Sammanfattningen, s. 34 - 55

Question 1

Beskriv IgE och dess funktion?

Answer 1

Den sista antikroppen är IgE och är en väldigt mystisk antikropp. IgE är mycket sällsynt och har en osäker funktion, man har sett att den ökar i antal när parasiter invaderar kroppen men den är även väldigt relevant förallergiska reaktioner. Man har sett att den binder till receptorn FcεRI som kan hittas framför allt på mastceller och även baso􏰂la granulocyter. Mastcellerna suger åt sig väldigt mycket IgE och här 􏰂nns väldigt mycket histamin och andra in􏰃ammatoriska mediatorer lagrade. Vid allergi skapas IgE mot ofarliga ämnen och när immunkomplex binder till mastcellen släpps stora mängder in􏰃ammatoriska mediatorier och ger allergins klassiska symptom såsom rödhet, svullnad och irritation.

Question 2

Beskriv F_c-receptorer.

Answer 2

Fc-receptorer är de receptorer som antikroppar binder till och de kan ha många olika funktioner, det 􏰂nns generella receptorer men även klassspecifika som gör att endast vissa typer av antikroppar kan agera.

Question 3

Vad är ITIM och ITAM?

Answer 3

F_c-receptorerna har en intracellulär struktur - ITIM och ITAM. Dessa står för Immunoreceptor Tyrosine-based Inhibitory/Activating Motif, de leder antingen till ett förhöjt immunsvar eller sänkt.

Question 4

Vad är F_cR_n för receptor?

Answer 4

F_cR_n är en neonatal receptor som bara finns hos foster, den är viktig för att moderns IgG ska kunna binda och verka. Den hindrar även IgG från att brytas ned.

Question 5

F_cγ 􏰂nns i tre former, vilka? Vad har de för funktion?

Answer 5

• RI har en ITAM och startar ett immunsvar när IgG kommer dit
• RIIB har en ITAM och startar ett immunsvar när IgG kommer dit. RIIB har den motsatta effekten och sänker immunsvaret, detta är viktigt när vi har börjat utrota en infektion och vi måste stänga av immunförsvaret så den inte är aktiv i onödan.
• RIII. RIII kan hittas hos neutro􏰂la granulocyter och NK-celler som när FcγRIII aktiveras släpper cytotoxiska substanser såsom MAC mot organismen som IgG har bundit till.

Question 6

Vad är F_cεR?

Answer 6

IgEs receptorer och är de som vi hittar på mastceller och basofila granulocyter, det är dessa receptorer som aktiverar utsöndringen av histamin och andra in􏰃ammatoriska signaler.

Question 7

Vad är F_cαR?

Answer 7

IgAs receptor och aktiverar ADCC och cytotoxisk aktivitet som dödar organismer i cellen genom att skapa fria radikaler och får celler att släppa inflammatoriska signaler.

Question 8

Vad är komplement?

Answer 8

en grupp av proteiner, något över 30st. Serumproteiner, enzymer, regulatorer, och receptorer, komplement har en ganska varierad funktion och fungerar genom att starta reaktionskaskader (dominoeff􏰁ekten).

Question 9

Vad är komplementsystem?

Answer 9

Komple- ment kan sättas upp till ett antal reaktioner där ett komplement aktiverar ett annat osv och får betäckningen komplementsystem.

Question 10

Vad leder komplementsystemen till?

Answer 10

I slutet ser vi flera steg som slutar i två komplement som bildar en MAC, Membrane-Attack Complex. Varje MAC är ett proteinkomplex som kan penetrera cellväggen på en organism så det bil- das en por vilket molekyler i cellen kan läcka igenom. En MAC är uppbyggd av flera C9 komplement och ett C5b6789. Att hålla rätt balans av molekyler utanför och innanför en cellorganism är essentiellt till att den ska leva, så när vi skapar en massa porer i t.ex. en bakterie störs bakteriens homeostas och den dör.

Question 11

Vilka är de tre komplementvägarna?

Answer 11

• Klassiska vägen –> en antikropps- medierad aktivering där en antigen binder till en antikropp och aktiverar ett komplement.
• Lektinvägen –> använder Mannos-bindande lektin, ett protein som aktiveras när den kommer i kontakt med bakterier speciella cellmembran och går ihop med den klassiska vägen.
• Alternativa vägen –> som man kan se kräver den redan aktiverat komplement (C3) för att fungera. Det 􏰂nns alltid lite aktiverat komplement och när komplementsystemet väl aktiveras så kommer den alternativa vägen att agera ännu mer, så den är relevant både i början av en infektion såväl som när massa C3 blir aktivt.

Question 12

Vad är Major Histocompatibility Complex, MHC?

Answer 12

Det är en antigenpresenterande receptor, Major Histocompatibility Complex eller MHC, och finns i klass I och klass II. Hos människan kallas MHC för Humane Leukocyte Antigene (HLA).

Question 13

På vilka celler finns MHC I? Och för vilka celler är detta den viktigaste receptorn?

Answer 13

MHC I finns på alla celler som har en cellkärna och är den viktigaste receptorn för cytotoxiska T-celler.

Question 14

På vilka celler finns MHC II?

Answer 14

På antigen-presenterande celler (APC) såsom makrofager, dendritiska celler och B-celler.

Question 15

Vad gör APC?

Answer 15

APC är celler som presen- terar processat antigen i syfte att påverka beteendet hos T-hjälparceller men även hos cytotoxiska T-celler. MHC binder till T-cellsreceptorer, TCR.

Question 16

Hur ser MHC I respektive MHC II:s struktur ut?

Answer 16

Om man tittar på den molekylära strukturen för MHC ser man att MHC har ett hjälpande protein, β2 − microglobulin, som ger stöd till strukturen och är viktig för vissa sjukdomar då microglobulinet är defekt. I mitten av MHC ser vi en binding grove eller bindande fåra, där sätter cellen ett peptid (från kroppen eller främmande) som är antigenen medan den bildar MHC. MHC kan inte uttryckas på cellytan medan den inte har ett peptid på sig.

Question 17

Vad är ett resultat av att ha två olika MHC?

Answer 17

tt peptider passar olika bra i des- sa fåror, MHC I är ‘mera öppen’ och tillåter en större variation av peptider. Dessutom kan kroppsegna peptider placeras på MHC I utan ett immunolo- giskt svar, det är en nödvändighet för när TC-celler bildas i tymus och likt B-celler selekteras negativt så alla autogena T-celler försvinner.

Question 18

MHC kallas ‘transplantations-antigen’ för det är en väldigt viktig receptor när det gäller transplanterade organ och vävnader, T-celler kan bara känna igen kroppsegna MHC och det finns tillräckligt stor variation hos MHC att två människor kan ha MHC-varianter som deras kroppar skulle uppfatta som kroppsfrämmande. Vad händer När MHC från transplantatet omvandlas till processat antigen?

Answer 18

När MHC från transplantatet omvandlas till processat antigen kommer TC-celler att skada vävnaden och avstötta transplantatet.

Question 19

Vad är MHC-restriktion?

Answer 19

MHC kallas ‘transplantations-antigen’ för det är en väldigt viktig receptor när det gäller transplanterade organ och vävnader, T-celler kan bara känna igen kroppsegna MHC och det 􏰂nns tillräckligt stor variation hos MHC att två människor kan ha MHC-varianter som deras kroppar skulle uppfatta som kroppsfrämmande. När MHC från transplantatet omvandlas till processat an- tigen kommer TC-celler att skada vävnaden och avstötta transplantatet. Den här skiljelinjen kan minska ju närmre släkt man är och oddsen är större att ha likartade MHC-varianter. Därför är det mycket lättare att två syskon ska vara kompatibla än två främlingar.

Question 20

Beskriv den endogena vägen.

Answer 20

Vid den endogena vägen klyvs ett protein i cellen av proteasom LMP2/7 till peptider som går in i det sträva endoplasmatiska retiklet med hjälp av enzymet TAP 1 och 2. Där inne har en MHC I skapats och den ‘laddas’ med peptiden med hjälp av chaperoner såsom calnexin. Väl laddad går den till golgiapparatet för vidare transport till cellytan där en laddad MHC pre- senteras.

Question 21

På vilken kromosom sitter MHC I och vilka olika segment har det?

Answer 21

• Kromosom 6
• A, B och C

Question 22

Hur hamnar en peptid på MHC? Det finns två sätt som en cell kan skapa ett MHC och sätta en peptid på den, beroende på var antigenen kom ifrån, vilka?

Answer 22

• Den endogena vägen: om en peptid kommer från cellen, t.ex. en kroppsegen peptid eller från ett virus som infekterat cellen, så kommer den processas genom den endogena vägen och hamna på en MHC I.
• Den exogena vägen: om peptiden kommer utifrån måste cellen ta in peptiden först, den exogena vägen och hamna på ett MHC II.

Question 23

Vilka tre olika segment har MHC II?

Answer 23

DP, DQ och DR.

Question 24

Vad binder en T-cell alltid till?

Answer 24

En MHC.

Question 25

Vad innebär att MHC har en kopplingsojämvikt?

Answer 25

MHC-genen utsätts för väldigt stor variation samtidigt som man ser att vissa alleler förekommer oftare än vad som vore vanligt vid ren slump. Det kallas kopplingsojämnvikt.

Question 26

Beskriv den exogena vägen.

Answer 26

MHC II skapas vid RER som MHC I men har inget antigen så den laddas med en suppleant, en invariant chain. Därefter förs den till golgiapparatet där den skickas till cellytan, invaraint chain har nu klippts bort och kvar sitter en CLIP. Medan det händer har en antigen identifierats nära cellytan och endocyteras, antigenen bryts ned till peptider och dessa sätts fast på MHC II med hjälp av HLA-DM. Nu amnar MHC II på cellytan och är klar.

Question 27

Ibland sker ett undantag från de endogena och exogena vägarna. Vad är det? Och hur funkar det?

Answer 27

Korspresentation, då en MHC I kan laddas med en peptid som kommer utanför cellen. Ibland blir det så att vesikeln som bärden lyserade antigenen hoppar till RER där peptiden fäster på MHC I och uttrycks på så sätt.

Uttrycket av MHC kan påverkas med hjälp av cytokiner, molekyler som ger information till celler om hur de ska bete sig, till att uttryckas i högre eller större grad. Till exempel kan interferon γ uppreglera MHC I på olika celler och nedreglera MHC II på B-celler. Samtidigt har 􏰂entliga organismer utvecklat egna molekyler som skickar liknande signaler, t.e. adenovirus 12 som kan nedreglera proteinerna TAP 1 och 2 vilket gör det svårare för en infekterad cell att vida att den är infekterad.

Question 28

En TCR binder alltid till en vadå?

Answer 28

En MHC.

Question 29

När börjar thymus produktion avta?

Answer 29

Vid cirka 10 års ålder.

Question 30

Vad heter T-cellen när den migrerar till thymus?

Answer 30

En myeoloid progenitor.

Question 31

Beskriv T-cellens utveckling i thymus.

Answer 31

Vid tymus genomgår T-cellsprogenitorer, då kallade thymocyter, en differentiering likt B-cellerna. TCR är likt B-cellernas BCR specifik för ett unikt antigen, vid figur 1.23 ser man högst upp att TCR-genen genomgår en rekombination för att skapa en ny variant. Om man skulle följa en thymocyt skulle man se att den kommer till tymus i medullan och migrerar mot cortex och sedan tillbaka, när de återvänder till medullan är den en färdig T-cell. ‘

Om vi tänker tillbaka till B-cellerna så selekterades de negativt i benmärgen mot autogena antikroppar, T-cellen kommer faktiskt fungera något tvärtom. När en T-cell har utvecklat och presenterat sin TCR kommer den försöka binda till olika MHC av båda klasser i tymus och om de kan binda så kommer T-cellerna få leva, binder de dåligt till MHC genomgår de apoptos. Majoriteten av alla thymocyter dör, ca 90-96%. Detta är en positiv selektion för MHC-bindande TCR.

I tymus fi􏰂nns epiteliala celler med transkriptionsfaktorn AIRE, denna faktor gör att epitelcellen uttrycker alla kroppsegna proteiner som vi har och gör då att tymus uttrycker alla proteiner i kroppen, det vore tråkigt om T-cellen reagerade på hudcellers proteiner för de fanns aldrig i tymus. Efter den positiva selektionen där vi erhåller T-celler som kan binda till MHC måste vi likt B-celler selektera bort de som binder för hårt, då allting är kroppseget så en för stark bindning innebär att den T-cellen är autoimmun. En negativ selektion driver alla celler som får för mycket MHC-stimulering till apoptos, kvar lämnas T-celler som kan binda till MHC men inte alltför starkt utan lagom.

När en T-cell närmar sig mognad uttrycker den sin TCR-receptor, men utöver det finns även en komplementär receptor som hjälper TCR att binda. Hos TC-celler är det CD8 och hos TH-celler CD4. När thymocyten närmar sig mognad brukar den uttrycka båda receptorerna, CD4/8 och cellen kallas då dubbel-positiv T-cell; så småningsom slutar cellen producera den ena CD-receptorn och T-cellen blir antingen en naiv TH-cell eller naiv TC-cell. Beroende på vilken MHC-klass den individuella thymocyten binder bäst till bestämmer den sig för att behålla den receptorn, så binder en naiv T-cell bäst till MHC klass I blir den en naiv cytotoxisk T-cell.

Question 32

Hur går en aktivering av T-celler till?

Answer 32

För att aktivera en T-cell krävs co-stimulation av TCR och en parallell signal som når T-cellen genom en co-stimulatorisk receptor. När en APC har blivit aktiverad, detta kan vara B-celler som har upptäckt en ny antigen eller makrofager som har börjat äta någon inkräktare, så presenterar den antigener på sin yta med hjälp av MHC av både klass I och II. En T-cell kommer närma sig en APC som har laddade antigen och med sin TCR känna av ifall den reagerar på antigenet, dessutom kommer den med sin TCR men även med en komplementär receptor, CD4 för TH-celler och CD8 för TC-celler, att känna av klassen på MHC. MHC I kommer verka på TC- och MHC II på TH-celler. Om allt detta stämmer överens, vi har ett korrekt antigen och MHC klassen är korrekt kommer T-cellen få en av två nödvändiga signaler.

Den andra signalen kommer T-cellen få via en parallell receptor som kan binda andra molekyler som presenteras av APC, det finns olika receptorer som kan användas och beroende på receptor har man olika ligander och får då olika effekter trots samma antigen. För att en T-cell ska bli aktiv måste vi ha costimulation, annars kommer T-cellen inte att bli aktiv. Naiva T-celler uttrycker costimulatorn CD28, som när den aktiveras främjar T-cellsdiff􏰁erentiering och proliferation.

Question 33

Vad händer när en T-cell aktiveras?

Answer 33

När en T-cell, cytotoxisk såsom hjälparcell, aktiveras börjar T-cellen få signaler både från APC men även från sig själv, detta följs av en expansion där antalet celler ökar genom celldelning. Efter celldelning differentieras de naiva T-cellerna till antingen eff􏰁ektorceller eller minnesceller. Minnescellerna likt B-celler kommer vara sovande för det mesta och bli verksamma vid framtida infektioner, eff􏰁ektorcellerna motsvarar plasma B-celler i att det är de som utför den cellspecifika funktionen vid den nuvarande infektionen. TH-celler i synnerhet uttrycker CD40L som behövs för att aktivera andra celler såsom B-celler och TC-celler.

Question 34

Vad menas med licenserad APC?

Answer 34

Celler som har själva blivit aktiva eller ‘licensierade’ att aktivera T-celler.

Question 35

För att en APC ska bli licensierad måste den genomgå ett av två processer. Vilka?

Answer 35

A) en APC måste ha bundit till en aktiverad TH-cell med sin MHC II och CD40 som binder till TH-cellens CD40L eller

B) en APC måste ha blivit stimulerad av en patogen genom en TLR.

Föreställer man sig en infektion så ser man nyttan med att vi har båda vägarna, vid den initiala kontakten licensieras celler tillhörande det medfödda immunförsvaret. NK-celler och makrofager känner igen PAMPs med sina TLR och äter upp patogener och processar antigen som laddas och presenteras, det aktiverar TH-celler som i sin tur kan aktivera andra APC som inte behöver komma i direkt kontakt med patogenet. Det är en kaskadeffekt där de aktiverade TH-cellerna licensierar fl􏰃era APC utan att de ska behöva komma i direkt kontakt med patogenet.

När en TC -cell blir aktiverad av en APC har denna APC antingen redan stött på en infektion och uttryckt ett antigen eller så har den stött på en TH -cell sedan tidigare. Ett undantag är minnes-TC -celler som inte behöver en licensierad APC, deras aktiveringströskel är tillräckligt låg att en olicensierad APC kan aktivera dem.

Vägen för licensering är relaterad till hur TC-celler aktiveras av APC när det gäller virala infektioner. Flera virus infekterar inte makrofager och andra APC för då skulle den endogena vägen leda till MHC I presentation så cytotoxiska T-celler skulle regera och agera på de infekterade cellerna. Korspresentation [se 􏰂gur 1.22] löser det här problemet så APC som inte blir infekterade kan ta upp extracellulära antigen från dessa virus och skapa MHC I antigen av dessa och således aktivera TC-celler.

Question 36

Vilken är T_c-cellens funktion?

Answer 36

Verkar på kroppsegna celler genom att inducera apoptos vid upptäckten av korrekta antigener som signalerar en intracellulär infektion.

Question 37

Vad kommer hända efter att T_C -cellen har identifierat en målcell?

Answer 37

Då kommer den vilja närma sig den för att verka på den på nära håll, på så sätt garanteras en riktad effekt med minimal risk att påverka andra celler i omgivningen. (Det finns ett undantag då T_C -cellen kan ha liganden FasL som verkar på Fas-signalvägnen, en apoptotisk signalväg från ToD.)

När målcellen är identifierad närmar sig T_C-cellen den i syfte att ha sin cellmembran så nära den kan till målcellen. I den cytotoxiska cellen finns det granula som väg toxiska proteiner och proteiner som hjälper att injicera toxinet i målcellen. För att undvika att granulan av misstag släpper sitt innehåll i T-cellen, vilket vore pinsamt, har T-cellen en miljö med annat pH i granulan som gör innehållet inaktivt tills den ska användas.

När T-cellen väl ska släppa sitt innehåll exocyterar den granulan till
klyftan mellan T-cell och målcell. Det finns två viktiga proteintyper i
granulan: granzym B och perforin. Granzym B är toxinet och perforin, som namnet kan antyda, är ett protein som hjälper att injicera granzym B. I cell-cellklyftan går perforin ihop till en polymer som hjälper granzym B att passera cellytan på målcellen och nå den intracellulära miljön. När det händer aktiverar granzym den apoptotiska signalvägen genom att klyva pro-caspas 3 till aktiv caspas 3 och släppa ut cytokrom C. Den exakta mekanismen för hur granzym och perforin sammarbetar är enligt föreläsaren inte helt klarlagd och illustrationen i kurslitteraturen, att perforin bokstavligt bildar en kanal, verkar inte vara bekräftad.

TC-celler kan även verka genom liganden FasL, som är en membranbunden ligand som fäster på Fas-receptorn som finns på alla celler och är en signalväg för apoptos. Ibland kan TC-cellen verka genom denna väg, hur ofta är inte säkert.

Question 38

Vårt immunsvar är bra att ha men den måste regleras, är den för hård kommer den bli autoimmun och skada kroppsegna vävnader, för långlivad och vi kommer ha ett aktivt immunförsvar långt efter en infektion. Vår kropp reglerar immunförsvaret hårt och denna förmåga att inte bli aktiv vid en provokation, kroppsegen såsom främmande, kallas för tolerans. Nämn några sätt på vilka tolerans kan utvecklas.

Answer 38

• Tolerans börjar utvecklas redan i tymus när thymocyter börjar mogna, de som binder för hårt till antigen och MHC selekteras bort då dessa riskerar att bli autoimmuna eller vägra stängas av när en sådan signal ges.
• När en T-cell redan har mognat så kan den istället bli avstängd när en TCR och MHC binder utan närvaron av en co-stimulation. Det kallas då för proliferativ anergi.
• Om vi istället har redan aktiva T-celler så går regulatoriska T-celler in som ger inhiberande signaler och minskar T-cellernas aktivitet. Den sistnämnda, regulatoriska T-celler, har fördelen av att vara antigen-specifik då den regulatoriska T-cellen likt alla andra har en TCR som är specifik för ett visst antigen, när den slås på av ett korrekt antigen-MHC komplex så verkar cellen enbart på T-celler mot samma antigen.

Question 39

T-celler delas in i huvudsakligen hjälparceller och cytotoxiska celler, men det finns även andra typer. Nämn tre stycken.

Answer 39

• γ/δT-celler
• nTreg
• NKT-celler

Question 40

Det finns vissa omständigheter som gynnar en torelansutveckling av ett antigen. Nämn några sådana.

Answer 40

• Hög dos av antigenet,
• att den stannar kvar under lång tid,
• om den kommer in intravenöst eller oralt samt
• om det samtidigt finns en frånvaro av adjuvanter.

Question 41

Vad gör hjälpar T-celler? Och, nämn tre undergrupper samt vad de gör.

Answer 41

TH-celler, eller CD4+-celler, är T-celler som hjälper andra celler att bli aktiva och som behövs för att svara på ett tymusberoende antigen. De hjälper även naiva cytotoxiska T-celler att aktiveras. Hjälpar T-celler kan delas i fyra grupper, beroende på vilka cytokiner de utsöndrar:

• T_h1
• T_h2
• iTreg
• T_{h17 –> IL-17}

De olika cytokiner som släpps ut från olika TH -celler leder till olika immunologiska svar, de kan aktivera immunsva- ret och där även rikta den mot en bakteriell eller viral svar. Dessutom kan de ge signaler som sänker immunsvaret. Vid aktivering slår TH-celler på CD40L på sin cellyta.

Tre undergrupper:

• γ/δT-celler: γ/δT-celler är extremt få, de är som mest verksamma under fosterperioden. Dessa celler behöver inte APC, saknar CD8 eller CD4 och har en e􏰁ekt som liknar det medfödda immunförsvaret. γ/δT-celler kan hittas i fett, hud och slemhinnor.
• nTreg: nTreg är en CD4+ T-cell som uttrycker transkriptionsfaktorn Foxp3, denna faktor är viktigt för att i samband med TCR trycka ned immunförsvaret så den inte är aktiv i onödan. Slår man ut FoxP3 ser man en rad autoimmuna sjukdomar som visar att nTreg har en stor vikt för att reglera immunsvaret. nTreg agerar på fyra olika sätt: antingen kan den hindra T-celler från att svara på cytokiner, eller lika gärna skicka inhiberande cytokiner. Den kan även inhibera APC från att göra kontakt med naiva T-celler, och till sist kan den rakt ut få T-celler att gå i apoptos.
• NKT-celler: Dessa T-celler sätter markörer åt NK-celler, de fokuserar på lipider och glykolipider.

Question 42

Vad är en cytokin?

Answer 42

Cytokiner är proteiner, eller glykoproteiner, som agerar som budbärare mellan celler. Receptorer på celler kan ta emot dessa proteiner och får då signaler till att ändra sitt beteende på ett visst sätt. Cytokiner är involverade i många förlopp, en viktig av dem akut inflammation, och har både parakrin och autokrin signalering. I större och mer långsiktiga förlopp har den även endokrin effekt.

Question 43

Vad betyder pleiropi när det gäller cytokiner?

Answer 43

Vissa cytokiner kan ha väldigt olika effekter beroende på vilken celltyp den når, det är det som kallas för pleitropi.

Question 44

Vad betyder det att vissa cytokiner kan vara redundanta?

Answer 44

Andra cytokiner kan vara redundanta eller överflödiga, i.e. att flera olika cytokiner har samma effekt på en given cell.

Question 45

Vad betyder det att vissa cytokiner kan vara synergiska?

Answer 45

Att två cytokiner har samma effekt på en given målcell men tillsammans ökar de varandras effektivitet och uppnår en ännu större effekt.

Question 46

Vad betyder det att vissa cytokiner kan vara antagonistiska?

Answer 46

Att de har motsatta effekter och driver en cell åt motsatta beteenden.

Question 47

Cytokiner har ofta en kaskadeffekt. Vad innebär detta?

Answer 47

Att en cytokin ändrar cellbeteendet på en celltyp som sedan skickar nya cytokiner och så går det vidare.

Question 48

Det finns sex olika familjer av cytokiner. Vilka?

Answer 48

1. IL-1
2. Hematopoetin (Klass I)
3. Interferon (Klass II)
4. Tumor Necrosis Factor
5. IL-17
6. Kemokin

Question 49

Beskriv cytokinfamilj IL-1.

Answer 49

IL-1 cytokiner uttrycks framför allt av dendritiska celler och makrofager tidigt i immunresponsen. De stimuleras av virala, bakteriella infektioner eller parasiter och är generellt proinflammatorisk, framför allt ökar de blodets permeabilitet i området där de har utsöndrats. När det adaptiva immunsystemet börjar slåss igång är IL-1 delaktig i att aktivera B- och T-celler.

Flera IL-1 cytokiner finns som pro-cytokiner i celler och väntar på en signal att aktiveras, när DAMP8 och PAMP9 upptäcks av cellen aktiveras inflammasomer som svar på att något är fel i miljön som aktiverar kaspas-1 som i sin tur klyver pro-cytokin till aktivt IL-1 cytokin.

En IL-1 cytokin associerad med luftvägarna är IL-33 som finns i glatt muskulatur och epitelceller i luftvägarna. När luftvägarna irriteras och en inflammatorisk respons är begynnande släpps IL-33 från just dessa celltyper som stimulerar vita blodkroppar till aktivitet och ett fullföljande av det inflammatoriska förloppet.

Question 50

Beskriv cytokinfamilj hematopoetin (Klass I)

Answer 50

De första cytokiner som hittades i denna familj var centrala för att signalera hematopoetiska stamceller till di􏰁erentiering och mognad i benmärgen, nu är inte alla involverade i det men majoriteten. Den här gruppen inkluderar dessutom en stor del av de första cytokiner man upptäckte och heter således även klass I.

Som sagt signalerar klass I cytokiner åt HSC att utvecklas till de olika typer av blodceller, men de stimulerar även vidare beteende hos t.ex. B- celler där de stimulerar di􏰁erentiering till plasmacell och en utsöndring av antikroppar genom IL-6. Andra cytokiner är antagonistiska och driver TH- celler mot olika subgrupper såsom IL-4 och IL-12.

Denna familj delas i tre subfamiljer, γ, β samt gp130. De syftar på de olika receptortyperna som hematopietiska cytokiner kan binda till, och utifrån vilken receptor en cytokin binder bäst till ingår den i den receptorns familj. Dessa familjer utgör en stor betydelse vid autoimmuna sjukdomar. Mutationer på γ familjen, orsakad av en X-länkad mutation (genen finns på X-kromosomen) gör IL-2 i princip verkningslös och hämmar T-celler och NK-celler drastiskt. Hos β-familjen är alla tre cytokiner redundanta, de har samma eff􏰁ekt. De
verkar på stam- och progenitorceller i benmärgen och aktiverar monocyt-makrofag övergång, proliferation av eosinofiler och en degranulering av basofiller så de utsöndrar sin histamin. Placerar man β-cytokiner i benmärgen eller ute i vävnaden ser man då att vi får distinkta effekter, en motiverar utvecklingen av speci􏰂ka celler och den andra ett in􏰃ammatoriskt respons och immunologiskt svar. gp130 är den sista familjen och den här är livsviktig, experiment på knock-out möss visar att störningar på gp130-genomet är dödlig redan vid fosterstadiet. Dess cytokiner IL-6 och IL-12 är essentiella för T-cellernas utveckling till TH1-celler.

Denna familj delas i tre subfamil-
jer, γ, β samt gp130. De syftar på de
olika receptortyperna som hematopi-
etiska cytokiner kan binda till, och
utifrån vilken receptor en cytokin
binder bäst till ingår den i den recep-
torns familj. Dessa familjer utgör en
stor betydelse vid autoimmuna sjuk-
domar. Mutationer på γ familjen, or-
sakad av en X-länkad mutation (ge-
nen 􏰂nns på X-kromosomen) gör IL-
2 i princip verkningslös och hämmar
T-celler och NK-celler drastiskt. Hos
β-familjen är alla tre cytokiner re-
dundanta, de har samma e􏰁ekt. De
verkar på stam- och progenitorceller
i benmärgen och aktiverar monocyt-
makrofag övergång, proliferation av
so􏰂ler så de utsöndrar sin histamin.
eller ute i vävnaden ser man då att vi får distinkta e􏰁ekter, en motiverar utvecklingen av speci􏰂ka celler och den andra ett in􏰃ammatoriskt respons och immunologiskt svar. gp130 är den sista familjen och den här är livsvik- tig, experiment på knock-out möss visar att störningar på gp130-genomet är dödlig redan vid fosterstadiet. Dess cytokiner IL-6 och IL-12 är essentiella för T-cellernas utveckling till TH1-celler.