Sammanfattningen s. 69 - 90 Flashcards
(50 cards)
Hur många olika typer av leukami kan man ha? Och, vilka?
Fyra stycken
- Myeoloid leukemi
- Akut
- Kronisk
- Lymfoid leukemi
- Akut
- Kronisk
Man kan dela HSC i två grupper, vilka?
Long-term HSC som har en delningsförmåga över 16 veckor och short-term HSC som inte har det.
Hur många gånger under en livstid delar sig en HSC?
Under en livstid delar sig en HSC 40-60 gånger i människan.
HSC finns i benmärgen i nischer, små områden där miljön är sådan att den stimulerar HSC till antingen mitos eller vila och dess dotterceller sti- muleras till en viss utveckling. Det nns grovt indelat två sorters nischer, vilka?
Endosteala nischer och vaskulära nischer.
Vad är colony stimulating factors (CSF) ?
Colony stimulating factors (CSF), som påverkar self-renewal och differentiering av HSC.
Nämn tre cytokiner som är viktiga för hematopoesen.
- IL-3 - allmänt viktig för hematopoesen
- granulocyte-CSF (G-CSF) - G-CSF får HSC att migrera ut ur benmärgen och används kliniskt för att locka ut HSC för transplantation
- Granulocyte-Macrophage-CSF - GM-CSF stimulerar granulocyter och makrofager som namnet anty- der och används också kliniskt.
Stromat hjälper till att skapa rätt mikromiljö för hematopoesen. Ge exempel på stromaceller.
- mesenkymala stamceller
- osteoblaster - viktigaste rollen
- retikulära stromaceller
- makrofager
- adipocyter.
Det finns två modeller för blodcellsutvecklingen, vilka?
- den klassiska modellen
- den myeloid-baserade modellen
Beskriv hematopoesens klassiska modell.
Den klassiska modellen är som vi tänker oss att HSC blir till (t.ex.) en myeloid progenitorcell som blir till eprekursorcell 1 sen prekursorcell 2 osv tills vi når en mogen cell.

Beskriv hematopoesens myeloidbaserade modell.
Den myeloidbaserade modellen tror att hematopoesen kan vara slumpmässig, och ibland kan en prekursorcell differentieras direkt till en färdig celltyp utan de tidigare stegen.

Från vilken cell härstammar granulocyterna?
Granulocyt-makrofag progenitor.
Hur lång tid tar det att skapa en ny granulocyt?
11-14 dagar.
De systemiska granulocyterna delas in i en cirkulerande och en marginerad pool. Varför?
Den cirkulerande är den aktiva delen av granulocyterna, den marginerade är de granulocyter som ansamlats vid lungor och lever i venulae i väntan på att de behövs. Som vi sa tidigare kan man även skicka de nästan klara granulocyterna i benmärgen, som normalt sett har 15-20 gånger den cirkulerande mängden. Om detta sker beror på de stressreaktioner som kroppen utsätts för vid en infektion, såsom inflammation.
Det finns alltid en lätt tryckgradient i blodkärlen om man summerar trycket från artär till kapillär och ven. Åt vilket håll är den riktad?
Den är utåtriktad.
Vad häder med vätskan som puttas ut ur blodkärlen?
En viss mängd vätska har puttats ut till vävnader. Denna vätska, och dess innehåll sugs upp av lymfkärl som ska återföra vätskan till blodet men kanske ännu viktigare ska analysera lymfvätskan efter patogenet, skadade celler och andra misstänksamma komponenter i lymfknutor.
När ett inflammatoriskt respons sker så har vi några typiska tecken som är relevanta för lymfdränaget. Beskriv dessa.
- Blodflödet till området ökar pga vasodilatation
- Kärlpermeabiliteten ökar också så vätska och vita blodkroppar kommer ut i vävnaden –> mängden vätska som går ut i vävnader ökar.
- Lymfkärlen får ett större flöde vätska som går in, med denna vätska följer även det som kan ha orsakat inflammationen såsom patogener och annat så med en inflammation ‘sköljer’ vi ut patogenet så vårt immunförsvar kan titta på det.
Lymfoid vävnad delas upp i två typer. Vilka?
- Diffus lymfoid vävnad
- Nodulär lymfoid vävnad
Beskriv skillnaden mellan primärfollikel och sekundärfollikel.
- Om en follikel ser likfärgad ut tyder det på en jämn fördelning av likadana celler och kallas då en primärfollikel.
- Är den tvärtom ljus i mitten, då celler har expanderat och deras genomskinliga cytoplasma tagit mera plats, kallas den då för sekundär follikel och har då ett germinalt centra. I dessa vävnader dominerar B-celler. I de germinala centra går B-celler in som centroblaster och sedan ut som centrocyter, centroblaster är ett annat namn för B-celler som delar sig för att bilda många plasma- och minnesceller och centrocyter är de B-celler som har delat klart på sig.

Vad händer med thymus under en individs livstid?
Thymus är ett speciellt organ som har sin maxpunkt i början av puberteten och som sedan övertas mer och mera av fettvävnad. Ordet thymus kommer från timjan då gamla anatomer tyckte det att thymus såg ut som timjansblad. Med ålder så induceras en tillbakabildning av de immunrelaterade delarna av thymus, eekten påskyndas av kortikosteroider såsom kortisol men steroidens påverkan är något reverserbar speciellt i barnaår.
Thymus som vi nu vet ansvarar för att skapa T-celler, den naturliga frågan är vad som händer när thymus blivit mindre aktiv och var våra T-celler kommer ifrån?
De flesta forskare tror att de T-celler som har bildats genom åren kommer skapa nya naiva T-celler genom mitos, dock inte lika eektivt och vår immunförsvar blir svagare med åren.
Vilket hormon kan man hitta i thymus? Och vad kan detta hormon ha för funktion?
I thymus märg finns hormonet thymosin eller tymulin, som är en en- dokrin signalmolekyl. Det visar att thymus har en liten endokrin funktion och man tror att den stimulerar mognaden av endokrina organ, men likt den immunologiska funktionen degraderar även denna med ålder.
Hur kan lymfkärl få lymfocyter att fastna?
För att få lymfocyter att fastna finns det speciell endotel längs lymfkärl, dessa har ett kubiskt utseende istället för den vanliga platta. Denna endoteltyp kallas high endothelial venula (HEV).
Beskriv i övergripande drag mjältens kärlsystem.
Kärlsystemet för mjälten utgörs av trabekelartärer och centralartärer. Trabekelartärer finns längs barken på mjälten och går in i mjälten, centralartärer går tvärtom från mitten av mjälten och skickar artärer utåt.
Tittar man på artärernas struktur i mjälten kommer man se luckor i dess kärlvägg. Normalt sett är artären en kontinuerlig struktur som sedan löper in i kapillärerna, men i mjälten har vi en uppluckring där det finns ‘hål’ innan artären når kapillären. Kontinuerliga kärl kallas sluten krets för att artärernas innehåll kan endast lämna blodet genom kapillärer, i mjälten talar man om en öppen krets för blodet kan lämna artären och komma tillbaka genom samma hål eller kapillärerna. Detta kallas således även för diskontinuerliga kärl. Artären brukar då kallas en sinusoid artär och kan hittas även i levern. De här hålen tillåter blodkroppar att slinka ut från artären, ju äldre en blodcell blir desto sämre är dess flexibilitet vilket tros försvåra erytrocytens förmåga att klättra tillbaka in i artären. Följden är att äldre erytrocyter fastnar i mjälten där makrofager äter upp dem och ger plats för den yngre generationen av erytrocyter.

Vad har mjälten för funktion?
Funktionen för mjälten är flertalig, som vi har nämnt är det att analysera blodet efter patogener och andra anomalier som provocerar ett immunsvar och det är en reningsverk för gamla erytrocyter men den tros även vara en reservoar för olika blodkroppar. Man vet att andra djur använder sin mjälte som en reservoar för erytrocyter, trombocyter och granulocyter; forskare är ganska säkra på att samma funktion finns hos människans mjälte.




