Sammanfattningen s. 115 - 142 Flashcards Preview

Tentafrågor > Sammanfattningen s. 115 - 142 > Flashcards

Flashcards in Sammanfattningen s. 115 - 142 Deck (50):
1

Vad är det antivirala tillståndet?

Det antivirala tillståndet är då en cell ställer in sig på att degradera RNA och förhindra translation av nya proteiner så nya viruspartiklar inte skapas. När det antivirala tillståndet aktiveras aktiveras hundratals gener, två viktiga proteiner som uttrycks är proteinkinas R (PKR) och 2 '5' oligo A syntas (OAS)

A image thumb
2

Vad gör PKR?

PKR är en till proteinkinas som när den blir fosforylerad verkar på ett annat protein genom fosforylering. I detta fall fosforylerar PKR eIF2α som är nödvändig för att starta ribosomkomplexet och translatera mRNA. Det är alltså viktigt för det antivirala tillståndet. 

3

Vad gör OAS?

OAS sätter fast nukleotider på kol 5' och 2'. Konsekvensen är att enzymet RNas L aktiveras och börjar bryta ned all be􏰂ntlig RNA. OAS är alltså viktigt för det antivirala tillståndet. 

4

Ge några exempel på hur virus har utvecklat försvar mot PKR och det antivirala tillståndet. 

Det antivirala tillståndet låter som ett bra försvar tills man inser att vi- ruset redan utvecklat försvar mot detta. Enbart på PKR kan virus rakt av degradera PKR (poliovirus), skapa lockbete (Ebola, HIV), gömma dsRNA (influensa, reovirus), blockera den nödvändiga dimeriseringen av PKR (influensa), skapa pseudosubstrat för PKR (HIV) eller rakt av defosforylera eIF2α (HHV-1 och 2). 

För att undvika att slå på det antiviralla tillståndet kan viruset utveckla latens och gömma sitt genom i cellen så den kan aktiveras vid ett säkrare tillfälle, exempel på virus är ebola, HSV-1 och -2 och HIV men även andra. 

Virus kan också göra sig själva svåra att utrota, vilket kallas viral per- sistens. Persistens kan bero på olika mekanismer, såsom latens, men resultatet är detsamma: viruset replikerar sig i små mängder och antingen kan inte utrotas av immunförsvaret eller är så liten att immunförsvaret inte reagerar. NCBI beskriver persistens såhär:

Persistent infections are those in which the virus is not cleared from the host following primary infection, but remains associated with specifi􏰂c cells. 

5

Oberoende av hur cellen upptäcker en viral infektion är det alltid genom en av två gener, vilka? 

IRF3 och NF-κB.

6

NK-cellerna som vi vet tillhör det medfödda immunförsvaret i och med att den jobbar via igenkänning av MHC I och fagocytos-inducerande receptorer där MHC I motverkar fagocytos. Här måste viruset gå en farlig balansgång. I början är det bra att uttrycka MHC I så NK-celler inte fagocyterar den infekterade cellen men under sjukdomens förlopp ökar mängden TC-celler så MHC I måste döljas så att TC-cellerna inte aktiveras.

Det finns totalt fyra olika mekanismer som virus kan utnyttja för att undkomma NK-celler. Beskriv dessa. 

  1. Det första som virus kan göra är att uttrycka MHC I homologer, detta utförs främst av viruset CMV och syftar till att uttrycka 'falska' MHC I som håller undan NK-celler utan att trigga TC-celler.
  2. HIV och HPV23 kan selektivt reglera uttrycket av MHC I så de försöker ganska bokstavligt ha en lagom mängd MHC I så NK-cellerna inte fagocyterar värdceller och samtidigt minska sannolikheten att TC-celler reagerar på värdcellen.
  3. Det tredje sättet är att nedreglera uttrycket av den aktiverande liganden för NK-celler, så de inte får några signaler att fagocytera värdcellen. HSV och adenovirus är virus som har denna förmåga.
  4. Det sista sättet är att minska aktiveringen av receptorn CD45 genom att utsöndra virala faktorer som blockerar aktiveringen av CD45. CD45 är en receptor med flera varianter på alla hematopoetiska celler (med undantag för erytrocyter och blodplättar) som i generella drag vill aktivera cellen, så stimulering av CD45 på NK-celler aktiverar NK-celler och detta vill viruset förhindra. Adenovirus använder sig av denna mekanism. 

7

När vi kommer längre in i sjukdomsförloppet och det adaptiva immunförsvaret börjar ta över kampen från det medfödda så ser man en minskning av NK-cellsaktivitet och TC-celler börjar dominera, då är det hög tid att dra tillbaka MHC I receptorer så TC-cellerna inte går på infekterade celler. Likt NK-celler så har virus fyra huvudsakliga principer för att undkomma TC- celler. Vilka?

  1. Det första sättet är att minska uttrycket av MHC I på cellytan, genom att hålla kvar MHC I i det endoplasmatiska retiklet längre. Virus som gör detta är adenovirus och CMV.
  2. Det andra sättet är att blockera proteinet TAP som transporterar peptider som ska bli antigen in till ER. Detta görs främst av HSV-1 och HSV-2.
  3. Det tredje sättet är att istället för att hindra uttrycket av MHC I snabba på endocytosen av redan uttryckta MHC I så de stannar kortare på cellytan. HIV gör detta selektivt för HLA-A och HLA-B men binder inte till HLA-C.
  4. Det fjärde och sista sättet är att helt enkelt vara resistent mot proteasomer, att stå emot en nedbrytning och därför inte få några delar av viruset uttryckta på MHC I. Ebolaviruset är ett virus som är resistent mot proteasomal degradering. 

8

Genom vilka mekanismer kan antikroppar hindra virus?

Q image thumb

  • Antikroppar kan blockera bindningen till cellytan 
  • Antikroppar kan blockera endocyteringen
  • Antikroppar kan blockera utsöndringen av viralt RNA utifrån vad antigenets ligand är 
  • Antikroppar aggregeras med virus till immunkomplex som också blockerar virusinfektionen 
  • Innanför cellen kan också antikroppar som kan verka på virus, t.ex. TRIM21 binder väldigt starkt till Fc-receptorn när cytoplasmatiska antikroppar binder till intracellulära patogener. Det TRIM21 gör är att leda viruspartiklar till proteasomer för att degradera dem, samtidigt kommer PAMPs att upptäckas och sätta cellen i antiviral tillstånd. 

9

Med hjälp av vilka två viktiga mekanismer kan virus göra livet svårt för antikroppar?

Antigenetisk drift och antigenetisk skift. 

10

Beskriv antigenetisk drift. 

Att virus tillåter mutation av gener som kodar för antigen-bindande regioner, så om antigener gärna binder till ett glykoprotein på viruset tillåter viruset en viss mutationsfrekvens av det glykoproteinet så antigenet inte längre binder alls eller lika lätt. 

11

Beskriv antigenetisk skift. 

Antigenetisk skift är att liknande virus med olika varianter på en gen blandar sina gener så de nya viruspartiklarna har en kombination av dessa gener, då kanske antikroppar binder till hälften av alla viruspartiklar men den andra halvan har ett lite annorlunda protein så antikroppar inte binder. Antigenetisk skift använder sig främst in􏰃uensavirus av. 

12

Komplement är den andra delen av icke-cellulära försvarsmekanismer. Hur kan de agera på virus?

  • Binda upp dem med antikroppar i komplementberoende aggregering 
  • Opsonisera virus för fagocyterande celler
  • Själva skapa MACs på virusinfekterade celler

13

Hur kan virus försvara sig mot komplement?

  • Ett sätt är att påverka värdcellen så antikroppar och komplement endocyteras och på så sätt blir inaktiva och även kan proteolyseras.
  • Virus kan även klippa av komplementproteiner från antikroppar
  • Virus kan även uttrycka egna Fc-receptorer så antikroppar mot dem blir neutraliserade när varken komplement eller kropps- egna receptorer kan binda till aktiverade antikroppar. Antingen genom att släppa ligander för Fc-receptorn eller bokstavligt böja antikroppen så Fc- receptorn sitter fast på cellytan.
  • Genom att inhibera aktiveringen av MAC och att uttrycka kroppsegna regulatorer av komplement. Vissa virus kan inhibera komplement C3b som är ett gemensamt steg  för alla komplementvägar.
  • Genom att inducera cellen att uttrycka proteinet RCA som reglerar aktiviteten hos komplement, ökar den så minskar komplements aktivitet. De här två metoderna används av HHV, poxvirus, retrovirus och togavirus. 

14

När kan virus leda till cancer?

När viruset etablerat latens men samtidigt stimulerar en proliferation. Det här tredje stadiet (utöver de vanligare lyiska och latenta stadierna) bidrar till en kronisk infektion som är inflammatorisk. 

15

Hur vet man om cancern faktiskt är orsakad av virus? 

Det första är att man kan se experimentellt att virus uttrycket cancerogena tendenser hos celler, detta kan vare en stimulering av tillväxtfaktorer men främst en faktisk uppkomst av cancer. Sen gäller det att man ser en klinisk koppling med när och hur viruset infekterade personen, till att börja med måste en potentiell cancerpatient ha haft en virusinfektion av ett onkogent virus, och föga förvånande innan cancern uppkom men den måste dessutom vara på samma geografiska region på kroppen. Om vi till exempel har en papillomvirus som skapat vårtor på fötterna och de har kvarstått i tre år och personen har diagnosticerats för hudcancer i fotregionen kan misstänka en koppling. För att bekräfta en sådan koppling kan man då söka efter virusmarkörer som tyder på att viruset är aktivt och orsakar en kronisk infektion. Till sist så ska man även kunna se att vaccination minskar risken för att utveckla en sådan cancerform, tar vi hepatit så ska man se att vaccination mot HBV och HCV leder till minskade fall av levercancer. 

16

Man beräknar att 15-20% av all cancer ha ett inslag av virus i sig, men det är aldrig så att virus ensamt eller med 100% leder till cancer. Vilka virus vet man är cancerbildande då? 

A image thumb
17

Vad betyder det att papillomavirus kan vara antingen högriskvirus eller lågriskvirus?

Lågrisk är de varianter som kan orsaka vårtor som vi har nämnt att papillomviruset gör och dessa läker ut med tiden, högriskvirus är istället att vårtorna kan bli cancerogena. 

18

Beskriv mekanismen för hur HPV kan leda till cervixcancer. 

HPV förökar sig i något epitel, såsom hud och slemhinnor. För att kunna replikera sig behöver den en delande cell och söker sig därför till basalmembranet där epitelstamceller fi􏰂nns att infektera. För att nå ner dit behöver viruset oftast någon spricka på epitelytan, i övergången cervix-vagina hos kvinnor är epitelet tunt och viruset kan utnyttja denna punkt för att invadera basalmembranet i den regionen. 

Anledningen till att HPV är associerad med cancer är att den gillar när värdcellen är i mitos och därför försöker förstöra de bromsar som reglerar en rimlig mitos. Två viktiga gener som HPV ger uttryck till är E6 och E7. Det E7 och E6 gör är att blockera proteiner som reglerar mitosen.

E7 binder till pRB som hindrar proteinet E2F från att starta S-fasen, när pRB är bundet till E7 blockeras den och E2F kan leda cellen i S-fasen.

E6 blockerar istället P53, en tumörsuppressor som uttrycks om cellen är i stress eller upptäcker på annat sätt att det är olämpligt att gå in i S-fasen. När stressen ökar uttrycks P53 mera och E6 binder upp P53 så den inte ska störa med S-fasen.

Således är resultatet att en smittad epitel-stamcell delar sig och bildar ovanligt många (infekterade) epitelceller. Efter en stund kommer vi ha ett epitel där en stor yta utgörs av infekterade celler födda av den originella stamcellen. 

Vad händer nu? Vid det beskrivna läget har vi en s.k. hyperproliferation som börjar spåra ut, med så mycket celldelning är risken för mutationer hög. P53 som är en tumörsuppressor ska känna igen det här och aktivera den apoptotiska mekanismen men eftersom E6 har blockerat detta är konsekvensen är vidare hyperproliferation som leder till en genominstabilitet.

Med så många delningar så skulle viruset kunna replikera sig oavbrutet i all oändlighet om det inte vore för telomererna. Som vi minns blir de kortare för varje mitos och efter en stund har hyperproliferationen tagit slut på telomererna och viruset måste antingen infektera en ny stamcell eller försvinna, fast detta har HPV också en lösning på. HPV kan uttrycka proteiner så gör att telomererna återställs och på så sätt kan viruset dela sig ohämmat tills genominstabiliteten blir så hög att den blir cancerogen och dödar värdorganismen eller rakt av skapar så dysfunktionella celler att de dör av sig själva. 

A image thumb
19

Nämn två stora virus som tillhör gruppen retrovirus.

HIV och HTLV.

20

Beskriv retrovirus. 

Familjen av retrovirus är väldigt stor, alla retrovirus är förhöljade och har viktiga glykoproteiner. Retrovirus kan generellt defi􏰂nieras utefter att de har RNA (+) som omvandlas till dubbelsträngad DNA och integreras i värdcellens genom för att sedan uttryckas som RNA genom vanlig cellulär transkription.

Att virusets genom integreras innebär att viruset klipper upp det cellulära genomet och sätter in det virala genomet så det är en del av cellens framtida DNA. En viktig följd av detta är att retrovirus skapar sitt genom under cellens vanliga transkription, de behöver inte mitos.

Infektionen som uppstår av retrovirus är långsamma som DNA-virus vilket är ovanligt för RNA-virus, infektionen håller ut länge och är latent innan den sen börjar uttrycka sitt genom. En väldigt användbar följd av retrovirus förökningsmekanism är att de behöver bara enzymet för att skapa DNA från RNA och sen integrera det i genomet, replikation (i detta fall synonymt med transkription) och translation tar cellen hand om själv omedveten om att den hjälper viruset. 

21

Genomet för retrovirus har i sin grund tre regioner. Vilka? Och vad gör de?

  • gag - kodar för de sista genprodukterna och det är kapsidproteiner. 

  • pol - kodar för enzymatiska proteiner som virionen kommer behöva för att kunna infektera en ny cell

  • env - kodar för tidiga genprodukter: glykoproteiner som behövs för att skapa höljet som ska omsluta genomet

22

Utifrån sitt genom kan retrovirus delas in i enkla virus och komplexa virus. Vad är skillnaden på dessa?

Enkla reotrovirus har bara generna gag, pol och env. eftersom att det är allt som behövs egentligen för en lyckas infektion.

 

Komplexa retrovirus å andra sidan har alternativ splitsning så de har betydligt fler gener och fler funktioner vilket gör dem extra smittsamma.

 

HIV och HTLV är två komplexa virus. 

23

E􏰁ekten av att integrera viral DNA i cellulär DNA har en mycket viktig konsekvens när det gäller smittspridning. Vilken?

Avkomman kan smittas - vertikal genöverföring. 

 

Normalt smittar virus andra personer genom att föröka sig hos värdorganismen och sen lämna kroppen och nå en osmittad organism, detta kallas för horisontell överföring. Vad det är blir mer förståelig om man begriper dess motsats: vertikal överföring. Vertikal överföring sker när ett retrovirus smittar könsceller i en värdorganism och den könscellen leder till en ny individ, den individens alla celler kommer uttrycka viral DNA och barnet kommer vara en bärare av viruset. Ser man på ett släktträd kan man föreställa sig att horisontell överföring sker inom en generation (rör sig horisontellt) men såklart kan yngre och äldre smittas, men vertikal överföring är när barnet till en smittad person föds smittad. Detta kan kännas oroande eller obehagligt men en klen tröst är att ca 8% av vår DNA utgörs av viral DNA från retrovirus som smittat vår förfäder. När virus överförs vertikalt kommer de att kallas endogena retrovirus

24

Ca 8% av vår DNA utgörs av viral DNA från retrovirus som smittat vår förfäder. Nämn ett exempel på hur vår kropp har utnyttjat sätt att utnyttja dessa gener som virusarna tagit med sig så att vi har nytta av dem. 

Ett bra exempel är proteinet syncytin som är viktig för att smälta samman celler för att skapa placentan, det är ett viralt protein som blev en del av det mänskliga genomet för ca 50 miljoner år sen. 

25

En konsekvens av att retrovirus integrerar sitt genom är att de kan påverka våra egna gener, då viral DNA förs in på en slumpmässigt vald plats. Ge exempel.

De starka promotorerna i de virala generna kan göra att kroppsegna gener uttrycks i större grad, om oncogener uttrycks mera så ökar risken för att utveckla virus-associerad cancer. Om integrationen istället sker inuti en gen kan stoppsekvensen i virusets gen leda till att genet inte transkriberas fullständigt och blir dysfunktionell. 

26

Beskriv retrovirusets livscykel, använd HIV som exempel.

Livscykeln för ett retrovirus är ganska lik de flesta andra virus, det är mest integrationen som skiljer sig åt. 

  • För att ta sig in i en cell använder retrovirus ett proteinkomplex bestående av två delar, en transmembranell segment och en extracellulär. Hos HIV kallas det yttre segmentet gp120, den binder till CD4 på makrofager och T-hjälparceller och när den bundit binder då även till kemokinreceptorn CCR5 och dissocierar från det transmembranella proteinet gp41. gp41 kommer nu när gp120 dissocierat att skjuta ut en del av sig själv ut mot målcellens plasmamembran och 'dra den åt sig' så cellens och virusets membranet fuserar.
  • När kapsiden och tegumentproteinerna är inne så skapas ett komplex kallat pre-integrationskomplex (PIC) som utgörs av både virala och rekryterade cellulära proteiner. Hur eller vad som händer är inte helt förstått och kan därför inte beskrivas men något händer här i cytoplasman så det virala genomet replikeras av omvänd transkriptas till en enkelsträngad antisense DNA-kedja. Den kedjan förs in, igen på ett sätt vi inte vet, in i cellenkärnan där dess komplementära kedja läggs till och med hjälp av det virala proteinet integras integreras i cellens egna genom. De fl􏰃esta retrovirus behöver en upplöst cellkärna (t.ex. under mitos) för att nå cellens genom men vissa kan penetrera den på sätt som vi inte riktigt förstår. 
  • När det virala genomet ska transkriberas till DNA och integreras är det viktigt att hela genomet far med, tappas nått bort blir hela genomet dysfunktionellt och all arbete bortkastat. Tittar vi på det virala RNA-genomet har den en 5' cap, ett R-segment, ett U5-segment, det virala genomet, ett U3 segment, ett till R-segment, och poly-A-svansen. Allt förutom capen och svansen måste följa med, för att åstadkomma det skapas en DNA-kedja (utan cap eller svans) och i 5' ända skapas först ett U3-segment och i 3'-ändan ett U5-segment; alltså finns båda segmenten på båda ändarna. Syftet med dessa segment är att skapa en marginal för starten av transkription så vi inte råkar sluta eller börja på fel plats och råkar missa en del av genomet.
  • Den sista punkten vi ska nämna är när viruspartikeln är sammansatt och lämnar cellytan, att bilda ett hölje från cellmembranet tar i sig lång tid runt 10 min och sen att släppa taget från cellen tar ytterligare ca 15 min. Nu är den fri från cellen med sin arvsmassa men den måste mogna ut och genomgå några få processer till innan den är färdig. Vi sa att gensegmentet pol skapar enzymer, ett av dem är ett proteas som går på gag. gag som kodar för kapsidproteiner uttrycks som ett polyprotein och när den klyvs av proteasomer så blir kapsiden konformad och ger retrovirus ett distinkt utseende. 

A image thumb
27

Nämn fyra delar på vilka retrovirusets livscykel kan angripas.

  • Till att börja med är det enklast att kontrollera en virusinfektion om den inte ens får komma in i cellen, med en förståelse för hur viruset infekterar cellen, med gp120 och gp41, kan vi designa läkemedel som försöker blockera infektionen antingen genom att blockera gp120 bindning till ligander eller genom att blockera fusionsmekanismen, dessa kallas bindningshämmare respektive fusionshämmare. När de funkar hindrar de en infektion av målceller, men tyvärr utvecklas det snabbt tolerans mot dessa och ett immunologiskt svar kan också ske så kroppen angriper läkemedlet.
  • Om ni viruset tar sig in i cellen kan vi hämma det omvända transkriptaset så ingen DNA-kedja skapas, då finns två sätt. Antingen kan man använda NRTI som är nukleotid-analoger som omvänd transkriptas kan missta för en nukleotid och när den använder NRTI går det inte att sätta en följande nukleotid och transkriptionen är avbruten. Ett annat sätt är att använda NNRTI som är ett protein som sätter sig fast i det omvänd transkriptasets aktiva zon och hindrar viral RNA från att över huvudtaget sätta sig och bli omvänt transkriberad.
  • Ett annat sätt, om vi nu har viral DNA är att blockera integras så virusets genom inte kan integreras i cellens genom.
  • Det sista sättet angriper omogna virus, då har vi accepterat att värdcellen är förlorad men vi vill förhindra en aktivering av de nyskapade viruspartiklarna. Det som vi gör då är att vi ger proteas-hämmare, så utmogningen av retroviruspartiklar inte sker.

A image thumb
28

Vad gör man för att inte skapa en läkemedelsresistent retrovirusvariant?

För att undvika att skapa en stark retrovirusvariant som står emot ett läkemedel, de har ju en snabb mutationshastighet, så används oftast flera läkemedel i kombination så ett virus som klarar av bindningshämmare kanske faller till integrashämmare eller om den klarar den faller till proteashämmare. Med så många hinder blir det svårare för virus att etablera resistans mot ett visst läkemedel. En sådan behandling måste dessutom vara regelbunden för annars uppstår också resistans. 

29

Vad skiljer strukturmässigt ett omoget HIV-virus från ett moget HIV-virus

Innan viruset blivit moget bildar kapsidproteinerna i en rund kapsel, när polyproteinet gag klyvs till sina proteiner antar de en konformad struktur som visar att viruset är nu moget. 

A image thumb
30

Vad står HTLV för?

Humant T-lymfotropt virus. 

31

Beskriv HTLV.

Tittar vi på en världskarta kommer vi hitta koncentrationer av HTLV-1 i stora delar av Afrika, Mellanöstern, östra Asien, i USA och sydamerika och till viss mängd i västeuropa. HTLV-2 är inte lika utspritt och fi􏰂nns i centralamerika, norra sydamerika och centrala Afrika. HTLV har en låg förökningshastighet, dessutom är genomet väldigt lika över olika geografizaska områden.

Den låga förökningshastigheten är ett resultat av strategin som HTLV har valt. HTLV smittar T-lymfocyter genom att känna av GLUT-1 receptorn (sannolikt behöver den även någon annan T-lymfocytspeci􏰂fik ligand). HTLV är ett komplex virus, ett av de proteiner den kan splitsa fram är Tax. Tax är ett protein som påverkar nukleinsyrabindande intermediärproteiner. Det innebär två saker: den kommer fungera som en positive feedback loop för uttrycket av virusets genom, och den kommer att stimulera IL2 receptor α: en tillväxtfaktor.

HTLV är ett problem för oss för den leder till leukemi, cancer av de vita blodkropparna. Den milda tillväxtstimuleringen som Tax har är svag men kan pågå länge, smittas någon via bröstmjölk så utvecklas långsamt men säkert en hyperproliferation av T-lymfocyter och när personen närmar sig ålderdom kan cancer ha utvecklats. Livstidsrisken att få leukemi för någon är samtidigt 4%, så risken är låg men ju längre man har HTLV desto större är risken. HTLV skapar även problem för oss på grund av sin integration. Som vi sa tidigare kan integration nära oncogener ska skadliga effekter då dessa oncogener uttrycks mera, men det finns flera sätt för virus att göra vårt liv odrägligt. I HTLVs fall kan den utföra vad som kallas en trans-effekt, det är när det virala genomet stimulerar uttrycket av en gen som finns långt bort. Detta är oftast en långsiktig konsekvens och processen är långsam och är genen en oncogen så har vi en långsiktig cancerrisk jämfört med om genen är närmare varvid cancern utvecklas snabbare. 

A image thumb
32

Beskriv HIV.

HIV upptäcktes på 80-talet då den hoppade från ett djur till människor och skapade då en stor pandemi. HIV orsakar en immunbrist som gör en förkylning till en dödlig sjukdom om balansen av bakterier, virus och svamp som vi har i och på våran kropp störs så vi kan drabbas av opportunistsjukdomar.

HIV är en zoonos, alltså den kommer från djur och smittat oss. Det finns två typer av HIV varav HIV-1 är den pandemiska varianten medan HIV-2 har liknande gener men är kliniskt inte lika viktig. Den närmsta släktingen till HIV-1 är den variant som angriper schimpanser, SIV. 

HIV smittar två celltyper i kroppen, makrofager där den är latent och TH-celler som infekteras lytiskt. I början av en infektion är det främst makrofager som smittas, de TH-celler som smittas dödas av immunförsvaret och viruset etablerar sig först i människan och låter immunförsvaret tro att hotet är över. Från makrofager kan HIV hitta luckor i immunförsvaret, den muterar och smittar TH-celler så vi har en långsiktig nedgång av TH-antalet.

Efter 0.5-15 år har TH-cellsantalet sjunkit så mycket att vi utvecklar AIDS: aquired immunodefficency syndrome. Då är vårt TH-antal för låg och immunförsvaret kan inte svara på andra hot och vi drabbas av opportunistinfektioner. Det är när svamp på huden som normalt ska hållas i schack kan sprida sig okontrollerat, eller när herpes som normalt är latent blossar upp med kraftiga symptom. Härifrån börjar HIV smitta andra celltyper som den har låg tropism för när TH-cellerna har blivit så få och HIV börjar röra sig mot CNS. När man tittar kliniskt på en potentiell HIV-patient så finns det flera markörer som man vill hålla koll på under längre sikt för att fastställa om en HIV-smitta inträffat.

I början av en HIV-infektion har vi en M-tropism, dvs en högre tendens för makrofager att bli infekterade då T-lymfocyter dör för snabbt. Vid den senare fasen av sjukdomen blir det omvänt och vi får en T-tropism. Tittar vi på hur mycket viralt RNA (vårt antigen) som uttrycks så hoppar den först men trycks ned, immunförsvaret kommer igång och trycker ned de lytiska infektionerna så nya viruspartiklar inte skapas. Observera att samtidigt ökar antikropparna mot HIV och kommer hålla sig på samma nivå under hela sjukdomsförloppet. Det viktiga att inse här är att RNA-antigen uttrycks mycket mindre i makrofager och som istället har viral DNA och lite RNA-produktion, så virusproduktionen är nere men infektionen är kvar och väntar.

Det vi ser nu är den tjocka streckade linjen på CD4-positiva celler (främst TH-celler men även makrofager) som långsamt sjunker under den akuta och asymptomatiska fasen men sen passerar en kritisk punkt och börjar sjunka snabbt, AIDS börjar inställa sig för HIV har kringgått immunförsvaret och infekterar CD4-celler lytiskt.

Av att förstå grafen så följer en ganska enkel men väldigt viktig princip när man misstänker HIV, det är att man inte kan testa personen i början för RNA-antigen utan måste följa på lång sikt. Ser man en initial spik av antigen som sedan sjunker till väldigt lågt kombinerat med en hög närvaro av antikroppar så kan man inte andas ut för HIV kan komma tillbaka med enorm slagkraft. 

A image thumb
33

Vad sker i HIV-smittans akuta fas?

  • Viremi
  • Lymfkörtelsmitta
  • Entré

A image thumb
34

Ge tre exemepl på influensa-pandemier. 

  • Spanska sjukan (50 miljoner döda)
  • Asiaten (3-4 miljoner döda)
  • Hongkong (3-4 miljoer döda)

35

Influensa finns i tre typer. Vilka?

A, B och C. 

36

37

Vilken influensatyp är viktigast i kliniska sammanhang?

A. 

38

Vilken är smittvägen för influensa?

Smittovägen är genom luften där viruset 􏰂nns i löst vattendroppar i luften (detta kallas aerosol) och åker ned i luftrören där den binder bäst till de övre luftvägarna samt till alveolerna. I majoriteten av fallen får vi en övre luftvägsinfektion av in􏰃uensa. Detta skiljer sig hos andra djur. 

39

Beskriv livscykeln för influensavirus.

Livscykeln för influensavirus är nästan som för alla andra virus.

När den tas upp som ett endosom och bombarderas med vätejoner tar viruset upp dem genom M2 kanaler och den sura pHn leder till en frisättning av det virala genomet. Det är en -RNA-virus så den skapar en +RNA-sträng som sedan pumpar ut proteiner.

När nya virion ska lämna cellern knoppas de av från cellen men de sitter fortfarande fast med hemmaglutinin (HA) som känner igen cellmembran, HA behövs för att fästa till cellmembranet vid infektion men är nu i vägen för att lämna cellen. Här kommer neurminidas (NA) in, den klyver HA som sitter fast i cellmembranet så viruspartikeln blir frigjord. 

A image thumb
40

Beskriv symptombilden och varför vi sägs leva i ett dåligt klimat vad gäller smittorisken.  

Symptombilden av influensa liknar en förkylning med smärta i halsen, feber, trötthet och även en generell muskelvärk tillkommer. Immunförsvaret reagerar med interferoner och annan dylikt, influensavirus kan försöka hämma syntesen av interferoner och deras effekter med proteinet NS1. Infektionen kan även leda till sekundära bakterieinfektioner såsom streptokocker eller stafylokocker.

När det kommer till influensavirus lever vi i ett dålig klimat, den torra luften under majoriteten av tiden gör att aerosolerna är väldigt små och åker djupare i luftvägarna när vi andas in luft och då kan viruset nå djupare ned i lungorna. Spridningen är en droppsmitta där nysning och hosta sprider ut en infekterad aerosol, eftersom detta är jobbigt och vi tar på våra munnar och näsor är kontaktsmitta också nått att tänka på och handsprit funkar utmärkt mot täcka virus.

41

Varför har vi då och då pandemier som skördar otaliga liv? 

Genomet är segmenterat och det är i synnerhet proteinerna NA och HA som används för att serotypa olika influensavirus, som då får ett namn: t.ex. H1N1. Det fi􏰂nns 16 varianter av HA och 9 av N,A så vi har alltå 144 olika kombinationer. Olika influensavirus som finns i samma värdcell kan rekombinera sitt genom genom antigenetisk skift och skapa nya varianter, så H1N1 och N2H2 kan ge upphov till e.g. H1N2. Detta kan också ske med antigenetisk drift men tar generellt fl􏰃era generationer.

Influensaviruset har sin reservoar i den vilda fågelpopulationen, där lever influensa sitt vardagliga liv och kan smitta andra djur eller mutera för att smitta människor. Väldigt sällan smittas vi direkt av vildfåglar utan det är oftast p.g.a. att fåglar har har kontakt med tamdjur såsom grisar och där har influensa muterat till att smitta människor. 

Vad är det för mutation vi pratar om då? Jo hos fåglar så smittar influensa inte genom luftvägarna utan genom tarmkanalen, där fi􏰂nns celler som influensa fäster vid. Detta beror på en liten skillnad mellan människors och fåglars sialinsyror som HA fäster till. Skillnaden gör att fågelinfluensan inte kan smitta oss. Infl􏰃uensa måste genomgå en mutation för att kunna fästa till den humana varianten och detta kan ske genom slumpen men grisar ger en enkel genväg för influensan. Grisar smittas också av influensan genom magtarmkanalen för där har de celler med rätt sialinsyra men de har också den humana varianten av sialinsyror. Det betyder att det finns två populationer av celler varav en kan infekteras av influensa, viruset har en hel grogrund att föröka sig i om den kan mutera. Närheten till den humana varianten i grisar gör att influensan muterar 'rätt' snabbare och har gett grisar smeknamnet mixing vessels för där kan influensa övergå snabbare från fågelspecifik till människospecifik.

Vissa influensavirus är mycket dödligare än andra, dessa kallas högpatogena influensavirus (HPAI). De två varianterna man har identifierat är H5N1 och H7N7 och har hittils framförallt smittat mellan fåglar, den kan smitta människor också. HPAI är väldigt farliga då HA5 och HA7 kan aktiveras av många olika proteaser, normalt sätt behövs mera specifika proteaser men dessa två HA kan använda nästan vilket proteas som helst. Det gör att proteinet kan aktiveras väldigt enkelt och ger viruset en enorm dödlighet, detta kan ses med att hela lador med höns kan hittas döda en morgon för alla blev smittade och dog. H5N1 dök upp i Asienoch spred sig mellan 2005-2006 till väst snabbt och infekterade på vägen 40 länder och nådde hela vägen till Frankrike.

Tack och lov är inte HPAI jättesmittsamma för människor, men den mildare H1N1 är det. Om dessa två skulle rekombineras skulle resultatet vara en pandemi.

A image thumb
42

Hur skyddar man sig mot nakna virus?

Nakna virus som saknar ett membran är resistenta mot handsprit då alkohol inte gör nått med proteinerna. För att skydda sig mot dem ska man använda tvål.

43

I vilken världsdel har influensan sitt ursprung?

All infl􏰃uensa verkar ha sitt ursprung i Asien, till och med spanska sjukan.

44

Vad är en zoonos?

När virus sprids från djur till människor kallas de för zoonoser.

45

Vad är ett humaniserat virus?

Ett virus som kan cirkulera i en mänsklig population.

46

Alla zoonoser sprids inte direkt från djur till människa utan oftast 􏰂nns det ett steg emellan som sammanbinder djur och människa, en mindre organism som kommer i kontakt med både djur och människa. Dessa organismer kallas vektorer och det 􏰂nns tre huvudsakliga vektorer att känna till. Vilka?

Myggor, fästingar och gnagare. 

47

Vad kallas den grupp djur där virus har sin normala population? 

Reservoar. 

48

Hur agerar myggan som vektor?

Myggan vill suga blod från djur och människor och när den suger blod från ett infekterat djur blir myggan smittad av en zoonos. Viruset har ingen nytta av att döda sitt värddjur utan sprider sig från myggans motsvarighet till mag-tarmkanalen till dess spottkörtlar, i mag-tarmkanalen kan den inte sprida sig själv. När myggan sedan träffat på en människa (eller ett djur) och sticker kommer den först injicera ett anti-koagulerande saliv som är virussmittat och vi får på så sätt infektionen.

49

Det finns tre zoonoser som är viktiga att känna till för de finns inhemskt i Sverige och i de närliggande länderna i en region som kallas fennoscandia.

  • Nefropathia epidemica (NE) eller puumala hantavirus
  • Fästingburen encefalit (TBE) 
  • Ockelbosjukan eller pogostafeber.

50

Beskriv nephropatica epidemica (NE).

NE är en typ av hantavirus vars familjemedlemmar normalt fi􏰂nns i asien men hittades i Finland vid byn Puumala. Den orsakar feber och kan ha njurpåverkan men har en låg mortalitet på <0.2%.