Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

fysiologi del 2 > cirkulation 1 > Flashcards

cirkulation 1 Flashcards

1
Q

Cirkulationsapparatens funktioner (nämn 4)

A
  1. Transport:
    - O2 och näringsämnen till celler
    - CO2, H+ och slaggprodukter från celler
    - Hormoner från endokrina körtlar till celler
  2. Jon-homeostas
  3. Värmereglering: leder värme som utvecklas i samband med fysiskt arbete ut ur kroppen och bibehåller kroppens normala temperatur.
  4. Emotionella signaler: t.ex rodnad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är det som bestämmer blodflödet till ett organ? Ge exempel på detta.

A

Skiljer sig beroende på olika organs behov.
Exempel:
- Viloflöde är ca 5800 ml/min varav 1200 ml/min för skelettmuskulatur medan under fysiskt arbete blir arbetsflöde 17500 ml/min varav 12500 ml/min för skelettmuskel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka strukturer i kretsloppet fungerar som reservoar för blod?

A

Förmaken och de venerna som ligger i anslutning till dem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vart i kretsloppet finner vi högst flödesmotstånd?

A

I små artärer och större artioler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur ser sambandet mellan tryck, resistans (flödesmotstånd) & flöde ut?

A

Medelartärtryck (MAP) = total perifer resistans (TPR) • cardiac output (CO)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Cirkulationssystemet styrs hierarkiskt i tre nivåer, vilka är dessa nivåer?

A
  1. Central styrning: högre centra i hjärnan som anpassar systemet till omgivningen; olika
    situationer kräver olika inställningar av cirkulationssystemet
  2. Reflexkontroll (hjärnstam): servosystem som håller cirkulationssystemet någorlunda i balans
    genom att reglera perfusionstryck & kretsloppets fyllning
  3. Lokal kontroll: blodkärlen har en hel del självbestämmande, och kan anpassa sig efter lokala
    förhållanden i organen där de finns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka lager bygger upp blodkärl?

A
  1. Tunica intima: innersta lager, består av ett lager endotelceller och lamina elastica interna ytterst i detta lager.
  2. Tunica media: mellersta lager, muskellager med glattmuskel och elastiska fibrer i vissa typer av blodkärl.
  3. Tunica adventitia: yttersta lager, bindvävslager som ger blodkärlen sin hållfasthet, här löper nerver och finns inflammatoriska celler.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka olika typer av artärer har vi? Vad skiljer dem åt?

A
  • Elastiska artärer: aorta och dess förgreningar, har elastiska lameller (elastin) insprängda i dess tunica media → ger en eftergivlighet (compliance)
  • Muskelartärer: blodkärl vars tunica media i stort sett endast består av glatt muskulatur (finns ett fåtal elastiska lameller), medan tunica adventitia är relativt tjock
  • Arterioler: blodkärl med relativt tunn vägg; tunica media har endast ett lager muskelceller & tunica adventitia är tunn. Dessa blodkärl finns prekapillärt, dvs direkt innan en kapillärbädd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad skiljer kapillärer från andra blodkärl?

A

Kapillärer har bara ett endotellager som vilar på ett basalmembran.
I kapillärer sker största utbytet mellan blod o vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Venoler

A

Blodkärl vars kärlvägg består av ett endotellager och en tunn tunica media, finns postkapillärt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ser förhållandet mellan venernas storlek och tjockleken på tunica media och adventitia?

A

Ju större ven desto tjockare tunica media och adventitita har den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken typ av blodkärl har större lummen? vad får detta för konsekvenser?

A

Vener. Detta leder till att större blodvolym finns i vener.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Varför har artärer tjockare vägg?

A

Artärer arbetar mot ett högt tryck och en tjockare vägg ger bättre förutsättningar att arbeta mot detta höga trycket.
- Detta kan också förklaras med väggtjockleken måste öka för att kunna få en låg wall stress trots högt tryck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka morfologiska skillnader finns det mellan glatt muskulatur och skelett- och hjärtmuskel?

A

I glatt muskulatur löper sarkomerer kors o tvärs i muskelceller vilket gör att glatt muskulatur saknar tvärstrimmigheten som syns i de andra typer av muskler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad menas med dense bodies?

A

Förankringspunkter för aktinfilament i glatt muskel. Ligger utspridda i cytoplasman i öar och förankrade i cytoskelett via intermediärfilament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Dense bodies ligger inte helt symmetriskt vilket ger glatta muskler två egenskaper, vilka?

A
  1. Sarkomerer har olika längd → glatt muskel kan kontrahera i ett stort längdspann.
  2. Glatta muskelceller kan i viss mån utöva kraft i andra riktningar än cellriktningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilken struktur förbinder glatt muskler med varandra? Vad får detta för konsekvenser på deras funktion?

A

Gap junctions vilket gör att de kan jobba mer eller mindre som syncytium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vilka typer av glattmuskler har vi?

A
  1. Single-unit muskel: välkopplad muskulatur där hela muskelbandet fungerar som en enhet tack vare många gap junctions → cellaktiviteten är synkroniserad. Finns i våra viscerala organ

Exempel: finns i urinblåsan

  1. Multi-unit muskel: muskel som består av många separata enheter → finns fåtal gap junctions mellan muskelcellerna; cellerna fungerar relativt oberoende av varandra. Krävs en riklig innervation av det autonoma nervsystemet eftersom alla enheter måste styras separat.

Exempel: finns i iris i ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur åstadkoms kontraktioner i glattmuskler?

A
  1. Ca2+ tas in i cellen från extracellulärrummet → ökad [Ca2+]i
  2. Ca2+ interagerar med proteinet calmodulin i cytoplasman
  3. Calmodulin aktiverar MLCK (myosin light chain kinase)
  4. MLCK fosforylerar myosinets lätta kedjor
  5. Fosforylerat myosin kan binda till aktin → kontraktion initieras!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur åstadkoms relaxation i glattmuskler?

A

Enzymet MLC-fosfatas defosforylerar myosinets lätta kedjor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilken är den viktigaste skillnaden mellan glatt och tvärstrimmig muskel när det gäller kontraktion?

A

I glatt muskel kan inte kontraktion ske om inte myosinets lätta kedjor fosforyleras först av MLCK.
I tvärstrimmig muskel sker kontraktion så fort aktin & myosin sammanfogas. Troponin & tropomyosin utgör en broms för kontraktion

22
Q

Vilka funktioner har ATP i glatt muskel?

A
  1. Aktivering av kontraktion då fosforylering kräver ATP

2. Själva kontraktionen

23
Q

Kontraktionen i glatt muskel går betydligt _____________ jämfört med tvärstrimmig muskel, vilket
innebär att ATP-förbrukningen är relativt ____________ .

A

långsammare, låg

24
Q

Vilka funktioner har elastiska artärer?

A
  1. Fungerar som en ledningsrör → konduktansfuktion
  2. Kärlen är eftergivliga →kapacitansfunktion
  3. Windkessel funktion
25
Q

Vad innebär windkessel? Vilka konsekvenser får man av windkessel effekten?

A
  • En windkessel är en styv, luftfylld behållare som hjälper till att pumpa vatten i brandslang. Då man pumpar ut vatten genom slangen kommer en del av vattnet gå upp i windkesseln → luften komprimeras
  • Två konsekvenser av windkessel effekten :
    1. Det blir lättare att komma igång att pumpa (lättare att “trycka till”)
    2. Vattenflödet blir jämnare. Detta beror på att den komprimerade luften i windkesseln kommer hjälpa till att trycka ut vattnet mellan pumptagen.
26
Q

Vilka funktioner har muskelartärer?

A
  1. Proximala muskelartärer fungerar som ledningsrör → konduktansfunktion
  2. Mindre & mer distala muskelartärer har även en resistansfunktion
27
Q

Vilka funktioner har arterioler?

A
  1. Proximala arterioler har en resistansfunktion

2. Reglerar flödet till kapillärer m.h.a prekapillära sfinktrar

28
Q

Vilka funktioner har kapillärer?

A
  1. Utbyte av gas & näringsämnen mellan blod & vävnad

2. Viss reglering av vätskevolym i blodomloppet

29
Q

Vilka funktioner har venoler?

A
  1. Utbytesfunktion → utbyte av stora molekyler sker i omedelbart postkapillära venoler
  2. Små venoler har en viktig resistansfunktion
  3. Större venoler har främst en kapacitansfunktion
30
Q

Vilka funktioner har större vener?

A
  1. Fungerar som ledningsrör → konduktansfunktion

2. Är reservoarer vars bodvolym kan öka eller minska vid behov → har en reglerbar kapacitansfunktion

31
Q

Vad är prekapillära sfinktrar? På vilket sätt kan de påverka kapillärerna?

A
  • är funktionell struktur som finns i distala arterioler vid inloppet till kapillärer & fungerar som en anatomisk sfinktermuskel (trots att någon sådan ej finns)
  • kan påverka kapillärer genom att öppna/stänga kapillärer utifrån behov
  • Ser till att flödet mellan olika kapillärer växlar.
  • Har liten inverkan på total perifer resistans ( TPR)
32
Q

Hur varierar blodtrycket under stora kretsloppet?

A
  • I vänsterhjärtat är blodtrycket som högst (systoliskt tryck)
  • Ju längre ut i de prekapillära resistanskärlen man kommer, desto lägre blodtryck
  • När blodet passerar prekapillära sfinktrar & in i kapillärerna faller blodtrycket ytterligare. Medelvärdet på trycket i kapillärerna är ca 15-20 mmHg
  • I postkapillära resistanskärl sker ett sista blodtrycksfall → det mesta av det återstående trycket försvinner.
33
Q

Hur varierar blodtrycket under lilla kretsloppet?

A

Det är samma som för det stora kretsloppet, men trycken är betydligt lägre.
(8/25 mmHg jämfört med 80/120 mmHg och en MAP på 16 mmHg)

34
Q

Hur ser CO (cardiac output) och TPR ut i båda kretsloppen?

A
  • CO är densamma i båda kretsloppen → innebär att den TPR är mycket lägre i lilla kretsloppet.
  • TPR i lilla kretsloppet är ca 1/4 av TPR i stora kretsloppet
35
Q

Hur varierar tvärsnittsarean för varje förgrening av aortan? Vad får detta för konsekvenser för blodets flödeshastighet?

A
  • För varje förgrening av aorta minskar kärlens tvärsnittsarea, men antalet blodkärl ökar→ totalt sett ökar tvärsnittsarean.
  • denna ökning är som störst i kapillärerna. På motsvarande sätt minskar sedan total tvärsnittsarea på vensidan
  • Total tvärsnittsarea får konsekvenser för flödeshastigheten → blodets flödeshastighet minskar kraftigt i kapillärerna, beror på att samma volym fördelas på en större tvärsnittsarea
36
Q

Vad innebär compliance ( eftergivlighet)?

A
  • Den volymförändring man får som följd av en viss tryckförändring.

Compliance = ΔV/ΔP

  • Om en behållare har 0 compliance → går inte att addera en volym till behållaren
  • Om en behållare har oändlig compliance → så fort man applicerar minsta tryck kommer volymen i behållaren öka väldigt, väldigt mycket
37
Q

Vad är det som förklarar tryckvågens utseende för diastoliskt & systoliskt tryck?

A
  • Beror på en del av tryckvågen som reflekteras tillbaka i distala förgreningar till aorta.
  • Vid varje förgrening möter blodet en förändring i motståndet → små reflektionsvågor skickas tillbaka mot hjärtat
38
Q

Det systoliska trycket kan vara lägre i armen än i benen. Vad beror detta på?

A
  • Varje föregrening från aortan möter blodet en förändring i motståndet → små reflektionsvågor skickas tillbaka mot hjärtat
  • Utgående vågor från hjärtat som möter refelktionsvågor, där vågerna summeras till en vågtopp → får därför ett högre systoliskt tryck i ben än armen
39
Q

Att det skickas reflekterande vågor som möts närmare hjärtat under systole innebär ett stort motstånd för hjärtat. Hur kan hjärtat lösa detta?

A

Tack vare aortas compliance tar det relativt lång tid för tryckvågen att gå ut → utgående & reflekterade vågor möts längre ifrån hjärtat.

40
Q

Hur skiljer sig medelartärtrycket tex i armar än i ben? Vad beror detta pp?

A
  • Det är lägre i a. femoralis eftersom att mer energi har förbrukats. Det systoliska trycket kan alltså vara högt trots ett lågt medelartärtryck; detta förklaras alltså av reflektionen i artärträdet.
41
Q

Hur regleras de stora artärer?

A
  • regleras i princip inte alls, Windkessel-funktionen är en passiv effekt.
  • Har eventuellt viss sympaticus-kontroll
42
Q

Hur regleras prekapillära resistanskärl?

A
  • Viktigaste regleringspunkten i blodbanan.
  • Regleras av :
    1. sympaticus
    2. myogen kontroll
    3. metabolisk kontroll
43
Q

Hur regleras prekapillära sfinkter?

A
  1. Myogen kontroll

2. metabolisk kontroll

44
Q

Hur regleras kapillärer?

A
  • har ingen styrning

- kan eventuellt påverkas av lokala hormoner

45
Q

Hur regleras postkapillära resistanskärl?

A
  1. sympaticus

2. eventuellt metabolisk kontroll

46
Q

Hur regleras postkapillära kapcitanskärl?

A

Regleras av sympaticus. Kontrollen är en passiv konsekvens av tryckändringar som följer prekapillär resistans.

47
Q

Vad innebär basal myogen tonus?

A

Muskelspänning som uppstår i muskeln själv utan yttre stimuli → krävs ingen nervaktivitet för att få denna spänning i den glatta muskeln, utan den uppstår av sig självt

48
Q

Hur regleras motståndet i resistanskärlen?

A
  • Resistanskärl har cirkulärt orienterade glatta muskelceller i förhållande till lumen → vid kontraktion minskar lumens storlek.
  • Kärlväggens glatta muskulatur har en viss muskeltonus; det är i huvudsak tonus som regleras för att reglera motståndet i resistanskärlen.
49
Q

Prekapillära resistanskärl reglering genom myogen kontroll

A

Genom :
1. Hämning av basal myogen tonus → vasodilation (utvidgning av kärlet)

  1. Stimulering av basala myogen tonus → vasokonstriktion (sammandragning av kärlet)
50
Q

Basala myogen tonus kan hämmas på olika sätt och på olika nivåer. Vilka?

A

Hämning ger vasodilation

  1. Lokalt kontroll :
    • Reducerat tryck
    •Ökat flöde → blodets gnidning på endotelcellerna stimulerar dilation
    •Ökad mängd metaboliter → t.ex. CO2, adenosin & laktat tyder på att organet utanför har en ökad ämnesomsättning & således behöver mer blodtillförsel
    •Lokala vasodilatorer → bl.a. PG & NO
  2. Central kontroll :
    • Hormoner → t.ex. adrenalin kan ge vasodilation i vissa kärlbäddar
    • Vasodilaterande nerver → t.ex. finns parasympatiska nerver i vissa kärlbäddar som frisätter ACh & VIP, vilket har en vasodilaterande effekt

fysiologi del 2 (34 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions