Sammanfattningen s. 142 - 166 Flashcards Preview

Tentafrågor > Sammanfattningen s. 142 - 166 > Flashcards

Flashcards in Sammanfattningen s. 142 - 166 Deck (50):
1

Beskriv TBE (Tick-Borne Encephalitis). 

TBE är en farlig fästingburen sjukdom som orsakar hjärnhinneinflammation och kan döda med en mortalitet på 1-2 %. En viktig sak att veta om TBE är att den endast finns i södra Sverige, antalet fall av TBE har dessutom ökat enormt sedan 80- och 90-talet men detta tros bero på att läkare inte misstänkte TBE utanför Stockholmsregionen. Idag fi􏰂nns majoriteten av fallen i Stockholmsområdet men flera fall förekommer i resten av södra sverige. 

2

Beskriv ockelbosjukan. 

Ockelbosjukan är upptäckt i Sverige vid byn Ockelbo och är en omysig sjukdom som orsakar feber och ledvärk men är inte dödlig. 

3

Beskriv denguefeber.

Denguefeber är ett virus som tros ha blivit humaniserat nyligen. Viruset hittas främst i Afrika, Amerika och Sydostasien och finns som fyra typer. Dess huvudsakliga vektor är myggor. Denguefeber är vad man kallar en emerging disease för allt fler får sjukdomen, idag infekteras 200 miljoner och 50,000 dör årligen och dödligheten tycks öka snabbare än smittningen. Det innebär att nästa år kommer ökningen av döda vara större än ökningen av sjuka. Viruset kan vara asymtomatiskt och är den inte det så kan man ha olika grader av symptom från en otrevlig feber till blodförlust när man får interna blödningar och kan hamna i ett dödligt chocktillstånd. De främsta som drabbas är personer i U-länder och framför allt småbarn, i Sverige har vi haft några enstaka fall men aldrig ett dödsfall. 

4

Nämn några sjukdomar som togavirus orsakar.

Den orsakar en hästencefalit kallad WEE, EEE och VEE.

5

Nämn några sjukdomar som flavivirus orsakar. 

Den andra är 􏰃avivirus som också beskrevs tidigare, några sjukdomar som tillhör den är: denguefeber, gula febern, japansk encefalit, TBE och västnilsvirus. Japansk encefalit i synnerhet är väldigt farlig och ska man till länder där den finns ska man vaccinera sig då det är ett av de zoonoser som vi har vacciner för. 

6

Beskriv hantaviruset. 

Hantavirus tillhör familjen bunyavirus. Bunyavirus är en familj, med över 350 olika typer. Det är ett täckt -RNA virus med ett tresegmenterat genom och är märkvärdig främst för att den har väldigt specifika vektorer för varje typ.

Hantaviruset finns framför allt i Asien, och är ett feberorsakande virus som kan i värsta fall även ha hemorragiska egenskaper. Den första hantantypen upptäcktes på möss vid floden Hantaan därav namnet men har även upptäckts på möss i Seol och nyligen i finska Puumala. Hantaan-typen har den högsta dödligheten på 5-15 % av dessa men Seol- och Puumala-varianterna har en låg dödlighet på max 1%.

En riktigt farlig variant av hantavirus är Sin Nombre viruset som finns i USA och har den högsta dödligheten på 50%. Även med god behandling faller dödligheten på 40%. Den här varianten kallas även Hantavirus pulmonär syndrom då orsakar en lungsjukdom där patienten får vätska i lungorna. Hantavirus har haft sin reservoar hos gnagare, i synnerhet möss som ser söta ut men bär på detta ibland dödliga virus. 

A image thumb
7

Beskriv arenaviruset. 

Nästa virus är arenaviruset som är ett höljat 2-segmenterad enkelsträngad RNA. Den har sitt reservoar bland smågnagare och smittar människor via avföring och aerosol. Denna virusgrupp ger upphov till tre högpatogena virus, så kallade BSL-4 vilket innebär den högsta patogengraden vid laboration. Dessa är Lassa feber samt Boliviansk feber och Argentinsk feber. Dessa är hemorragiska febrar som är otroligt farliga och kräver mycket speciell utrustning att laborera med. 

8

Beskriv kortfattat filovirus och nämn några sjukdomar som tillhör viruset.

Filovirus är ett icke-segmenterat -RNA virus som ger tre mycket dödliga virus: Ebola-Sudan, Ebola-Zaire, och Marburg. Dessa är också blödarfebrar med en mortalitet som kan variera fån 23% till 88%. Viktigt att veta är att man inte känner till reservoaren och vektorn. 

9

Beskriv rabies. 

Rhabovirus som orsakar rabies är den viktigaste typen av  lyssavirus. Det är en täckt icke-segmenterad -RNA virustyp. Detta virus är så viktigt just för att det orsakar rabies. Dess naturliga reservoar är hundar men kan även smitta till fladdermöss och tamdjur som i sin tur kan smitta människor. Rabies finns globalt men det existerar inte i Sverige. Rabies smittar genom att man blir biten i muskelregioner och har en inkubationstid på 20-60 dagar men i extremfall upp till ett år.

Symptomen är först feber och ospecifika symptom som sen leder till en CSN-hyperaktivitet och vattuskräck (otrolig törst men oförmåga att ta upp vatten) och dregling. Patienten upplever sen förlamningar och går därefter in i koma som leder till döden.

Rabies är en väldigt förskräcklig sjukdom för den är svårdiagnosticerad och har en hundraprocentig dödlighet. Det finns vacciner mot rabies men dessa måste sättas in väldigt tidigt i sjukdomsutvecklingen, men eftersom det är så sällan man misstänker rabies så är det oftast för sent när man vet att det säkert är så.

A image thumb
10

När vi pratar om antiviral behandling finns det fyra faktorer utifrån vilka vi bedömer kvaliteten hos våra antivirala läkemedel. Vilka är dessa?

1) Att det har ett brett spektrum, vi vill kunna med ett läkemedel hindra så många virus som möjligt från att replikera sig

2) Att det fullständigt blockerar viral replikation, detta är ett problem när det gäller tolerans, för särskilda viruspartiklar kan överleva och ge upphov till toleranta virus inför nästa läkemedlesanvändning

3) Att läkemedlet har en hög biotillgänglighet, de ska vara lätta att ta och helst inte kräva vårdkontakt (e.g. injektioner vid sjukhus)

4) Att den har ett högt terapeutisk index, vi ska hjälpa så mycket som möjligt och orsaka så lita skada och obehag som möjligt

11

Vad innebar interferonbehandling?

Interferonbehandling innebar framför allt att man slog igång det antivirala tillståndet men detta är ett ganska ospecifikt försvar och idag finns flera läkemedel som fokuserar på olika steg i virusets replikationscykel.

12

Hur fungerar NRTI.

En stor grupp av läkemedel är nukleosidanaloger eller NRTI (Nucleoside Reverse Transcriptase Inhibitors) som verkade genom att störa replikationsmekanismen för viral genom. De första grupperna var samtidigt toxiska för de var inte specifika, virus använder kroppens byggstenar för att skapa sitt DNA och RNA och de första nukleosid-baserade läkemedel var inte specifika för infekterade celler.

Konceptet för dessa läkemedel är att ser ut som vanliga nukleosider som används för transkription av mRNA och replikation men de är 'dead ends' för polymeraset så sätter man fast en sådan nukleosidanalog kan man inte sätta på en till och polymeriseringen av det virala genomet avslutas tvärt. Det första läkemedlet som fungerade enligt denna princip var azidotymidin som var full av biverkningar men var otroligt viktig ur ett samhällsperspektiv för det gav för första gången hopp till HIV-patienter som innan läkemedlets uppkomst var dömda till AIDS och död. Idag har man skapat flera dotterläkemedel som fungerar bättre och har mindre biverkningar, en stor är acyclovir som är den aktiva substansen för många läkemedel. 

Ett sista problem som man fortfarande inte har kunnat kringgå med nukleosidanaloger är att de ändå kan störa icke-infekterade celler men framför allt att de stör mitokondriell DNA, de polymeraser som används för replikation av cellulär och mitokondriell DNA störs fortfarande av läkemedlen. 

13

Jämför acyclovir och azidotymidin.

Jämför man acyclovir och azidotymidin är den stora skillnaden att acyclovir är specifikt för infekterade celler. Skillnaden har med vilka proteiner som fosforylerar läkemedlet. Acyclovir har den stora fördelen att den fosforyleras primärt av ett viralt protein så den kan simma in och ut ur alla celler i kroppen men fosforyleras endast av virusinfekterade celler, där den blir polär och blir låst i cellen. Liknande förbättringar har man gjort med acyclovirs biotillgänlighet, genom att strategiskt lägga på polära aminogrupper ökar lösligheten för läkemedlet i kroppen och när den är i infekterade celler klyvs molekylen tillbaka till originala acyclovir. Motsvarande problem med att passera cellmembranet kan man göra genom att lägga opolära grupper som inte stör biotillgängligheten alltför mycket i utbyte mot en lättare passage av molekylen. 

14

Vad står NNRTI för?

Non-Nucleoside Reverse Transcriptase Inhibitors.

15

Beskriv NNRTI. 

NNRTI (Non-Nucleoside Reverse Transcriptase Inhibitors) är antiviral behanling som blockerar omvänt transkriptas. Dessa läkemedel har de stora fördelarna att de är mycket specifika för HIV:ets omvända transkriptas samtidigt som den inte stör mitokondriell DNA-replikation och har dessutom en hög halveringstid in vivo. Tyvärr orsakar den en löjligt snabb toleransutveckling hos HIV. Figuren visar hur användningen av NNRTI på patienter tio år senare ledde till att ca 10% av alla patienter har NNRTI-resistenta virus, även de som aldrig sökt för virus tidigare. Anledningen är att det inte kostar något för viruset att utveckla resistans, så mutationen är ingen kompromiss utan den tjänar fullständigt på att utveckla resistans. 

A image thumb
16

Hur kan man försöka förhindra tolerans mot NNRTI?

För att lösa problemet med tolerans används NNRTI i kombination med andra läkemedel så de virusvarianter som överlever NNRTI neutraliseras av andra läkemedel och inte sprider sin resistans. Till exempel används proteashämmare så man anfaller HIV på en annan front. Samtidigt måste vad kombinera rätt läkemedel då det inte räcker med att slå ihop två olika mediciner. Fel kombination kan tvärtom öka toleransutvecklingen vilket gör bestämmelsen av kombinationsbehandling till en fråga för specialistläkare. 

A image thumb
17

Vad kan man behandla influensa med?

Adamantaner och neuraminidashämmare. Den senare behövs för att viruspartikeln ska släppa från en virusproducerande cell och med neuraminidashämmare blockeras aktiveringen av influensavirioner. Adamantaner gick föreläsaren inte in på särskilt men de funkar generellt sämre än NA-hämmare.  

18

Bakterier är små prokaryoter. Bakteriens livscykel är kort och den växer snabbt, den måste göra det för sin överlevnad. Deras cellyta är stor i förhållande till deras volym, det är viktigt för att kunna ta upp näring och andra ämnen från omgivningen. För att lyckas med det strävar bakterien efter att inte vara komplex, långsam eller för stor; snabb tillväxt är allt. Beskriv hur en bakterie ser ut inuti.

I mitten har bakterien en klump av DNA, bakteriens genom simmar fritt i cytoplasman och brukar vara mellan 0,5-5 Mbp. Bakterier saknar introner och andra icke-kodande segment på sina genom. 

Bakterien sparar så mycket på plats och energi att den har operon, flera gener på rad med en gemensam promotor; dessa gener behövs i samma mängd och därför kan en promotor uttrycka dem i korrekt mängd.

Ett undantag finns för den plasmid som brukar medfölja bakterien, men det kommer tillbaka senare. Genomet är väldigt öppet för att tillåta en snabb transkription och åtkomst till information, runt genomet fi􏰂nns det massiva antal ribosomer som börjar translatera mRNA innan den ens är färdigtranskriberad från DNAt. Flera ribosomer kan sätta sig på en mRNA och kallas då polyribosomer. Det här ger bakterien en mycket snabb responstid, den kan väldigt snabbt känna av förändringar i miljön och producera passande proteiner för att bemöta den nya situationen. 

19

Beskriv en plasmid.

En plasmid är en extrakromosomal DNA på ca 1-100 Kbp. De flesta bakterier har plasmider, det är en (oftast) dubbelsträngad cirkulär DNA-kedja som bär på extra-gener. Dessa gener har inga livsviktiga funktioner, de finns i bakteriens egna DNA, men de bär på extra-funktioner som kan vara nyttiga för bakterien.

I plasmider kan vi hitta t.ex. antibiotikaresistens, toxiner och metabola funktioner. Deras förökning styrs av bakterien och sker främst vid celldelning. Plasmider har även förmågan att föra över sitt genom mellan två bakterier, vad som kallad genetisk skift. Plasmider är en anledning till att det är väldigt svårt att kategorisera bakterier, som vi kommer se sen är det svårt att organisera familjer av bakterier för med plasmider kan samma bakterie ha väldigt många olika funktioner. Olika sjukdomstillstånd kan uppkomma för samma bakterie med olika plasmider skapar olika gifter och andra proteiner och ämnen. 

20

Vad betyder pan-genomet, inom bakteriologin?

Det totala antalet gener som fi􏰂nns i en bakterie kallas pan-genomet. 

21

Bakterier svarar snabbt på förändringar i miljön. Hur kan bakterier göra det?

Bakterier svarar snabbt på förändringar i miljön, för att göra det arbetar flera ribosomer på en mRNA samtidigt som den transkriberas. Detta sker flera gånger på flera mRNA som transkriberas från samma gen samtidigt.

A image thumb
22

Hur ser stavar respektive kocker ut?

Stavar eller bacilli är avlånga bakterier medan kocker är runda bollformade bakterier. 

A image thumb
23

Vad heter kocker på rad?

Streptokocker.

24

Vad heter baciller på rad?

Streptobacilli.

25

Vad heter kocker i "druvklasar"?

Stafylokocker.

26

Hur kan man på olika sätt kategorisera bakterier?

  • Morfologi (runda, avlånga osv...)
  • Färgning (gramnegativa eller grampositiva?)
  • Metabolism (fermentation av socker? har de oxidaser eller katalaser?)
  • Syrebehov (aeroba, anaeroba eller en blandning?)
  • Genomsekvensering

27

Vilken är bakteriens viktigaste struktur?

Cellväggen. 

28

Cellväggen kommer avgöra om en cell är gramnegativ eller grampositiv. Beskriv hur de respektive cellväggarna är uppbyggda. 

Cellväggen kan antingen vara en tunn cellvägg eller ett tjockt cellvägg.

Den tjocka cellväggen är grampositiv och finns framför allt hos kocker och består av ett tjockt lager peptidoglykaner (10-100 nm), den utgör 90% av bakteriens vikt och det fi􏰂nns endast ett cellmembran (förväxla ej med cellvägg).

Den tunna cellväggen är tvärtom gramnegativ och det är mestadels stavar som har den. Här är lagret peptidoglykaner mindre (2 nm) och utgör bara 20% av bakteriens vikt, den har två uppsättningar plasmamembran med ett periplasmatiskt uttrymme emellan. Till sist så har den lipopolisackarider (LPS) på ytan som är viktiga när de interagerar med kroppen 

A image thumb
29

Vad är cellväggen uppbyggd av?

Peptidoglykaner. En polymer uppbyggd av n-acetylglukosamin (NAG) och n-acetylmuraminsyra (NAM) som är kopplade med peptidbryggor

30

Indelningen mellan grampositiva och -negativa är väldigt grundläggande, de har båda två väldigt olika egenskaper och ur klinisk synpunkt olika svar på antibiotika. Beskriv detta. 

Gramnegativa bakterier är i synnerhet svårbehandlade med antibiotika då deras dubbla cellmembran skyddar bakterien från antibiotikan och även andra toxiska ämnen. Denna barriär är dock inte ett problem för den gramnegativa bakteriens näringsbehov, väldigt ligandspecifika poriner tillåter passage av nödvändiga molekyler genom det yttre membranet. Att hitta antibiotika som porinen godkänner är extremt svårt då porinen är väldigt specifik. Många antibiotika fungerar genom att passera bakteriers poriner och verka inuti där de stör livsviktiga funktioner. 

31

Beskriv cellväggens peptidoglykaner. 

Tittar vi på cellväggens peptidoglykaner på molekylnivå ser vi att peptidoglykaner är kolhydrater, långa kedjor av sockerringar. På NAM sitter det fyra stycken aminosyror som kommer delta i peptidbindningen, vilka aminosyror det är varierar från bakterie till bakterie men det man ser är att de två yttersta är konserverade: i.e. de är alltid två stycken alanin.

När peptidoglykaner bildas så kopplas en NAM till cellmembranet (den inre om det är en gramnegativ), NAM enas sen med en NAG så en kedja börjar bildas. Detta sker i cytoplasman och cellväggen är utanför så NAM- NAG komplexet skickas över till utsidan där polymerigenen NAM- NAG-NAM-NAG... fortsätter. Aminosyrorna som sticker ut från NAM kommer sen kunna korsbinda med aminosyrorna på en annan kedja av NAM-NAG... som finns ovanför denna kedja, resultatet är en tredimensionell bindning av cellväggen så den får hög stabilitet. 

Det finns även annat än peptidoglykaner på cellväggen, andra strukturer som hjälper till att skydda eller stabilisera cellväggen. Hos grampositiva bakterier med tjock cellvägg hittar vi teikonsyra som stabiliserar cellväggen som är rätt stor och kan behöva mera stabilisering, teikonsyran kan också vara inblandad med adhesion.

På gramnegativa bakterier finns det inte en lika stor cellvägg men det finns istället en hel del LPS och den är väldigt hydrofob. Den hydrofoba egenskapen gör det svårt för ämnen att gå in i cellväggen och in i bakterien vilket gynnar dess överlevnad. LPS:en är ett endotoxin som är väldigt giftig för djur och ger bakterien antigenvariation, LPS utlyser ett väldigt stark immunsvar med ett cytokinstorm och skulle bakterien nå blodet är risken mycket stor för en sepsis. LPS utgörs av ett hydrofobt ankare (lipiden) som förankrar en lång sockerkedja till cellväggen. Denna struktur hittas bara på gramnegativa bakterier och är också viktig för bakteriens överlevnad då den skyddar bakterien från enzymer och toxiska kemikalier. Den långa kedjan av polysackarider kan variera väldigt mycket vilket ger upphov till LPS antigenvariation, då LPS känns väldigt väl igen av TLR. Variationen är stor, hos E. Coli finns det 160 olika LPS-varianter. Av denna variation är det behändigt att kategorisera bakterier efter LPS-variant, t.ex. är O157:H7 den vanligaste stammen av EHEC1 där O157 anger LPS-varianten och H7 för flagellen.

A image thumb
32

Vissa bakterier saknar cellvägg. Vad kallas de? Och hur ser de ut?

Vissa bakterier saknar cellvägg över huvudtaget, dessa kallas Mykoplasma. De hålls bara ihop av ett cellmembran och är så små att de förut troddes vara virus (0,2-0,3 μm). Dessa passerar sterilfilter som har hål på ,45 μm. Deras genom är likaså väldigt små, på 0,5-1,3 Mbp.

33

På samma sätt som bakterier kan sakna cellvägg har andra bakterier speciella cellväggar. Mycobacterium tuberculosis (obs. ej samma sak som mykoplasma) är ett sådant exempel. Beskriv. 

Den är grampositiv men har ett tjockt lager av fettsyror ovanpå ett ovanligt tjockt cellvägg så den färgas inte. Den mer komplexa cellväggen gör att den växer långsammare och att den är tjockare gör även att bakterien har svårare att ta in näring och växer därför också långsammare.

34

Nämn två tuberkulos-specifika antibiotika.

Isoniazid och ethambutol. 

35

Beskriv det bakteriella cellmembranet och dess utskott. 

Tittar vi lite innanför cellväggen ser vi cellmembranet, för bakterien är det här membranet extraviktig för över den sker många vitala funktioner än hos cellulära membran. Några exempel är att den ofta skapar membranpotentialer likt i mitokondrien vars syfte är just energiutvinning, cellmembranet hjälper med flagellrotation som är väldigt viktigt för att bakteriens motilitet, den spelar stor roll för bakteriens celldelning, osv osv. Tittar man på cellmembranet ser man att den är fylld med proteiner, från små kanaler till det enorma komplexet som utgör flagellen

En bakterie klarar sig inte bara genom att vara byggd som ett fort som inte kan penetreras, den måste också kunna röra sig och interagera med sin miljö för att lyckas med något i livet. En bakterie kan ha utskott varav det fi􏰂nns tre sorter: pilifi􏰂mbrier, och fl􏰃ageller.

A image thumb
36

Beskriv pili.

Pili är långa utskott av cellmembran som bakterien skickar iväg när den vill få kontakt med en bakterie, syftet är att skicka en kopia på sin plasmid till mottagarbakterien. Den här processen kallas konjugering. Det viktiga att komma ihåg är att DNA-överföring sker inte genom piluset, den är bara för att få kontakt (och skicka plasmiden).

37

Beskriv fimbrier.

Fimbrier är mindre utskott som liknar hårstrån, deras syfte är att fästa till vävnader så bakterien kan fastna. Om bakterien invaderar en vävnad så är den till ingen nytta om den sköljs bort av vätska såsom i tarmen. Därför måste den kunna fästa till vävnaden. Dessa fimbrier, och till viss del pili, söker specifika eller generella ligander att fästa till. Detta kallas att bakterien har adhesion och är centralt till att den ska kunna fungera, forskning finns kring läkemedel som siktar på bakteriers adhesionsförmåga så de inte kan invadera en vävnad för de inte kan fastna.

38

Beskriv flageller. 

Flageller är 'organ' som ger bakterier motilitet, dvs förmågan att själva kunna röra på sig. En flagell är som en piska som bakterien kan rotera medsols och motsols, den kan ha en eller flera på olika platser. Bara vissa bakterier har fl􏰃ageller, de drivs av vätejonskoncentrationer längs cellmembranet. När bakterien ska röra sig ospecifikt roterar dess fl􏰃ageller medsols och (om det finns flera) klumpar ihop sig, därefter smakar den av miljön och väljer en riktning där en mera gynnsam miljö finns och roterar motsols, då sprider sig flagellerna och den kan röra sig med mer precision. 

39

Sekretionssystemet är ett sätt för bakterier att utöva en effekt på celler och påverka deras beteende, det räcker inte bara med en bakterie letar sig till rätt miljö utan ibland vill den även skapa sina egna förutsättningar. Det här systemet tillåter bakterien att påverka sin miljö och är därför viktig för att kunna invadera och kolonisera en vävnad. Bakterier kan även använda sekretionssystemet för att påverka andra bakterier. Det finns fyra typer av sekretionsmekanismer. Vilka? Beskriv dessa. 

Det fi􏰂nns fyra typer av sekretionsmekanismer, typ III (􏰃flagell-lik), IV (pilus-lik), V (lång ytprotein) och VI (fag-lik). Mekanismen består av ett långt protein som kan jämföras med en kanyl, på toppen finns receptorer som känner igen rätt ligand på cellytan och när den gör det skickas andra proteiner till toppen på kanylen så den kan penetrera cellmembranet och skjuta in eff􏰁ektormolekyler. Dessa eff􏰁ektormolekyler kommer sedan ha en ffe􏰁ekt inuti cellen som påverkar dess beteende, ofta är effekten att ändra cytoskelettet till bakteriens fördel. 

De fyra olika grupper har olika egenskaper:

  • Typ III för över toxiner till humana celler, såsom salmonella, yersinia, och shigella.
  • Typ IV överför toxiner till humana celler eller DNA mellan bakterier, exempel är bortedella pertussis, neisseria gonorrhoeae och helicobacter pylori.
  • Typ V skickar tillväxthämmande faktorer mellan bakterier, exempel är e. coli.
  • Typ VI är fag-lik för den liknar bakteriofager (googla) som i princip är en viruspartikel med en kanyl, typ VI har tagit kanylen för att skicka effektormolekyler som är toxiska för både humana celler och bakterier, en bakterie som gör detta är vibrio cholerae. 

A image thumb
40

Beskriv bakteriens kapsel. Inkludera dess fyra funktioner. 

Längst ut på många bakteries yta så kan man hitta en slemhinna som skyddar bakterien, denna hinna kallas för kapsel och kan vara väldigt tjock ibland.

Kapseln har fyra funktioner: 

  • Den första är att skydda bakterien från immunförsvaret och antibakteriella ämnen genom att göra den svår att nå eller att gömma den från sökande blickar. Den skyddar bakterien från immunförsvaret då fagocyterare kan inte nå bakterien och känna igen den, och eftersom lymfocyter inte kan nå bakterien så kan inga TLR känna igen dess LPS som annars skulle ge ett starkt immunsvar. Likaså kan inte toxiner nå in till bakterien med lätthet, det blir svårt att döda en inkapslad population bakterier. Produktionen av kapseln regleras utifrån miljön så ibland finns ingen kapsel och ibland täcker kapseln fl􏰃era bakterier.
  • Kapsel hjälper bakterier att fästa sig vid en yta, när bakteriens fimbrier har fäst den till en vävnad så börjar den bilda en biofilm som täcker vävnaden där bakterien koloniserat den. Här kan flera bakterier ena sina krafter så deras kapslar överlappar och det bildas som en stor megakapsel runt alla bakterier, detta är då det som börjar kallas en biofilm. Biofilmer är speciellt jobbiga när det gäller medicinska implantat såsom katetrar. Bakterier kan lätt fästa till dem och växa på dem vilket kan ge t.ex. en UVI.
  • Den isolerande miljön som bildas gör även att bakterierna skyddas från uttorkning ifall miljön skulle ändras plötsligt.
  • Och till sist kan bakterier lagra energi i kapseln så den fungerar även som en näringsreserv.

 

  • Alltså sammanfattningsvis: 1) skydd från immunförsvar, 2) bindning till ytor, 3) skydd mot uttorkning, och 4) näringsreserv. 

41

Vad är en endospor?

Endosporer är ett specialfall av bakteriens struktur, på engelska kallas detta för spores och är när en bakterie går till ett sovande tillstånd där ingen biologisk aktivitet äger rum och sporen kan vänta och härda ut tuffa miljöer i väntan på en gynnsam miljö där sporen kan återgå till en levande bakterie. Bakterier omvandlar sig till endosporer ifall de upptäcker att miljö är för ogästvänlig och de vill hellre vänta på bättre tider. Detta är alltså en överlevnadsstrategi för en enskild bakterie och är till så att den överlever en tuff miljö. 

A image thumb
42

Beskriv hur sporbildning eller sporulering sker. 

Bildningen av endosporen kallas sporbildning eller sporpulering.

  • Allt börjar med att en bakterie får signaler från miljön som säger att det är dåliga tider och det är dags att vänta på en bättre miljö, den största faktorn är om tillgången på vatten och mat är dålig och bakterien riskerar att svälta.
  • Bakterien börjar med att duplicera sitt genom och separerar den genom att skjuta in cellmembran, cellmembranet kommer då dela bakterien i två så det är som att vi har 'två bakterier' innanför en cellvägg.
  • Moderbakterien som skapade den nya bakterien kommer äta upp stora delar av dotterbakterien, dotterbakterien ska bli endosporen och behöver bli liten för det.
  • Runt den lilla dotterbakterien (eller tidiga sporen) bildas fl􏰃era lager av skyddande ämnen som ska skydda sporen från alla möjliga hot.
  • Nu är endosporen mogen och exocyceras genom lysering, den kommer ligga sovandes nånstans på planeten tills de rätta förutsättningarna uppstår, detta innebär främst att den får god tillgång till näring (mat och vatten). När det uppstår så återuppväcks bakterien och lämnar sporen varvid den börjar äta och föröka sig. 

A image thumb
43

Nämn några viktiga bakterier som kan bilda sporer.

  • Bacillus anthracis - mjältbrand
  • Bacillus cereus - matförgiftning
  • Clostridium tetani - stelkramp
  • Clostridium botulinum - botulism
  • Clostridium perfringens - matförgiftning och gasbrand
  • Clostridium difficile - antibiotika-inducerad diarré och pseudomembranös kolit (vävnadsdöd i tarmen) 

44

Endosporer visar inga tecken på liv. Hur kan detta upprätthållas? Och hur kan man bli av med dem?

Endosporer visar inga tecken på liv, de saknar all biologisk aktivitet som sagt så de lever inte men dör inte heller. Att de kan upprätthålla detta tillstånd beror till stor del på att de är tömda på vatten, varför detta gör att endosporen kan klara sig utan biologisk aktivitet vet jag ej.

Att döda en endospor är dessutom extremt svårt då den inte lever och tål flera hot, den är motståndskraftig mot alkohol, extrema temperaturer, strålning, syror, antibiotika etc. Sporer kan leva otroligt länge, hundratals år i jorden för moderna bakterier såsom mjältbrand och vissa prehistoriska sporer har också hittats men man är osäker på om de kan vakna upp längre. 

Att sporer är så svåra att döda utgör ett problem främst inom vården där total sterilitet ibland är ett måste, och att inkludera endosporer i detta är väldigt svårt. Ett sätt man vet dödar sporer är att kombinera höga temperaturer med högt tryck, och detta kräver flera upprepningar. 

45

Beskriv vad normalfloran är.

Människan består inte enbart av celler, en stor del av vår existens beror på att vi är koloniserade av bakterier som tar del av vårt näringsintag och i utbyte bidrar med funktioner som gynnar oss som vi inte kan utföra själva. Alla bakterier som normalt finns inom oss kallas för normalfloran, den vardagligaste bakterietypen av dessa är E. coli som finns i tarmen. Majoriteten av bakterierna tillhörandes normalfloran finns i tarmen men vi hittar dem på många slemhinnepitel: tarm, näsa, mun och strupen, uretran och hos kvinnor i vaginan är platser där epitelet täcks av bakterier. Bakterier finns även på våran hudyta fast i färre antal då till skillnad från slemhinnor är hudytan mera uttorkad och utsatt för tuffare miljöförhållanden. 

46

Bakterier kan delas in i tre olika typer utifrån hur de påverkar sin värdorganism. Vilka är det?

Parasiter, kommensaler, och symbios. 

47

Vad är en parasit?

Parasiter är som namnet antyder när bakterien utnyttjar värdorganismen på dess bekostnad, alla parasiter är patogener för får vi dem i oss så kommer de förstöra vår kropp för att föröka sig.

48

Vad innebär symbios?

Symbios innefattar alla bakterier som har utvecklats till att gynna sin värdorganism för sin egen överlevnad, många bakterier i normalfloran lever i symbios med oss då det gynnar deras överlevnadschanser att hjälpa oss för överlever vi så överlever de. Vissa symbioser är inte helt uppenbara hur de hjälper oss, andra är vitala för att vi ska kunna leva. 

49

Vad är kommensaler?

Kommensaler är en mitt-emellan grupp mellan parasiter och symbioter, som kan leva i vår kropp men varken skadar eller gynnar oss, de finns också i normalfloran och kroppen tolererar deras existens men drar noggranna gränser över var de får existera och inte. Kommensaler som tillåts spridas okontrollerat, såsom hos en immunosupprimerad patient, kan bli patogener.

50

Varför har bakterier accepterats av kroppen?

Bakterier har ju funnits längre än djur (minst 3,5 miljarder år vs lite mer än 1 miljard år) och djuren har därför alltid utvecklats i vad man kallar en bakteriesoppa. Mitokondrien är ett strålande exempel på hur en normalflora numera har blivit till en vanlig organell i eukaryota celler genom symbios. Samtidigt som vissa bakterier har varit hotfulla för djur och vi har existerat i konflikt så har andra bakterier utvecklats i symbios med oss och vår existens som den är beror på att bakterier är en del av oss. Vår normalflora hjälper oss på flera sätt, de har funktioner som gynnar oss men konkurrerar dessutom mot främmande bakterier som försöker kolonisera oss; deras närvaro på vårat epitel stärker epitelet och stärker även immunförsvaret