Anamnes

Fråga om klåda och omgivande fall.

Tänk alltid skabb vid eksem.

Klinisk bild

Erytematösa papler, ofta exkorigerade, fokala/utbredda. Händer typiskt början, skabbgångar. Andra lokaler av värde är penis, bröstvårta samt naveln

Diagnosticering

Mikroskopi

Om krustös skabb misstänkt immunbrist→ riktad provtagning

Behandling

Tenutex (parasitdödare), receptfritt, effekt på både ägg och vuxna. Kräm

Alternativ är Permetrin(neurotoxiner, stör natriumkanaler),licenspreparat. Kräm

Ivermektin alternativ vid uttalad risk för dålig comliance. P.o tabletter med effekt på (cytokinproduktion genom att hämma liposakaridsyntes) hämma kloridkanaler på parasiter.

Question 2

Bakterieorsakade hudinflammationer:

Vad sker med såren?

Vad orsakas det av?

Behandling?

Answer 2

Alla hudskador/sår kan impetiginiseras, alltså sekundärinfekteras av streptococcer eller staphylococcer. Kan ske vid dermatoser orsakade av eg. scabies, lusangrepp, eksem. (Antibiotika och/eller kaliumpermanganatbad?)

Question 3

Bakterieorsakade hudinflammationer:

Impetigo? Vilka former finns?

Orsak och agens?

Klinik?

Smittsamhet?

Behandling?

Answer 3

Impetigo

Bullös samt icke-bullös/krustös form

Orsak

Staphylococcus Aureus

Vanligaste orsaken för både bullös och icke bullös

Bullös form endast av s. aureus

Betahemolytiska grupp A streptokocker (Streptococcus Pyogenes)

endast krustös variant

Klinik

Smetiga gulaktiga(honungsfärgade) krustor på erytematös botten

Vätskning

Erosion

Bullae enbart vi bullöss

Väldigt smittsam, främst barn i dagisålder

Behandling

Frikostigt med odling

Noggrann hygien (byt örngott, tvätta med tvål och vatten)

Tvätt/omslag med antibakteriella medel (eg klorhexidin)

Terapiresistens

• Lokalantibiotikum
• P.o antibiotika vid utbredd impetigo

Question 4

Ektyma?

orsaker?

Klinik och behandling?

Answer 4

Ektyma

Orsak

Djupare variant av impetigo, drabbar både dermis och epidermis.

Vanligen S. aureus, ibland streptokocker

Klinik

Djupt purulent sår under krusta

Ofta pat med nedsatt AT

Läker med ärr

Behandling

S. Aureus antibiotikum t.ex. flucloxacilin p.o

Question 5

Staphyloccoal Scalded Skin Syndrome (SSSS)

Orsak?

Hur vanlig?

Klinik?

Behandling?

Answer 5

Staphyloccoal Scalded Skin Syndrome (SSSS)

Orsak

Ovanlig med farlig

S. Aureus

Hematogen spridning av toxin från S. Aureus som binder Desmoglein 1

Klinik

Drabbar främst barn

Börjar som erytem i hudveck/runt mun och ögon, sprider sig sedan och blir ömmande.

Hudavlossning som vid skållning. Sällan intakta blåsor, ingen slemhinnepåverkan.

Behandling

Inläggning

I.v. S. Aureus antibiotikum (flukloxacillin)

Question 6

Follikulit?

Vad kan det övergå till?

Orsak?

Klinik?

Behandling?

Answer 6

Orsak

Bakteriell infektion som engagerar hårsäck, ofta Staphylococcus Aureus, Pseudomonas Aeruginosa men även svamp Malassezia och Candida.

Kemiska ämnen, oljor och feta krämer kan orsaka sterila follikuliter

Kan övergå till mer utbredda/djupare infektioner

Furunkel

Furunkulos

Karbunkel

Klinik

Ytlig hårsäcksinfektion/inflammation.

Behandling

Beror på orsak, ibland självläkande

Klorhexidin eller lokalt Klindamycin

Utbredd S. Aureus follikulit

p.o. Antibiotika (Flukloxacillin)

Tetracyklinpreparat

Jästsvamp

Propylenglykol 50%

Ketokonazolschampoo

Question 7

Vad är Furunkel, Furunkulos, Karbunkel?

Orsak?

Behandling?

Answer 7

Furunkel, Furunkulos, Karbunkel

Djupare hudinfektion(parafolikulär infektion).

Som follikulit men drabbar flera folliklar, furunkel är några stycken, furunkulos fler och karbunkel flest

Oftast Staphylococcus Aureus

Furunkel; parafolikukär(djupare och bredare)

Furunkulos; flera furunklar

Karbunkel; Infektion sammanhållande flera furunklar

Behandlas med Staphylococcus Aureus antibiotika eller incision.

Question 8

Erysepilas?

Orsak?

Symtom?

Behandling?

Answer 8

Erysipelas(rosfeber)

obs! erysipelas i ansiktet=ansiktsros

Orsak

Sårskada hud som ger infektion ned i dermis(möjligtvis väldigt ytligt i subcutis).

Oftast betahemolytiska streptokocker, grupp A och B främst

Symtom

Välavgränsat erytem, värmeökad, smärtsam, växande

Inspektera efter ev intial sårskada (inkörsport bakterier)

Allmänpåverkan samt feber

Behandling

Allmänpåverkan i.v. antibiotika (cefotaxim)

Stabil pat: p.o. penicillin (PenV) 10-14 dagar

Question 9

Perianal streptokockinfektion (Stjärtfluss)

Orsak?

Symtom?

Behandling?

Answer 9

Perianal streptokockinfektion (Stjärtfluss)

Orsak

Beta-hematologiska streptokocker grupp A (pyogenes), finns ofta i svalg eller perianlat.

Symtom

Välavgränsat kraftigt rodnat erytem perianalt, smärtande

Ofta obstipation pga smärta

Behandling

Pencilin V (kåvepenin)

Recidiv Cefadroxil

Question 10

Borrelia?

Orsak?

Olika typer?

symtom?

Diagnostik?

Behandling?

Answer 10

Borrelia

Orsak

Infektion av Borrelia Burgdorferi, främst fästingburet

Symtom

Hud, leder, CNS, hjärta

3 hudmanifestationer:

Erytema Migrans

Röd ring som vandrar perifert från fästingbettet

1-3 veckor efter bett

Serologi oftast negativ

Behandling Kåvepenin, alt doxycyklin

Ibland allmänsymtom, men oftare diffus värk och trötthet

Lymfocytom

Ovanligare än erytema migrans, oftast barn

Veckor/månader efter bett

Lokaliserad, svullnad, rodnad av eg. öronsnibb, scrotum, bröstvårta

Serologi ofta positiv

Behandling: PcV, Amoxicillin alt. Doxycyklin

Akrodermatit

Ovanligt, oftast vuxna

Månader/år efter bett

Blå-röd atrofisk hud på armbågar, knän, händer, fötter

Sensorisk neuropati och artrit kan förekomma

Serologi alltid positiv

Behandling: Doxycyklin

Question 11

Erytrasma?

Orsak?

Klinisk bild? Lokaler?

Diagnostik

Behandling?

Answer 11

Orsak

Orsakas av Corynebacterium Minutissium

Klinisk bild

Välavgränsat bruntonat erytem i ljumskar, armhålor och mellan tår. Ibland klåda

Woods lampa(UVA)–> diagnos, korallröd fluorescens

Behandling

Imidazolpreparat (lokalbehandling)

Erymax (erytromycin) p.o.

Question 12

Humant papillomvirus(HPV)

Viktiga typer och vad de orsakar?

Kliniska tecken?

Behandling i hud?

Answer 12

150+ typer av HPV(Hud och/eller slemhinnor angrips):

(1;2;4), vårtor, barn lågrisk

organ-trans 5,8,9, skivepitelscancer

6,11 majoritet av kondylom,

16 och 18 hög risk för skviepiteldysplasi och cancer(cervix, vulva, anus, hals)

Vårtor kan förekomma i flera olika former såsom fotvårtor, plana vårtor och kondylom. Vanliga HPV-vårtor främst hos barn, för att minska i tonåren. Kan ha fjälnning och trombotiserade kapillärer(_svarta prickar) Spontanläker inom 2 år, dock hög spridning. Behandling är främst patientegen med fotbad, filning, keratolytiska vårtmedel (med eller utan ocklusion). Även Kyretage, kryo eller immunmodulerande kräm(podofyllotoxin/imiqvimod för kondylom). Verucca filiformis(flera tjälar).

Question 13

Vad är Verruca vulgaris?

Olika typer?

Var sitter det oftast?

Answer 13

Verruca vulgaris(vanliga vårtor)

Obs! om plana vårtor verruca plantaris.

Solitära eller multipla, samt kan konfluera till mosaik. Papler som kan ha hyperkeratos. Framförallt händer och fötter.

Question 14

Kondylom på hud?

Vad krävs för sjukdom?

Inkubationstid?

Klinisk bild?

Var sitter de oftast?

Answer 14

Kondylom

Krävs mikrotrauma vid samlag för att viruset skall få fäste.

Inkubationstid till vårtor 2-8 månader.

Accuminanta(flikiga) eller pappulösa blåsor som till färgen är röda, vit-gråa, bruna eller hudfärgade.

Pubisregionen, labia major eller penisroten vid rakning. Annars hos kvinnor vid introitus eller bakre kommisure. Hos män preputiet eller frenulum.

Question 15

Mollusker?

Vilka får det oftast?

Klinisk bild?

Behandling?

Answer 15

Mollusker(Molluscum contagioscum)

Vanligast bland barn och då främst atopiker. Klinisk ser de ut som mm-cm stora papler som är navlader(destruerade keratinocyter centralt). Självläker inom 6-9 mån. Kyrettage om besvärande.

Question 16

Herpesvirus?

Vad är det?

Vad kan det orsaka?

Hur fungerar infektionen?

Var drrabbar de olika typerna?

Answer 16

Herpesvirus

Stort DNA-virus, finns utom HSV 1&2: EBV(körtelfeber=mononukleos), Herpes zoster(vattkoppor och bältros) och Cytomegalovirus.

Etablerar livslång latent infektion i sensoriska ganglier, för att sedan kunna ge symtom genom reaktivering.

HSV1: Övre delen av kroppen främst, men också genitalt. Hos vuxna 70-80 & serokonverterat.

HSV2: Genitalt främst, 15-20% av gravida kvinnor är seropositiva. Vanligtvis tätare recidiv än HSV1

Infektionerna kan kan även drabba ögon, nervsystemet och inre organ. Kontaktsmitta både vid symtomatisk och asymtomatisk infektion. Reaktivering sker vid immunsuppression, stress, menstruation, infektion eller solexponering. Prodromalsymptom(pirringar, stickningar) kan förekomma vid reaktivering. Förloppen i regel lindrigare med tiden, samt glesare.

Viss data tyder på att infektion av Herpes simplex typ ger viss immunitet mot den andra.

Question 17

Herpesvirus

Diagnos och behandling?

Answer 17

Diagnos

Prov från blåsbotten för PCR. Serologi för graviditetsrådgivning bl.a.

Behandling

Behandlas med antivirala läkemedel som nukleosidanaloger (aciklovir, valciklovir och famciklovir) som hämmar DNA-syntesen, behandling ges i 5-10 dagar. VZV har lägre känslighet för läkemedlen. Finns även vaccin mot VZV för äldre som ej haft vattkoppor samt barn med nedsatt immunförsvar.

Behandling skall startas så snart som möjligt, helst i prodromalfasen. Kontinuerlig suppressionsbehandling vid svåra eller täta recidiver, då 6-12 månader.

Question 18

Vad kan Herpes simplex(HSV1-2) ge?

hur ser det ut?

Regress?

Answer 18

Herpes simplex(HSV1-2)

Blåsor och sår. Går i spontanregress efter 3-14 dagar. Kan ge dermatomsmärtor.

Erytematös vätskande bild med diffus avgränsning kan ses. Eller papler. förändringar som ulcererar. Även ljusa/hudfärgade glansiga papillära konfluerande förändringar kan ses. Krustor förekommer även, men kan också vara sekundär infektion. Atypisk herpes simplex är när hemorragiska blåsor förekommer, sker främst på immunsupprimerad patient.

Multilokulära blåsor kan även förekomma vid fingerherpes, sammanhopade vesikler/pustler. Lymfangit också.

Question 19

Hudkomplikationer efter HSV?

Andra symtom?

Answer 19

Hudkomplikationer efter HSV:

Eczema herpeticum

Spridning i atopiskt dermatit. Bildar papler, visa hemorragiska, små.

Whitolow

Liknar bakteriell paronyki. På finger, ödem. Kan också ge lymfangit.

Erythema multiforme

Recidiverande erythema multiforme kan uppstå av HSV. Suppressionsbehandling aktuell. Små-medelstora konkarda eksem, eventuell fjällning i mitten. Herpesblåsor!!!

Även Keratit, CNS encephali(HSV1, svår), meningit(HSV2, mild), Bells pares(HSV1), vestibularisneurit, neonatal infektion(främst vid primärinfektion hos moder, då barn annars får antikroppar.)

Question 20

VZV?

Vad orsakar det?

Hur smittar det?

Hur ser de olika infektionerna ut?

Behandlas med?

Answer 20

Varicella/zostervirus(VZV)

Orsakar både vattkoppor och bältros, där bältros är reaktivering av tidigare infektion. Bra att veta att vattkoppor smittar, men inte bältros.

Vattkoppor(Varicella) ser ut som röda papillära förändringar som över till mer blåa med tiden för att sedan bli blåsor. Får även symptom som bl.a. feber, kroppsvärk, magsmärtor, smärta och smärta vid vattenkastning.

Herpes zoster blir istället segmentella(dermatom, halvsidigt ofta) förändringar främst på thoroaxsidan. Smärtan kommer först och sedan utslagen som ser ut som erytematösa förändringar samt vesiklar.

Behandlas vid okomplicerad med analgetika v.b.. Men om svår akut smärta, kranialnervsengagemang, nedsatt immunförsvar eller över 60 år ges nukleosidanaloger (aciklovir, valciklovir och famciklovir) i 7 dagar.

Question 21

Skillnad mellan trådsvamp och jästsvamp?

Answer 21

Svamp

En viktig skillnad mellan trådsvampar och jästsvampar är att infektioner från jästsvampar är opportunistiska och därmed är svamparna oftast endogena, medan trådsvampsinfektion är exogen.

Question 22

Trådsvampar hur är bilden och hur kan de delas upp?

Smittsamhet?

Vad är tinea?

Answer 22

Trådsvampar(dermatofyter)

Kan delas in efter zoofila infektioner(10%) som är mer aggressiva, avgörs av exponering samt är högt smittsamma. Antropofila svamp är dock mer vanligt(90%), mindre smittsamt där mottagligheten avgör samt att infektion är mer stillsam.

En trådsvampsinfektion kallas tinea, därav namnen.

Question 23

Diagnostik och behandling? Trådsvampar?

Viktigt att tänka på?

Answer 23

Diagnostik

Kliniksk bild

Mikroskopi/odling (Viktigt att tänka på att de ej har behandlats de senaaste 2-3 veckorna då det kan göra att odlingen blir falskt negativ)

PCR(naglar och fothud)

Behandling

Vid lindrig, lokabehandling med Terbinafin eller imidazolderivaton, dvs lokal mykolytika. Tänkt på att även ett par cm gränszon skall behandlas. Hämmar ergosterolsyntesen(cellmembranprotein svampar). Har dålig penetration på naglar och i hårbotten.

Om utbredd/terpiresisten så överväg p.o. Terbinafin, dock cave levertoxicitet. Skall alltid odlas innan p.o. behandling.

Question 24

Tinea corporis

Vad är det? hur ser det ut? Hur kan det smitta?

Annan form?

Answer 24

Tinea corporis(ringorm)

Sätter sig på kroppen i stort. Har annulär form med randaktivitet, kan vara fjällande/plackliknande. Först plackliknande, sedan central uppklarning. Smitta kan vara både zoofil(Trichophyton mentagrophytes) från marsvin eller antropofil.

Finns även en pustulär form som främst sitter på hals och underarm. Denna(Tricophyton verrucosum) smittar från nötkreatur. Erytematöst utslag med pustbildning.

Question 25

Tinea Pedis

Vad är det för typ?

Var sitter den?

Diffar?

Answer 25

Interdigitell-typ(Tricophyton rubrum) som sätter sig mellan tårna eller mocksain-typ(Tricophyton rubrum, också) som sitter på undersidan av foten. Mockasintypen bör diffas mot atopiska vinterfötter. Båda typerna av utslag är framförallt fjällande men ger även ljusa makulära förändringar.

Finns även veisculo-pustulös typ som bör diffas mot PPP(pustulosis palmoplantaris). Fjällande samt papler eller vesikulära förändringar, samt växer mer akut.

Question 26

Tinea Ungium vad är det?

Answer 26

Tinea Ungium

Tånagelsvamp, hyperakotiskt förändring av nagel, sam gulaktig makulär förändring. Räfflad kant.

Question 27

Tinea manuum vad är det?

Answer 27

Tinea manuum

Handflateförändring som är fjällande samt nagelförändringar på händerna som är crustad/pastulös. Räfflad kant. Tricophyton rubrum.

Question 28

Tinea cruris/inguinalis vad är det?

Answer 28

Tinea cruris/inguinalis

Främst män, i fuktiga områden såsom veck. Klåda vanligt samt eve tuellt samtidig fotsvamp. Tricophyon rubrum. Erytematisk makulär förändring med aktiv kant, av annulär form.

Question 29

Tinea Capitis vad är det?

Answer 29

Tinea Capitis

Fjällande svamp i hårbotten. Antropofil(Tricophyton soudanese)

Alternativt pustulär from som är zoofil(Tricophyton verrucosum, nötkreatur), ger erytematiskt pustel samt alopeci(irreversibelt håravfall).

Question 30

Tinea Barbae Vad är det? var sitter det? Hur smittar det?

Answer 30

Tinea Barbae

Zoofil från Tricophyton veerucosum(nötkreatur), ger pustulösa förändring i område med skäggväxt

Question 31

Tinea incontio vad är det?

Answer 31

Steroidinducerad ljumskmykos

Question 32

Jästsvampar hur smittar det? Vilka huvudsakliga svampar finns?

Hur behandlas dem?

Answer 32

Jästsvampar

Endogena oftast, får infektion vid obalans i försvar men också oskadad hud(till skillnad från trådsvampar). Två huvudsakliga svampar: Candida albicans och Malassezia furfur.

Behandling

Candida: Luftning, lokalbehandling grupp I/II steroid+ imidazol. Vid utbredd/svår system med p.o. Itrakonazol eller Flukonazol. Vid paronyki viktigt med skydd mot våtkontakt.

Malassezia: Pityriasis versicolor behandlas i första hand med ketokonazolschampoo( 2-1ggr/vecka i 6 mån), alternativt propylenglykol 50% i vatten x2 i två veckor för sedan att sedan övergå till schampoo. Follikulit likadant men eventuellt p.o. flukonazol.

Question 33

Candida intertrigo Var sitter den? vad kan det ge? Hur ser det ut?

Answer 33

Candida intertrigo

I hudveck(t.ex. under bröst). Erytematöst eksem med ilsken röd färg, maklärt, diffus avgränsning. Kan även ge klassisk böjdermatit.

Question 34

Candida paronyki vad är det och var sitter det? Hur ser det ut och vad ökar på det?

Answer 34

Candida paronyki

Nagelinfektion, erytematisk förändring med svullnad. Ser oftast vid ökad våtkontakt.

Question 35

Pityriasis versicolor

Vad är det? hur ser det ut? Var sätter det sig?

Diagnostik?

Answer 35

Pityriasis versicolor

Makulära ljusa förändringar på sommaren, bruna på vintern, med andra ord kontrast mot hudton. Sätter sig i talgrika områden(rygg, bröst m.m.) Diffust utsrpidda. För diagnostik skrapar man på(fjällar), woods ljus–>gult, direktmikroskopi visar korta mycelet och sporer(“spaghetti och köttbullar”).

Question 36

Orsak acne?

Ledtråd:

Komponenter och hur kan det nyttjas?

Answer 36

4 komponenter som orsakar och således kan behandlas mot:

Kolonisering med Propionium Acnes (bakterie?)

Inflammation

Ökad talgkörtelproduktion

Follikulär hyperkeratos

Question 37

Diagnos acne?

Olika typer och klinisk bild?

Komplikationer?

Answer 37

Klinisk diagnos

Komedoacne

Slutna (vita) och öppna (svarta) komedoner (pormaskar)

Papulopustulös

Blandning av komedoner, papler och pustler

Nodulocystisk

Noduli, cystor

Acne Fulminans

Ulcererande acne, allmänpåverkan

Acne Tarda

Sent debuterande, efter tonåren/pubertet

Acne excoriée

Inslag av artefakter (pat klämmer/skrapar bort akne; psykogent - “ångest” över att man får finnar)

Komplikationer

Ärrbildning

• Keloid - upprest ärrvävnad. Försök ej ta bort - blir då värren
• Atrofisk - insjunken ärrvävnad

Question 38

Behandling Acne?

Answer 38

Adapalen (antiinflammatorisk, liknar retinoider)

Benzylperoxid (antibakteriellt)

Lokal antibiotika (Klindamycin) + Benzylperoxid/Adapalen + Benzylperoxid

Tetracyklin systemiskt (antibakteriell)

Isotretinoin (påverkar alla 4 faktorer)

• Teratogent!!
• Fototoxiska reaktion
• Licenspreparat

Question 39

Symtom rosacea

Klinisk bild?

Associerade symtom?

Vanligaste åldern?

Försämras av?

Answer 39

Symtom

Liknar akne men mer centrerat

• panna, näsa, kinder och haka

Inga komedoner, förutom näsan

Acneliknande papler och pustler

Telangiectasier, erytem, ibland ödem

Associerade ögonsymtom

• Keratit
• Konjunktivit

Vanligast efter 30 års ålder

Perioral dermatit

Papulo-pustulös dermatit runt munnen, fri zon närmast läpparna

Fjärilsexanthen vid SLE engagerar ej nasolabialfåran

Försämras av stark mat, sol, alkohol och varma drycker.

Rhinoyphyna, förstorad talgkörelrik näsa pga rosacea

Question 40

Diagnos och behandling Rosacea?

Answer 40

Diagnos

Klinisk Diagnos

Behandling

Topikal

• Metronidazol (antibiotika)
• Ivermectin (anti-inflammatorisk)
• Azalainsyra (antimikrobiell och anti-inflammatorisk)

Kärlsammandragande gel

Kärl-laser

Isotretinoin (svåra fall)

Question 41

Alopecia areata

Vad är det?

Etiologi?

Vilka drabbas oftast?

Answer 41

Fläckvis håravfall

Okänd orsak men sannolikt organspecifik autoimmun process som resultererar i follikel destruktion. Ofta finner man utlösande orsaker (emotionell stress, infektioner etc)

Vanligast i 20-25 års åldern

Question 42

Diffar Alopecia areata?

Answer 42

Differentialdiagnoser

Tinea capitis (barn med djurkontakt, flera familjemedlemmar drabbade, fjällning ioch rodnad i hårbotten)

Trichotillomani (tvångsmässigt bortplockande av hår. Oregelbundna hårlösa partier med hårstrån i olika växtfaser då de plockas bort oregelbundet)

Traktionsalopeci (främst kvinnor med hårt åtdragen frisyr såsom nackknut, hästsvans. Drabbar ffa hårfästet)

Sekundärt till nummulära dermatoser (eksem, psoriasis, neurodermit; mer eller midnre fjöllning i hårbotten, rodnad, klåda. Ofta huddermatoser på övriga hudkostymen)

Sekundär syfilis (sällsynt)

Question 43

Alopecia areata

Behandling?

Prognostiskt ogynnsamma faktorer?

Answer 43

Behandling expektans. Man kan pröva med stark steroid lösning vilket eventuellt kan påskynda läkningsprocessen)

Prognostiskt ogynnsamma faktorer

Tidig debut

Atopisk disposition

Multipla stora fläckar

Recidiverande förlopp

Question 44

Diffust håravfall?

Olika typer och oprsaker?

Behandling?

Answer 44

Diffust håravfall

Telogent håravfall

Hårfolliklarna går igenom olika tillväxtfaser. De växlar mellan aktiv och vilande (telogen) fas. Ibland går onormalt många hårfolliklar in i telogen fas på en gång

Orsak: infektiion, partus, stress, thyreoidearubbningar, anemi, bristsjukdomar, RA, diabetes, läkemedelsreaktioner

Anagent håravfall

Folliklarna befinner sig i tillväxtfas och delar sig snabbt. Cytostatika stannar av proliferation och således tappar man hår.

Senilt håravfall

Allmänt åldrande, reduktion av antalet aktiva hårsäckar, runt 20-30%.

Androgent håravfall

Manligt

Kan börja redan efter puberteten(17-18 år), genetisk predisposition. Ökad känslighet för testosteron hos hårsäcken ger involution. Manifest i medelåldern hos hälften av alla män

Kvinnligt

Liksom manligt håravfall. Genetisk predisposition och testosteronkänsliga hårsäckar. Debuterar senare än manligt vid 25-30 års ålder. Drabbar ca 10% av kvinnor

Behandling

Senilt håravfall: lokal grupp III steroid kan ev hjälpa

Manligt håravfall: minoxidil kan ev hjälpa

Anagent håravfall: växer tillbaka efter avslutad cyto, ev hyptermibehandling kan minimera hårförlust

Question 45

Läkemedelsexantem

Klinisk bild?

Behandling?

Answer 45

Läkemedelsexantem

Bilaterala, symmetriska makulära erytem på extremiteter och bål. Som uppkommer strax efter påbörjad behandling med läkemedel. Allergiska såväl som icke-allergiska mekanismer förekommer.

Behandlas med expektans, går i regress inom 1-2v

• Om utbredda erytem och/eller feber: prednisolon 30mg p.o. i nedtrappning
• Zinklinement kan kyla och lindra besvär

Question 46

Erytema mulltiforme/Steven Johnson

Symtom/klinisk bild?

Orsaker?

Behandling?

Answer 46

Erytema mulltiforme/Steven Johnson

Myntstora, kokardlika fläckar

Violett centrum och rodnad perifert

Bullös Erythema Multiforme (blåsbildning centralt i kokarden)

Stevens-Johnsons Syndrom (slemhinneengagemang)

Svår variant av erythema multiforme med central blåsbildning, blödande läppar, erosioner i munslemhinna, ano-genitalt

Febril patient

Orsakas av läkemedel eller infektion (eg HSV)

Behandling

Seponering av utlösande läkemedel, valaciklovir om HSV

Prednisolon i svåra fall (30mg p.o, sänk varje vecka 30-20-15-10-5)

Klåda kan behandlas med grupp III steroid kräm

Question 47

Toxisk Epidermal Nekrolys?

Alvvarlighetsgrad?

Symtom och klinisk bild?

Behandling?

Answer 47

Allvarligaste läkemedelsreaktionen

Hela epidermis tjockled går i nekros och avstöts, blåsbildning

Feber och allmän sjukdomsänsla några dagar före hudreaktion, bränannde smärta hud och parestesier

Börjar som utbrett erytem med inslag av erytema multiforme, övergår i blåsbildning med hudavllossning

SEPONERA LM. Behandlas med TNFa hämmare, ev infusion av en dos remicade

Ej kortison då infektionsrisk överväger lindrande effekt

IVA vård

Question 48

Akut urtikaria?

Symtom?

Behandling?

Allmänpåverkan?

Answer 48

Akut urtikaria

Akut påkommen kliande kvaddlar i huden och/eller angioödem, uppstår inom ett par minuter och kvarstår i högst 24h. Besvär klingar av efter några timmar till några veckor (antagligen så menar de att en episod varar högst ett dygn men man kan ha problem med återkommande episoder, dock högst några veckor?).

Kausal behandling

Icke-sederande antihistamin i upp till 4x konnventionell dos.

Lokala steroider har ingen effekt

P.o. steroider om uttalade besvär/slemhinneengagemang

Omalizumab vid svår urtikaria, remiss till specialst för detta

Vid allmänpåverkan, snabbt tilltagande utbredning av urtikarian, andningsbesvär samt quickeödem/angioödem - akut handläggning

Question 49

Kronisk urtikaria?

Hur länge?

Hur delas den upp?

Och vad orsakar den?

Behandling?

vid allmänpåverkan?

Answer 49

Kronisk urtikaria

Kvarstår i mer än 6 veckor. Delas in i kronisk spontan urtikaria och kronisk inducerbar urtikaria.

Kronisk spontan urtikaria

spontan…

Kronisk inducerbar urtikaria

återkommande urtikor eller angioödem som utlöses av något. Kan vara samma agens som vid vid en del av akuta urtikor

Dermografism

Kolinerg urtikaria

Vid ökad kroppstemp: feber, varma bad, stress

Kontakturtikaria (ofta på handflator efter kontakt

Allergisk reaktion (gummilatex, pälsdjurssaliv, jordnötter)

Icke-allergisk reaktion (nässlor, kanel)

Köld

Ljus (här kan solskyddsmedel och antihistamin ibland hjälpa)

Tryck

Kausal behandling

Icke-sederande antihistamin i upp till 4x konventionell dos.

Lokala steroider har ingen effekt

P.o. steroider om uttalade besvär/slemhinneengagemang

Omalizumab vid svår urtikaria, remiss till specialist för detta

Vid allmänpåverkan, snabbt tilltagande utbredning av urtikarian, andningsbesvär samt quickeödem/angioödem - akut handläggning