Reuma 1 Flashcards

(72 cards)

1
Q

Hur kan artriter delas upp?

A

Artriter kan delas in efter antal leder som är engagerade: Mono, oligo(2-4), samt poly(>4). Huvudindelning är inflammatoriska ledsjukdomar eller inflammatoriska systemsjukdomar. De kan även delas in efter om de är akuta eller inte. Den indelning som är användbar efter klinisk handläggning är akuta, spondylerande(ryggengagemang).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka erosiva artriter finns?

A

3 erosiva artriter:

RA

Psoriasisartrit

Gikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vid vilka artriter drabbas DIP?

A

DIP drabbas vid:

Gikt

Psoriasisartrit

Artros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Spondylartrit?

Vad drabbar den främst?

Hur utvecklas den?

Kopplingar?

A

Samtliga drabbar ryggen och drabbar främst asymmetriskt större leder i benen. Börjar ofta i SI-leder och klättrar uppåt. Morgonstelhet, blir bättre över dagen och med fysisk aktivitet. Är också kopplade till HLA-B27, daktylit, entesit och irit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Symtom spondylitartrit?

A

Symptom(inflammatorisk ryggsmärta) karaktäriseras av följande:

Debut efter 45 år

Smygande

Fysiskt aktivitet förbättrat

Morgonstelhet

Duration minst 3 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ankyloserande artrit(Mb Bechterew)

Hur vanligt? vilka drabbas främst?

A

6/100 000, 0,5% i prevalens K:M 1:3, debut ofta 20-30 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ankyloserande artrit(Mb Bechterew) patogenes?

Kopplingar?

A

Etiologi/patogenes

HLA-B27

Samband känt länge, prevalens av HLA-B27 överensstämmer med AS-prevalens, ca 30-varianter

Infektion

Avgörande för att reaktiv artrit skall utvecklas till AS

Inflammatorisk celler

T-celler, makrofager, TNF-a

Benybidlning

BMP inblandat→ stelhet(till skillnad från RA så beror stelhet är också på Benybildning)

25% kopplade till psoriasisartrit, 5% till IBD, samt till Reaktiv artrit efter tarm- eller urininfektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ankyloserande artrit(Mb Bechterew)

Symtom?

A

Symptom

Smygande debut

Duration över 3 månader

Debut innan 40 år

Djup, dov smärta i sätesregionen. Först unilateralt för att bli bilateral. Stelhet.

Nattlig smärta och stelhet→ trötthet

Storledsatrit debutsymptom främst hos kvinnor

Smärta stora muskelfästen(häl, trochanter major, medialt knäled, plantarsena, axel, armbåge).

Irit/främre uveit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Anamnes Bechterew

A

Psoriasis samsjuklighet?(diff)

Avsaknad av viloförbättring

Aktivitetsförbättring

Nattlig ryggsmärta

IBD?(Diff)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Status Bechterew?

A

Status:

Diffus direkt/indirekt smärta över SI-leder/ryggkotor, samt stelhet

Bilat sakroilit/utalad svår ensidig

Entesiter(perifera)

Storledsatrit

Uveit

Inskränkt rörlighet

Schöbers test(framåtflexion)

Normalt >5cm ökning

Occipitalt väggavstånd

Mät avstånd mellan tragus och vägg pat står mot. Om pat kan nudda väggen occipitalt = inget occipito-vägg avstånd? (är iaf normalt)

Sidoflexion

Normalt ≥10cm ökning

Thoraxepansion

Normalt ≥4cm vidgning

  • BP, lungor, hjärta, BMI

Senare:

Retledingskador

Aortainsuff

Restriktiv lungsjukdom→ dyspné

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Labb vid Bechterew?

A

Blodstatus

Inflammatorisk bild

ALP(kan vara förhöjt, saknar prog och diagnotisk betydelse)

IgA(kan vara förhöjt, saknar prog och diagnotisk betydelse)

Blodfetter(riskfaktor)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Övriga undersökningar Bechterew?

A

Bildiagnostik

Tidigt Skleros på både sakrum och iluimsidan av SI-lederna. Senare usurer, förändrade ledspringor och till sist ankylos

Märgödem och tidigare verifiering av inflammation i SI-elder med MRT, dock ej av värde.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Behandling Bechterew?

A

Behandling

Sjukgymnastik

“Stelna i rätt läge”, motverka stelning

NSAID

80% upplever god symtomlindring

Minst 14 dagar på utskriven dos innan man kan pröva annat

Sulfasalazin/metotrexat

Perifera artriter/ej förbättring på NSAID

Kortisoninjektioner

Vid entesit, tenosynovit, tendinit, artrit

TNFa hämmare

Om pat ej blir bättre av NSAID och kortisoninjektioner

Vid samtidigt axialt och perifert engagemang ska Sulfasalazin eller Metotrexat har prövats

Kirurgi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Orsaker till reaktiv artrit?

A

Aseptisk immunologisk reaktion på infektiöst agens(tarm, urinvägar, luftvägar). T.ex. Shigella, campyolbakter, salmonella, borrelia, hepatit, TBC, streptokocker m.m.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Symtom reaktiv artrit?

Vid olika artriter på olika lokalisationen vaad är de vanligaste orsakerna i:

knäled?

höftled

fotleder?

handleder?

MCP?

MTP?

Axelled?

Armbågsled

Polyartriter?

A

Keratodermia blennorrhagia kan finnas(15% hos manliga patienter)

Synovit 1-6 veckor efter infektion. Lokalisering typsikt(från praktiskt medicin, överkurs):

“Reiters syndrom: artrit, uretrit och konjunktivit.

Artrit i knäled: Tänk ffa på borrelia (Lyme artrit – ofta migrerande), pyrofosfatartrit, reaktiv artrit.

Artrit i höftled: Tänk ffa på reaktiv artrit.

Artrit i fotleder: Tänk ffa på RA, sarkoidos. Bilaterala artriter. Hemokromatos (ffa män).

Artrit i handleder: Tänk ffa på RA. Bilateralt.

Artrit i MCP- leder: Tänk på RA (bilateralt). Hemokromatos.

Artrit i MTP- led 1: Tänk ffa på gikt. Ibland även i mellanfot, knä-/hand-, fotled.

Artrit i axelled: Tänk ffa på reaktiv artrit, Lymeartrit.

Artrit i armbågsled: Tänk ffa på Lymeartrit (ofta migrerande).

Polyartriter: Tänk ffa på RA (symmetriska artriter med duration > 6 veckor i småleder; ffa MCP-, PIP, MTP-, handleder, morgonstelhet > 30 min., ej DIP-leder), hemokromatos, psoriasisartrit (artriten kan komma innan hud-/nagelförändringarna. ffa DIP-leder samt i fötternas småleder, även daktyliter, entesiter, ryggbesvär), hepatit C, IBD.”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Behandling Reaktiv artrit?

A

NSAID vid behov

Om ankylosering TNF, om psoriasisartrit MTX/TNF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur ska man tänka vid Artrit vid IBD?

Vad är skillnaden?

Behandling?

A

5-10% av IBD utvecklar ankyloserande artrit, respiktve 10-20% reaktiv artrit. Finner inga antikroppar till skillnad från andra spondylitartriter. Om axial–> TNFa. Om perifer glukokortikoider eller DMARD

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Artrocentes vid akuta artriter?

A

Mono- främst sepitsk, gikt, pryofosfat och posttraumatisk artrit

Oligo- spondylit(Reaktiv artrit, pevlospondylit, IBD-asc), sarkoidos, viros, borrelia

Polyartrit

RA, PsA, viros, alt exacerbation av systemisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är polyartrit? Orsak? Undersökningar?

A

Polyartrit

Oftast inflammatorisk reumatisk sjukdom, kan bero på infektion (då bakteriemi - viktigt att inte missa pga risk för sepsis). Undersök organsystem(hjärta, lungor, övre luftvägar, njurar, viscera)!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Akut monoartrit?

Handläggning och behandling?

A

Akut Monoartrit

Kort anamnes, kräver snabb behandling! Artrocentes!

Handläggning

Artrocentes

Röntgen(misstanke skelettskada)

Inläggning(Misstanke bakteriell etiologi, påverkat AT eller uttalad storledsartrit)

Behandling

Bakteriell

Dränage, antibiotika, avlastning

Kristall

Artrocentes, ia steroid, avlastning, colchicine vid gikt, cox-hämmare

Inflammatorisk reumatisk

Artrocentes, steroider ia, avlasta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Gikt? Orsak? Riskfaktorer?

A

Gikt (Urat)

Primär beror på enzymefekter, kan vara ärftligt. Sekundär den man främst träffar på i Sverige. Riskfaktorer som fetma, njursvikt, purinrik föda(fet fisk, öl, kött), tillstånd med hög cellomsättning(psoriasis, cytobehandling) läkemedel som hämmar uratutsöndring(tiazider, litium, diuretika utom amolidipin och spironolakton, m.m.), alkohol och bly leder främst till sekundär gikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Gikt i småleder?

Hur undersöks det?

Hur ser det ut?

Vad är typiskt?

Samhörighet?

Behandling?

A

Småleder

Ledpunktat (kristallanalys)

Normal blodbild, normalt urat utesluter inte (de har högt urat normalt men utfällning kan ge lägre)

Typiskt med MTP-leder.

Samhörighet med CVD, därav screening.

Kan se Tofi, samt allmännsymptom(frossa+feber)

DECT visar blåa kristaller för pyrofosfatartrit och gröna för gikt

Behandlas

NSAID/Kortison

Tappa på ledvätska

Profylaktiskt med allopurinol(förstadie till urat, hämmar enzym som omvandlar till urat(dvs hypoxantin–>xantin). Vill ha urat till under 360(300 om tofi)

Indikation för detta är vid fler än 1-2 attacker, men även ålder, uratnjursten, tofi, urat>480, skelettpåverkan, multipelt ledengemang eller komborbiteter.

Alternativ till allopurinol är bl.a. kolkicin och probenecid.

Mindre alkohol, ej högt BMI, ser över (tiazid-)diuretika, kost. Cytostatika ökar också risk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Gikt med pyrofosfat:

Vad är det?

Orsak?

vad drabbar det mest?

A

Finns primär variant med oklar etiologi, men man kan isolera kristaller av kalciumpyrofosfat-dihydrat (CPPD). Detta tros bero på bildning av dessa kristaller i brosk vid inflammation. Man kan se en viss ärftlighet

Större leder (knä)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Gikt med pyrofosfat:

Klinisk bild och diagnostiik?

A

Klinisk bild

Oftast monoartrit i någon av de större extermitetslederna, tänk knäled, utvecklad inom 24h. Feber med först CRP(50-100), sedan SR.

Diagnostik

Artrocentes

Isolering av kristaller

Konventionell röntgen/ DECT (dubbelenergidatortomografi)/ultraljud

På röntgen ser man kondrokalcinos(förtjockning/förkalkning av främst hyalint brosk men även menisk). DECT visar blåa kristaller för pyrofosfatartrit och gröna för gikt. Ultraljud visar dubbelkontur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Behandling gikt med Pyrofosfat
Enbart skovvis behandling, i första hand NSAID, andra hand kortisoninjektion.
26
Reumatoid Artrit incidens?
Incidens på 20-30/100 000, prevalens på 0,5% där förhållandet k:m är 3:1
27
Huvudtyper av reumatoid artrit?
Två huvudtyper: ACPA+ (anti-CPA) HLA-DRB1 association Större miljöpåverkan (rökning ger kraftigt ökad risk, upp mot 20x) ACPA- IRF5 riskgen
28
Patofysiologi RA?
TNFa Många immunceller och mediatorer involverade men TNFa är central. En hel del av terapin riktar därmed in sig på just denna mediator T-celler Första steget är extravasering av T-celler som initierar inflammation Generell aktivering av immunceller Monocyter, makrofager och andra immunceller ger oregelbunden, destruktiv inflammation av leden. I ledhåla huvudsakligen neutrofiler.
29
Klinisk bild RA? En jävla massa:
Klinisk bild/symptom Ledsvullnad, smärta/värk Ofta MCP, PIP, MTP Senare engagemang av större leder (fötter, knän) EJ ryggengagemang Symmetrisk (dock ej absolut) Leddestruktion med tiden Typiska fynd senare: Ulnardeviation Subluxation Svanhalsdeformiteter(hyperextension PIP-sena) Skomakartumme Triggerfinger Extensoruptur Handled→ ofta debut genom svårt att dorsalflektera Armbågsled→ Svårt att extendera Skulderleder(GH, AC, torakoskapulära) Halsrygg Höftled(sent), synvoit/hydrops På fötter, främst MTP, hallux valgus (dig, 1) samt hsamamrtåställning med tiden Morgonstelhet Inflammation -\> vätska i led och stelhet. Vätska pressas ut med rörelse och pat blir således mindre stel unde dagen. Lagras på under natten--\>morgonstelhet Extraartikulära manifestationer Reumatiska noduli Sträcksidor av leder. Ev i nacke. Keratoconjunctivitis sicca (Kroniskt torra ögon) Perikardit, pleurit(dvs sertoniter) Vaskulit Sena komplikationer CVD och lymfom Karpaltunnelsyndrom(medianuspares, men även ulnarpares) Systemisk inflammation Viktnedgång Trötthet Subfebrilitet Allmän sjukdomskänsla
30
Diagnostik RA? Kriterier?
**_Kriterier(ACR/EULAR 2010)_** _Antal leder engagerade småleder_(0-5p) 1 stor led 0p. 2-10 stora leder 1p. 1-3 små leder 2p. 4-10 små leder 3p. över 10 leder varav minst en liten led 5p. CRP/SR i lab räcker med en förhöjd(0-1 p) ACPA(60-70% sens, 90% spec)/RF(70-80% sens, lägre spec) serologi (0-3p) Båda negativa 0p. Svagt positiv ACPA eller RF 2p. Starkt positiv ACPA eller RF 3p. Duration Under 6 veckor 0p \> 6 veckor 1p Definitiv diagnos om \>6p _Radiologi_ Ses ofta senare i sjukdomsförloppet Nedbrytning av brosk = förlust av avstånd mellan ben i leden Usurer Lednära urgröpningar då den inflammerade ledhinnan eroderar skelettet Luxation/Störd anatomi i handen _Labb(Reumatisk kombination)_ Blodstatus, inflammationsbild → LPK normalt, Hb lågt, TPK högt Alat Krea U-sticka SR/CRP Vid uppföljning (blod, ALAT, krea)
31
Prognos RA?
Prognos Beror av ledengagemang, CRP, usurförekomst, anti-CPA+ samt rökning. Generellt god prognos om tidig insättning av aggressiv terapi.
32
Behandling RA?
Behandlig Metotrexat(+folsyra) + lågdos pednisolon vid medelhög aktivitet. samt inj kortison v.b. Om dåligt resultat→ TNF-a hämmare Viktigt med täta kontroller initialt
33
Psoriasisartrit? Samsjuklighet?
90% av patienter har psoriasis i hud 40-45% av psoriasispatienter har psoriasisartrit
34
Symtom och varianter Psoriasisartrit? Vanliga debutsymtom.
**5 varianter** _Distalledsartrit_ DIP påverkas vid PsA, artros och gikt _Asymmetrisk mono-/oligoartrit (\<4 leder)_ _Symmetrisk polyartrit (≥4 leder)_ _Inflammatoriskt Ryggengagemang_ _Artritis Mutilans_ Omfattande leddestruktion och benproliferation Diagnos via röntgen Drabbar ffa pat med tidig PsA debut varför dessa bör fäljas med hand/fotröntgen mer frekvent Led/mjukdelssmärta Entesit Muskelfästesinflammation Vanligt debutsymtom Akillessena eller plantarfascians fäste ffa Daktylit “Korvfinger” Vanligt debutsymtom Tenovaginit Flexor- och extensorsenor händer, tibialis posterior samt peroneussenor i fötter Irit Metabolt syndrom Hyptertension Förhöjt BMI Börjar vanligtvis i små leder (DIP/PIP) i händer/fötter Ryggsmärtor Endast 5% debutsymtom Nattlig stelhet och smärta med störd nattsömn som orsakar trötthet och koncentrationssvårigheter
35
Orsaker psoriasisartrit?
Orsak Sitter på MHC-delen av genomet. HLA-Cw6 (även kopplad till psoriasis) HLA-B27 (kopplat till PsA oberoende av psoriasis i hud) Finns hos de många av spondylartriterna Infektioner? Strep kan utlösa guttat psoriasis - kanske kan utlösa PsA? Djup Köbner Trauma mot led/lednära struktur kan hos vissa bidra till sjukdomsbild Detta leder till en T-cells medierad inflammation, där IL17-IL23 vägen ses dominerande vid plackpsoriasis, IL36-IL1 vägen vid guttat. Vid Psoriasisatrit mer specifikt mycket CD8+ T-celler(cytotoxiska), med signalvägar inlkluderande TNFa, IL1-IL17. Slutresultatet av inflamamtionen är vaskualisering, invasion av inflammatoriska celler samt fibros i synvoialmembranet.
36
Anamnes psoriasisartrit?
Anamnes: Hud Leder Tarm (IBD kan ge artrit) Ögon (irit) Urinvägar Inflammatorisk ryggsmärta (lumbalt/cervikalt) Smygande debut Debut \<40 år Förbättras av aktivitet Avsaknad av förbättring i vila Nattligt uppvaknande med ryggsmärta minst 4 av dessa
37
Status psoriasisartrit?
Status Synvoit Asymmetrisk DIP(händer och fötter), SI, PIP Ryggstatus Schobers test Lumbosakral övergång markeras, 10cm upp ny markering. Pat böjer sig fram maximalt och avstånd mellan markeringar ska öka med mer än 5cm om normalt Sidoflexion Pat ståendes mot vägg, fingertopparnas distala position markeras på lår. Vid sidoflexion noteras ny position. Normalt minst 10cm skillnad mellan upprätt och maximal sidoflexion Thoraxexpansion 4’e interkostalrummet. Handflator mot bakhuvud. Skillnad i omkrets vid maximal in- och utandning. Normalt minst 4cm vidgning av bröstkorg. Hudstatus (psoriasis, pustulos), 90% av PSA patienter har hudutslag Psoriasisnaglar(onykolys, onykia punctata, atrofi, hyperkeratos), 50% Akne Entesit Direkt smärta över muskelfäste Indirekt smärta över muskelfäste (provokation i rörelse) Minst 3 månaders duration Radiologiska förändringar med kalk i sen- eller muskelfäste Minst 3 för diagnos Tenosynovit Smärta (direkt och indirekt) Svullnad Värmeökning över senskida Rörelseinskränkning AT Hjärta/Lungor Blodtryck BMI MIdjemått
38
Vilka två huvudtyper av psoriasisartrit finns?
Diagnos ställs på axiala/perifera ledförändringar(artrit, entesit, spondylit) samt psoriasisförekomt(nagel/hud). Två huvudtyper av psoriasisartrit ses: Självbegränsande, icke destruktiv Aggressiv
39
Klassifikation psoriasisartrit?
(Moll & Wright 1973) Distalledsartirt Spondylit, med eller utan perifert engagemang Assymetrisk mono-/oligoartrit Symmetrisk polyartrit(RA-bild) Artritis mutilans(Destruktiv)
40
Labb psoriasisartrit?
Labb SR, CRP, Hb, LPK TPK (grad av inflammatorisk aktivitet) Krea (njurfunktion kan vara nedsatt) IgA (kan vara förhöjt, saknar dock prognostisk och diagnostisk betydelse) RF/ACPA (diff RA. 10% av PsA är RF positiva dock, observera dock att PSA klassas som en antikroppsnegativ spondylit) Urat (diff gikt) Ledpunktion (diff septisk artrit, kristallartrit) Blodfetter
41
Behandling psoriasisartrit?
Behandling Icke-Farmakologisk Sjukgymnas Träning (gärna simning/gruppträning) 1-2ggr/vecka. Särskilt om ryggengagemang Rökstopp Patientskola + Ergonomi i arbetet Dietistkontakt (hyperlipidemi och BMI) Klimatvård Farmakologisk NSAID(icke selektiva COX-hämmare) 80% upplever lindring Kontinuerligt så länge kliniska tecken på inflammation föreligger Ej NSAID under graviditet Sulfasalazin Perifera arteriter och/eller när NSAID inte ger tillräcklig effekt Övriga DMARD Metotrexat, ciklosporin vid måttlig-allvarlig PsA I kombination med lokal kortisoninjektion om uteblivet behandlingssvar NSAID Apremilast (PDE4 antagonist) Biologiska Läkemedel TNFa hämmare (Etanercept, infliximab, adalimumab), vid hög sjukdomsaktivitet Kortisoninjektion Vid entesit, tenosynovit, tendinit, artrit
42
Remission psoriasisartrit?
Remission DAPSA (Disease Activity index for Psoriatic Arthritis) Summan ömma leder + svullna leder + CRP + VAS av global sjukdomsaktivitet + VAS smärta
43
SLE prevalens? Vilka får oftast?Debutålder?
Prevalens på 1/1500, överrepresenterade bland afroamerikanska kvinnor. Incidens 4,8/100 000. Debut vid 15-50 år. Kvinnor 9:1
44
Patofysiologi och orsaker till SLE?
Etiologi/patofysiologi Är en autoimmun sjukdom som triggas av att immunsystemet sätts igång av de faktorerna genetisk predispoistion, miljöfaktorer samt bettende: Genetik Dna processning-TREX1 Apoptosclerance- C1q, C2, C Immuntröskel-FcRIIA, FcRIIIA Antigenpresentation-HLA-DRB1\*0201, HLA-DRB1\*0301 Lymfocytsignalering-PTPN22, BLK IFN/cytokiner-IRF5, TYK2, STAT4 Adhesion-ITGAM Miljöfaktorer Virus(EBV m.m.) UV(290-320 nm, dvs UVB) Läkemedel(hydralazin, östrogen, IFN-a, TNF-a hämmare) Föda(alfa-groddar, alkohol) Rökning
45
Hur fungerar den immunologiska reaktionen vid SLE?
Den immunologiska reaktionen som uppstår har B-cells aktivering med 100-tals autoantikroppar mot apoptoskomplex. T-cellerna är hyperaktiva. Monocyterna har defekt apoptos-clearance. Den dominerande cytokinen är IFN-a. En modell av dett aär följande: Miljöfaktorer som virus eller UV-ljus initierar apoptos(samt nekros för virus) Apoptos-materialet(nukleinsyror och protein) kommer att bilda komplex med autoantikroppar som bildats av B-celler efter att TLR(Tool-like receptors) atkiverats. B-cellerna frisätter samtidigt cytokiner. Apoptosen med dess bildade komplex aktiverar NIPC(naturligt producerande interferonceller). Detta späds på av defekt monocytfunktion. NIPC kommer mogna till PDC(plastocytoid dendritic cell) som aktiverar matchande T-celler. Samtidigt pga cytokinfrisättning kommer monocyter mogna till dendritiska celler och aktivera \>T-celler. Detta medför sammanfattningvis: Immunkomplexbildning→ Fria antikroppar Komplementkonsumtion Vänvadnsdeposition av inflammation av destruktion→ Proteininbidning/stöd funktion Organsvikt-Fysiologisk påverkan
46
Symtom SLE?
Symptom Diffusa! Värk Trötthet Feber Hudutslag Afte Solkänslighet
47
Status/ klinisk bild SLE?
Klinisk bild Leder Artrit(spolformad typisk, ulnardeviation(charcots tecken?)), icke erosiv 90% Värk Myosit 5% Lungor Pleurit 50% Pneumoni 10% Emboli(Särskillt vid antifosfolipinantikroppar, aCL) Hjärta Perikardit 35% Myokardit 40% Libman sacks(Endokardit form) 25% Neurologisk Neuropsykisk 50% Psykos 5-10% Vaskulit 5%(kaliberväxlingar i hjärnan) Njurar Nefrit (mest orolig för nekrotiserande glomerulonefrit)25% Hud Fotosensitivitet 50-80% Frärjilsexantem(Involverar ej nasolabialfåra, bilat) Discoida eksem(“vargbett”, central atrofi, kan vara fjällande) Nekros(auto antikroppsmedierat) Även leuko- och trombopeni. Svårt att veta om det är behandling som orsakat Sekundärt antifosfolipidsyndrom(först syndrom vid döfött barn, missfall eller trombos) Får alltid waran(NOAK ej lika effektivt) Under graviditet fragmin istället för waran
48
Labbfynd vid SLE?
ANA sens 98%, prediktivt värde 35% SR Hög hos 50% CRP \>60 mg/l → misstänk serosit, infektion, artrit eller annan komplikation Leukopeni 50% Anemi 30% RF Positiv hos 30% Albumin/krea kvot i urin för att titta om njurpåverkan Även krea
49
Kriterier för SLE?
Två organmanifestationer + typisk autoimmun serologi
50
Behandling SLE?
**_Behandling_** _Icke-farmakologiskt_ Rökstopp Undvik sol, p-piller av östrogensort, sulfapreparat Gravidinfo(risk, frisk vid graviditet) Fysisk träning _Farmakologiskt_ Klorokinin Glukokortikosteroider p.o. Azathioprin Cyklofosfamid Komboitet/symptom(alltid om inte kontraindicerat) Analgetika(icke selektiva Cox-h) Antihypertensiv behandling Lipidreglering
51
Sjögrens sjukdom? Former? Associerade sjukdomar? Vilka drbbas? prevalens? medelålder insjuknande?
Sjögrens sjukdom Finns i primär form och sekundär, där den sekundära oftast är främst associerad till SLE och RA. Etiologi(primär) Kvinnor:män 9:1, prevalens 0,1%. Främst 40-50 år vid insjuknande.
52
Etiologi/patogenes Sjögrens sjukdom?
Finns genetisk predisposition, men fullständig etiologi okänd. Autoinflammatorisk sjukdom med SSA och SSB antikroppar.
53
Symtom och klinik sjögrens sjukdom?
Symptom/Klinik Sicca symptom(ögon och mun, dvs slemhinnor) Allmännsymptom Trötthet Feber Led- och muskelvärk Extraglandulära manifestationer Interstitiell nefrit, leukocytoklastisk vaskulit, nervsystem m.m. Lymfom 5%
54
Diagnostik Sjögrens sjukdom?
Diagnostik Objektiv sicca(salivsekretion+schirmer) keratokonjucntivitis sicca Autoantikroppar(ANA 75%, SSA 70%, SSB 45%, RF 65%) Spottkörtelbiopsi(Germinalcentran)
55
Behandling Sjögrens sjukdom?
Behandling Munhygien Saliv/tårersättning(olivolja, methylcellulosa…) Farmakolohisk Pilokarpin(parasympatikometika) Klorokin Extraglandlärt→ steroider och cytostakika
56
Vaskulit? Antikroppar? Huvudsaklioga varianter? När kan de annars flörekomma?
ANCA antikroppar typiskt för vaskulit. Två huvudsakliga: PR3(GPa) sens 90%(vid aktiv sjukdom) spec 50% MPO(MPA) sens 70% spec låg Båda antikropparna kan även förekomma vid IBD, RA och droger
57
Jättecellsartrit. Vad drabbar det oftast? Vilka drabbas oftast och hur många? Symtom?
Stora kärl Oftast \>50 år med incidens på 20-30/100 000. Symptom med nytillkommen lokaliserad(temporalt, temporalkörk) huvudvärk/ömhet, tuggclaudiocatio, syndedättning/blindhet, kärlsymtom. SR\>50mm. Hög samsjuklighet med PMR(polymyalgia reumatika). Aortaneurysm sent symptom
58
Jättecellsartrit När är det viktigt med behandling? Hur behandlas det?
Viktigt med behandling på misstanke: Utan ögonsymptom p.o. högdos prednisol, dvs 1mg/kg kroppsvikt Med ögonsymtom pulsbehandling, dvs i.v./s.c solud-medrol 250-1000 mg, sedan högdos minst 4veckor, sedan nedtrappning(5mg varannan vecka, CRP/SR symptom utvärderande, sedan efter 20 2,5mg var 4e vecka) Efter 2 mån ca 15 mg prednisolon/dag, sedan underhåll med 2,5-7,5 mg/dag Calchichew+ bifosnater. ASA 1-2 mån Behandling ofta i 2-5 år Om ej svar på högdos prednisolon, eller kontraindicerat kortsionbehandling(ej puls) - IL-6 hämmare (Tocelizumab)
59
Granulomatos med polyangit Vad är det? Incidens? Symtom?
Granulomatos med polyangit(Wegeners granulamatos) Nekrotiserande småkärlsvaskulit. Incidens på 6/100 000. Symptomatiskt långdragen sinuit och mediaotit, hosta, hemoptys, njurengagemang. Också hudutslag(röda, blåmärken) och nervpåverkan.
60
Diagnostik Granulomatos med polyangit? Hur ser det ut?
Diagnosticeras med: Labb som visar kraftig inflammation samt cANCA(proteinas-3 antikroppar), u-sticka Histologisk vaskulit, nekros och granulom. Vanligen från näsa. Radilogisk bild med sinus, lungor(kaverner) och CNS(infiltrat).
61
Behandling Granulomatos med polyangit? Recidiv?
Behandlas med induktion cyklofosamid(alkylerande cytostatika) samt steroider. Sedan underhåll med metotrexat eller AZA. Hög recidivrisk. Om obehandlad 90% tvåårig mortalitet, men 90% remission med behandling.
62
Mikroskopisk polyangit vad är det? Symtom?
Nekrotiserande småkärlsvaskulit (även medelstora). Allmänsymtom såsom feber, artralgier, myalgier, viktnedgång. 100% av fallen har njurengagemang. Lungegagemang i 50% av fallen. Vanligt med nekrotiserande glomerulonefrit och pulmonell kapillärit.
63
Undersökningar och prover Mikroskopisk polyangit?
Undersök proteinuri, kreatinin, antikroppar (MPO och ANCA). Gastroenterologiska symtom och/eller CNS symtom, Kardiomyopati vid sjukdomsdebut.
64
Behandling Mikroskopisk polyangit?
Behandling efter omfattning på sjukdom. Initialt högdos kortison iv/po. Vid livshotande lungblödningar eller snabbt progredierande njursvikt rituximab + höga doser metylprednisolon som kan kombineras med cyto (eg metotrexat). Cyklofosfamid (Sendoxan) vid progredierande nedgång av GFR.
65
Eosinofil granulomatös polyangit Vad är det? Vad drabbar det? Symtom? Undersökningra/prover? Behandling?
Eosinofil granulomatös polyangit (Churg Strauss Syndrome) Små-medelstora Långdragna sinuiter, astma som aldrig blir bra. Akut dövhet pga mononeuriter. Perikardit/Myokardit. Infiltrat på lungröntgen, på biopsi inflammation i lungkärl. Eosinofili i blod, antikroppar (ANCA, MPO). Extrapulmonellt engagemang (CNS, PNS, Njurar) Avgränsad EGP behandlas med kortison i kombnation med immunhämmande (azathiprin eller metotrexat) Svårare EGP med eg Kardiomyopati/progredierande mononeuriter behandlas likt Granulomatös polyangit (IVIG och antikroppar mot IL-5 eller IgE)
66
Takayasu Vad drabbar det? Vilka drabbas oftast? Symtom? Hur ställs diagnos? Behandling?
Stora kärl. Drabbar främst unga kvinnor. Ischemiska smärtor i övre extremiteter. Uttalad ömhet över karotis. Perifert pulsbortfall. Yrsel/synbortfäll. Diagnos ställs ej med histologi, ställs via bilddiagnostik av aorta/kärlavgångar (angio MR, UL, PET). Prednisolon högdos. Behandlingsresistenta fall metotrexat eller azathioprin. Infliximab för steroidsparande om behandlingsresistens.
67
Polymyosit och dermatomyosit? Incidens? Symtom? Diagnostik? Behandlas? Associerat till?
Ovanliga med incidens på 0,5/100 000, ålder 50-60 och K:M 2:1: Symptomatiskt ofta nedsatt musklekraft. Diagnostiska verktyg är klinik, enzym-läckage(ck, ibland myoglobin), EMG och biopsi(inflammation och nekros). Gottrons tecken(blåvita lichenifierad papler på fingrarnas stecksida). Behandlas som övrig systemsjukdom samt träning. Associerat till malignitet
68
Systemisk skleros? Incidens? Ålder? Huvudkomponenter?
0,4/100 000. Ålder oftast 40-50 med födelning på K:M 4:1. Sjukdomen består av 3 huvudkomponenter: T-cellsdominerad autoinflamamtorisk sjukdom, IL-2 central Kärlengemang(Raynauds, PAH) Inflammation med autoimmunitet(alveolit) Fibrosutveckling(sklerodermi(hudförändringar, lungfibros)
69
Utredning och behandling systemisk skleros? Olika organ. Prognos?
Behandlas efter komponent med inflmmation(metotrexat, kortison), vasospasm(ileumedin(prostacyklin)), M-T dysmotorik _Utred organ_ Magtarm: sväljningsröntgen/gastroskopi Lungor: CT/MR PAH: endotelin-hämmare (sänk tryck), Prostacyklinanaloger, PDE5-hämmare (sildenafil) Azathioprin underhållsbehandling Cyklofosfamid (sendoxan) vid betydande lungengagemang Rituximab har visat bromsande effekt av försämrad lungfunktion i vissa studier Hjärta: EKO Myokardfibros och arytmibenägenhet Perikardit Hud Metotrexat Mjukgörande Njurar Renal kris: ACE hämmare Antinukleära autoantikroppar Anti-centromerer Scl70 Prognos: 5 års överlevnad 34-75%, beroende på organengagemang
70
Polymyalgia reumatika Symtom? Diagnostik och behandling?
Polymyalgia reumatika Kliniskt syndrom Symptom Allmänna symptom: Subfebrilitet Viktnedgång Matleda Trötthet Sjukdomskänsla Stelhet och smärta i proximal muskulatur Typisk bäcken och nacke Diagnos Anamnes- eftersök allt samsjuklighet med jättecellsartrit Status- triggerpunkter(översikt muskelömhet, främst fibromyalgi) Klinisk, uteslut (fibromyalgi), myosit , spondylitartriter Behandling Induktion med medelhög(15-20mg) prednisolon i 3 dagar, sedan nedtrappning(2,5mg varannan vecka mellan 20-10, 1,25mg under 10, följ med CRP/SR)
71
SLE klassifikationskriterier:
1 Fjärilsexantem. 2. diskoida hudutslag. 3 fotosensitivitet. 4 munsår. 5 artrit. 6. Serosit (pleurit och/eller perikardit.) 7. Njurinflammation. 8. Neuropsykiatrisk sjukdom som epilepsi eller psykos. 9. Hematologisk sjukdom med hemolytisk anemi eller leukopeni eller lymfopeni. 10. Immunologisk störning med positiv anti-dna eller positiv anti-SM eller wassermannreaktion 11. Antinukleära antikroppar.
72
Skäl för remiss till specialist inom reumatologi.
Taget från reumatologiboken: - Misstänkt infektiös artrit. - Misstänkt RA. - Misstänkt spondylartrit. - Missstänkt systemsjukddom. - Oklar diagnos. - Otillfredställande effekt av given behandling.