Njurens syra-bas-reglering Flashcards

1
Q

Vad är normal [H+] i kroppen? vilket pH-värde motsvarar detta?

A

40 nmol/L vilket motsvarar ett pH på 7.4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är normal intervallet för pH? pH-intervall för acidos resp. alkalos?

A
  • Normal intervall: 7.35-7.45
  • Acidos: pH < 7.35 (dödligt om pH understiger 6.8)
  • Alkalos: pH > 7.45 (dödligt om pH överstiger 7.8)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför är det viktigt att [H+] hålls inom ett snävt intervall genom pH reglering?

A
  1. Ändringar i pH tillåter kemiska väte-bindningar
  2. Påverkar biokemiska och enzymatiska reaktioner (kräver pH optima).
  3. Påverkar bindning till receptorer på cellytan (läkemedel, hormoner).
  4. Påverkar funktionen av jonkanaler och transportörer.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på hur ett enzym aktivitet kan påverkas av sjunkande pH

A
  • En sänkning av pH med 1 minskar Na+/K+-ATPaset med 50%

- En sänkning av pH med 0.1 minskar fosfofruktokinas aktivitet med 90%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Varifrån bildas H+ normalt?

A
  1. Metabolism av fett och kolhydrater via cellandning där ca 15mol/dygn CO2 bildas. CO2 kommer att bilda vätejoner vid reaktion med vatten enligt följande formeln: (katalyseras av karbanhydras)
    H2O + CO2 ↔ H2CO3 ↔ H+ + HCO3-
    - Kolsyra är en flyktig syra som elimineras kontinuerligt av lungorna som CO2 vid utandning
  2. Metabolism av proteiner (svavelhaltiga aminosyror) och nettoupptag från kosten via tarmen som ger ca 79 mmol/dygn
    Exempel: H2SO4 ↔ H+ + HSO4-
    - Dessa syror är icke-flyktiga och måste kunna buffras i kroppen tills de utsöndras av njuren, annars kommer pH att förändras mycket.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan [H+] regleras i kroppen så att pH hålls så konstant som möjligt?

A
  1. Buffring av syror på produktionsplatsen
  2. Transport av “syror” (CO2) i blodet (i röda blodkroppar)
  3. Elimination: Lungor 15mol/d CO2
  4. Njuren, utsöndring av H+ samt reabsorption/nybildning av HCO3-
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en buffert? Vad är det som är bra med att ha ett buffertsystem?

A

Buffert är en mix av;
en svag syra och dess konjugerade bas
eller en svag bas och dess konjugerade syra.
- En buffrad lösning kan motstå förändringar i pH vilket är precis det vi vill ha i kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på ett experiment som visar ett buffertsystems förmåga att motstå pH-förändringar

A

I ett experiment av Robert Pitts injicerades 150 mEq H+ i form av HCl i en hund och i destillerat vatten. pH i vatten sjönk till 1.84 medan pH i hunden sjönk till endast 7.14 vilket tyder på ett att H+ buffrades i hunden så att den starka syran blev till en svag syra vilket skyddar mot en drastisk sänkning av pH.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Henderson-Hasselbalch ekvationen

A
pH = pK + log [A-]/[HA]
Där [A-] är basen och [HA] är syran.
- Ett lågt pK → stark syra
- Ett högt pK → svag syra
- Ett ämne buffrar bäst runt sitt pK-värde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilket är den viktigaste bufferten i blodet?

A
  • Bikarbonat (pK=6.1) är viktigaste buffert i blodet.
  • pH bestäms av kvoten [HCO3-]/pCO2 enligt följande formeln:
    pH = 6.1+ log ([HCO3-]/ [k x pCO2]) där k är löslighetskonstanten för CO2 i blodet (0.226 mmol/L ⋅ kPa eller 0.0308 mmol/L ⋅ mmHg)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

pK för bikarbonat ligger på 6.1 som inte är optimalt utifrån ett normalt pH-värde. Vad är det som gör denna buffert så bra ändå?

A
  1. En hög [HCO3-] i plasma ( 24 mmol/L)

2. Den fungerar som ett öppet system där pCO2 (lunga) och [HCO3-] (njure) kan regleras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fosfat buffert är också viktigt för kroppen och den har ett pK på 6.8 (närmare normalt pH än bikarbonat). Vilka faktorer påverkar effektiviteten av detta system?

A
  1. Mindre mängd i plasma

2. Kan inte regleras vid andning på samma sätt som bikarbonat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur funkar bikarbonat bufferten?

A
  • Följande reaktion:
    H2O + CO2 ↔ H2CO3 ↔ H+ + HCO3-
    1. Tillförsel av syra, dvs ökad [H+] kommer att förskjuta reaktionen åt vänster så att pCO2 ökar vilket stimulerar ökad respiration
    2. Tillförsel av bas: t.ex NaOH kommer att förskjuta reaktionen åt höger så att [HCO3-] ökar vilket stimulerar ökad utsöndring av bikarbonat av njuren.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan plasmaproteiner bidra till buffring? vilka konsekvenser får detta på kroppen vid acidos resp. alkalos?

A

Negativt laddade plasmaproteiner som albumin kan binda antingen H+ eller Ca2+. Detta kommer att påverka [Ca2+] i plasman.

  1. Vid acidos kommer albumin att binda mer H+ än Ca2+ → mer fritt Ca2+ i blodet (hyperkalcemi)
  2. Vid alkalos kommer albumin att binda mer Ca2+ istället, då lågt nivå av H + → mindre fritt Ca2+ i blodet (hypokalcemi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka andra buffersystem har vi för att buffra för [H+]?

A
  1. Intracellulärt buffert: H+ kommer in i cellen (kan ske tillsammans med anjon som laktat) och K+ går ut → hyperkalemi vid acidos
  2. Hemoglobin är också en viktig buffert som buffrar bäst i deoxyhemoglobin form och bidrar till att pH inte skiljer sig så mycket mellan arteriellt och venöst blod (7.4 resp. 7.37)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilken roll spelar njuren för syra-bas reglering?

A

Njuren bidrar till syra-basreglering genom att:

  1. reabsorbera all filtrerad bikarbonat (netto ± 0)
  2. producera ≈70 mmol ny bikarbonat per dag
  3. utsöndra H
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur ser reabsorption av HCO3- längs tubulära systemet?

A
  • 43320 mmol HCO3-/dygn filtreras, varav:
  • 80% reabsorberas i proximal tubuli
  • 10% reabsorberas i TAL i Henles slynga
  • ca 10% reabsorberas i distal tubuli och samlingsrör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Redogör för tubulär bikarbonat reabsorption i proximal tubuli.

A
  • Reabsorption av bikarbonat sker mha av NHE som tar in Na+ i cellen och H+ ut till lumen där den reagerar med bikarbonat och bildar kolsyra som löser sig i vatten och ger CO2 och H2O som både kan diffundera in i cellen där de omvandlas igen till kolsyra som i sin tur omvandlas till bikarbonat och vätejoner som sen går ut via NHE osv.
  • Det sker alltså ingen förlust av H+ eller HCO3-.
  • Samma princip gäller i TAL, DT och samlingsrör fast med andra transportproteiner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur produceras ny HCO3- i njuren?

A
  • För att åstadkomma nettoproduktion av en bikarbonatjon måste
    njuren utsöndra en secernerad vätejon med urinen vilket inte kan enbart ske som fria H+ då lägsta möjliga U-pH är 4.5 (motsvarar [H+]=0.03 mmol/L) → secernerad vätejoner utsöndras främst bundna till urinbuffertar som:
    1. Fosfatbufferten (“titrerbara syror”) ~ 40%
    2. Ammoniakbufferten (ammoniumjoner, NH4+ ) ~ 60%, viktigast
20
Q

Hur kan man beräkna nettonybildning av bikarbonat i njuren?

A

nettonybildning av bikarbonat = titrerbara syror + ammoniumjoner - bikarbonat.

  • Normalt = 0
  • Acidos > 0
  • Alkalos < 0
21
Q

Hur sker primär aktiv sekretion av H+ i α-interkalerade celler i samlingsrören?

A

De vätejonerna som bildas vid dissociation av kolsyra ( H2CO3 → HCO3- + H+ ) transporteras av en H-ATPase som pumpar ut vätejoner

22
Q

Hur kan HCO3- nybildas från glutamin?

A

Sker enligt följande formel:
1 glutamin → 2 NH4 + + 2 HCO3 -
- Nettonybildning av bikarbonat förutsätter utsöndring av NH4+ med urin, annars kommer NH4+ i blodet att metaboliseras i levern till urea vilket kostar en bikarbonatjon.

23
Q

Vilka typer av acidos finns det? vad skiljer de åt?

A
  1. Metabol acidos: ökning av H+, förlust av HCO3-

2. Respiratorisk acidos: Hypoventilation → kvarhålling CO2

24
Q

Vilka typer av alkalos finns det? vad skiljer de åt?

A
  1. Metabol alkalos: ökning av HCO3- , förlust av H+

2. Respiratorisk alkalos: Hyperventilation → förlust av CO

25
Q

Vilka slutsatser kan man dra om syra-bas kompensatioriskt svar från Henderson-hasselbalch ekvationen?

A
  • Normalt värde för [HCO3-] är 24 mmol/L och för pCO2 40 mm Hg (5.3 kPa),
    Detta ger enligt Henderson-hasselbalch ekvation: [HCO3-]/[0.03pCO2] = 24/1.2=20.
    Log 20 = 1.3 så normal pH = 6.1 + 1.3 = 7.4
    Detta betyder att kvoten [HCO3-]/[0.03
    pCO2] måste hållas runt runt 20 för ett normalt pH → En ökning eller minskning av [HCO3-] måste åtföljas av en proportionell ökning eller minskning av pCO2 och vice versa.
  • Det betyder alltså att en förändring i njurkomponenten måste kompenseras av en proportionell förändring i den respiratoriska komponenten och vise versa.
  • OBS! kompensationsmekanismer ger aldrig normalt pH utan de driver pH mot ett normalt värde.
26
Q

Vilka svar får vi av syra-bas störning? Vilka svar är snabbast respektive långsammast?

A
  1. Buffring → sker extracellulärt & intracellulärt, går väldigt snabbt
  2. Respiratorisk kompensation → pCO2 kan förändras genom ökad eller minskad andning, går också snabbt
    - Hypoventilation → ökad pCO2 (CO2 hålls kvar i kroppen)
    - Hyperventilation → minskad pCO2 (förlust av CO2)
  3. Renal kompensation → ändring av förhållandet mellan H+/HCO3 ̅-utsöndring, går betydligt långsammare (tar ca 2-4 dagar)
27
Q

När inträffar en kornisk acidos?

A
  • En acidos inträffar när förhållandet mellan [HCO3 ̅] och pCO2 i ECF minskar
  • Vid en kronisk acidos ökar metabolism av glutamin → ökad produktion & utsöndring av ammoniumjoner (NH4+) (och bikarbonat)
28
Q

Vilken njur respons kan man få vid kornisk acidos?

A

A. ökad tubulär H+ sekrektion leder till :

  1. all filtrerad HCO3 reabsorberas
  2. sekretion & utsöndring av H+ ökar (→ ökad nybildning av HCO3 ̅ till plasma) m.h.a. ammoniakbufferten och fosfatbufferten i urinen
  3. urinens pH sjunker (ej mindre än pH 4.5)

B. Ökad tubulär glutamin-metabolism → ökad nybildning av HCO3 ̅

C. Nettoeffekt: mer HCO3 ̅ till ECF → [HCO3 ̅] i plasma stiger i syfte att förbättra buffertkapacitet och normalisera pH

OBS! Notera att fosfatbufferten inte har samma förmåga; det sker alltså ingen ökning av fosfatgrupper vätefosfatjoner (HPO4 2 ̅) vid en kronisk acidos

29
Q

Vad är njurens respons vid alkalos?

A

alkalos inträffar när förhållandet mellan [HCO3 ̅] och pCO2 i ECF ökar. Vid en alkalos ses istället följande effekter:

A. Sänkt tubulär sekretion av H+ → leder till

  1. Att [HCO3 ̅] i urinen ökar (pga minskad reabsorption)
  2. Att inga H+ utsöndras (≈ ingen nybildning av HCO3 ̅ till plasma)
  3. Att urinens pH ökar (blir alkaliskt)

B. Minskad tubulär glutamin-metabolism → ingen nybildning av HCO3 ̅

C. Nettoeffekt: mindre HCO3 ̅ till ECF → [HCO3 ̅] i plasma minskar i syfte att normalisera pH

30
Q

Vad kan arteriell blodgas analys ger för information? Hur kan det används?

A
  • ger diagnostisk information som kan användas för hur patienten ska behandlas.
  • Man kollar på 2 aspekter av det arteriella blodet:
    1. Syra-gas-balans → man mäter pH och pCO2 för att beräkna förväntad HCO3 ̅ och base excess
    2. Syresättning → man mäter pO2 för att beräkna saturation
31
Q

Vilken ordning ska man alltid utgå från vid syra-bas störningar analys?

A

-När syra-bas-störningar ska analyseras ska man alltid utgå från följande frågor i given ordning:
1. Är pH inom normalintervall?
2. Är den primära rubbningen respiratorisk eller
metabol?
3. Föreligger kompensation?
4. För metabola acidoser; vad är anjongapet?

32
Q

A) om pH < 7.36 har patienten
B) Om pH > 7.44 har patienten
C) vid normalt ingen större syra-bas-rubbning ligger pH

A

A) acidos

B) alkalos

C) 7.36 < pH < 7.44

33
Q

A) Vid en respiratorisk acidos är pCO2

B) Vid en metabolisk acidos är pCO2

A

A) större än normalt

B) mindre än normalt

34
Q

Respiratorisk acidos/alkalos kan vara akut eller kronisk. Vad innebär detta?

A
  • Akut → metabol kompensation har ej kunnat ske än, pH-avvikelsen är ofta större
  • Kronisk → metabol kompensation har skett
35
Q

Hur ser kompensationen ut när det gäller respiratorisk acidos/alkalos?

A
  • Respiratorisk acidos → metabol kompensation där [HCO3 ̅] ökar
  • Respiratorisk alkalos → metabol kompensation där [HCO3 ̅] minskar

Notera att här är [HCO3 ̅] som förändrar vid kompensation

36
Q

Hur ser kompensationen ut när det gäller metabol acidos/alkalos?

A
  • Metabol acidos → respiratorisk kompensation där [pCO2] minskar
  • Metabol alkalos → respiratorisk kompensation där [pCO2] ökar

Notera att här är [pCO2] som förändrar vid kompensation

37
Q

Kompensationen kan också vara onormal i vissa situationer. Vad beror detta på? Nämn några exempel när detta kan se

A
  • Beror på mixad syra-bas störning
  • Kan ske tex vid diarre och lungsjukdomar → förlust av HCO3 ̅ samt ökat pCO2 vilket leder till en surare miljö. Finns här 2 primära orsaker till syra-bas-störningen
38
Q

Hur kan man bestämma om kompensationen är normal eller avviker när det gäller respiratorisk acidos/ alkalos?

A

Genom att beräkna förväntad kompensation tex:

  1. Vid respiratorisk acidos kan man förvänta sig en kompensations respons till ett förhöjt pCO2 vara ökad HCO3 .
    - Man kan därför beräkna förväntad bikarbont mha en formel :

Förväntad [HCO3 ̅]= 24 + ( ( faktiskt pCO2 - 40) /10 )

  • om det är kronisk respiratorisk acidos användes samma formel fast med en faktor:

[HCO3 ̅]= 24 + 4( ( faktiskt pCO2 - 40) /10 )

  1. Vid respiratorisk alkalos kan man förvänta sig en kompensations respons till ett sänkt pCO2 vara minskad HCO3 .
    - Åter igen som ovan skiljer sig formel

[HCO3 ̅]= 24 - 2 ( ( 40 - faktiskt pCO2) /10 )

  • om det är kronisk respiratorisk alkalos

[HCO3 ̅]= 24 - 4 ( (40 - faktiskt pCO2) /10 )

39
Q

Hur kan man beräkna förväntad pCO2 vid metabola pH-störningar?

A
  • Kan beräknas mha Winters formula:
    1. Vid metabol acidos kan man förvänta sig en kompensations respons till ett sänkt HCO3 vara sänkt pCO2
  • Man kan därför beräkna förväntad pCO2:

Förväntad pCO2 = 1.5 • [HCO3 ̅] + 8

  1. Vid metabol alkalos kan man förvänta sig en kompensations respons till ett ökad HCO3 vara ökad pCO2
    - förväntad pCO2 = pCO2 = 0.7 • [HCO3 ̅] + 20
40
Q

Base excess

A
  • används för att bestämma om en syra-bas-rubbning är metabol
  • ger ett värde på hur stor en eventuell metabol rubbning av syra-bas-balansen är
  • BE talar om hur mycket stark syra eller stark bas som behövs tillföras en liter blod för att pH ska återvända till 7.4 om pCO2, temperatur & Hb är normalt
41
Q

A) BE under normala förhållande är
B) Om BE < -2.5 mmol/L har patienten
C) Om BE > +2.5 mmol/L har patienten

A

A) 2.5 mmol/L < BE < +2.5 mmol/L

B) metabol acidos

C) metabol alkalos

42
Q

Anjongap

A
  • anjongapet (AG) används för att bestämma orsaken till en metabol syra-bas-rubbning.
  • bestämms mha Anjongap = [Na+] - ([Cl ̅] + [HCO3 ̅])
  • Under normala förhållanden är anjongapet 8-16 mEq/L
  • Ett förhöjt anjongap indikerar att patienten har en metabol acidos
43
Q

Vad indikerar ett förhöjt anjongap? Vilken regel kan man använda för att bestämma vad som orsakar en metabol acidos med ett förhöjt anjongap?

A
  • Ett förhöjt anjongap indikerar närvaro av en anjon som inte mäts
- Man kan använda regeln MUDPILES:
• Metanol
• Uremi
• Diabetesketoacidos → ketonkroppar ansamlas, ger ett surt pH
• Paracetamol, phenoformin, propylenglykol
• Isoniazider, iron
• Laktacidos (D- eller L-laktat)
• Etylenglykol, etanol 
• Salicylsyra
44
Q

Vad indikerar ett normal anjongap i första hand? Vilken regel kan man använda för att bestämma vad som orsakar en metabol acidos med ett normalt anjongap?

A
  • Ett normalt anjongap indikerar i första hand brist på HCO3 ̅ eller ökad [Cl ̅]
  • Man kan använda regeln USEDCRAP:
  • Ureterostomy
  • Small bowel fistula
  • Excess chloride
  • Diarré
  • Carbonic anhydrase inhibitor
  • Renal tubular acidosis, renal failure
  • Adrenal insufficiency
  • Pancreatic fistula
45
Q

Vilka orsaker kan bidra till respiratorisk acidos/alkalos? Vilka behandlingar finns det?

A

Respiratorisk acidos: ökad pCO2 som beror på minskad alveolär ventilation

Orsaker:

  • lungsjukdom
  • skada i bröstkorgen
  • neuromuskulär sjukdom
  • CNS-depression

Behandling:

  • mekaniskt ventilationsstöd
  • reversera CNS-depression

Respiratorisk alkalos: minskad pCO2 som beror på ökad alveolär ventilation

Orsaker: smärta/ångest, stimulering av andningscentrum i CNS, sekundärt till hypoxi, höga höjder, intoxikation (salicylat), leversjukdom, graviditet, överdriven mekanisk ventilation

Behandling: behövs generellt inte

46
Q

Vilka orsaker kan bidra till Metabol acidos/alkalos? Vilka behandlingar finns det?

A

Metabol acidos

Orsaker:

  • njursjukdom med minskad H+-utsöndring eller förlust av HCO3 ̅
  • tillskott av exogena syror enligt MUDPILES.
  • Om anjongapet är normalt kollar man på USEDCRAP

Behandling:

  • specifik behandling (t.ex. ge insulin, ta bort toxin alt. orsak till diarré osv),
  • man kan även ge HCO3 ̅ för att försöka stabilisera pH

Metabol alkalos

Orsaker:

  • loop-diuretika
  • förlust av magsaft
  • överflöd av aldosteron
  • överflöd av glukokortikoider alternativt K+ eller Mg2+-brist

Behandling:

  • förändra dosen av loop-diuretika eller sätt ut medicinen helt
  • reversera orsaken till förlust av magsaft
  • identifiera & reversera överflöd av aldosteron och glukokortikoider.
  • Cl ̅ ersättas som NaCl & KCl
  • K+ kan ersättas som KCl och Mg2+ kan ersättas som MgSO4