Läkemedel vid ischemisk hjärtsjukdom Flashcards

1
Q

När uppstår ischemi?

A
  • uppstår när man får försämrad syresättning av hjärtmuskulaturen som kan vara pga koronarkärlförträngning → syrebrist → Angina pectoris eller hjärtinfarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Det finns två huvudgrupper av diagnos för ischemisk hjärtsjukdom, vilka?

A
  1. Stabil angina
    - karaktäriseras att den är stabil och ej förändras över tid.
    - Symtom uppstår och förvärras inte
  2. Akuta koronara syndrom
    - karaktäriseras att man har förvärrad tillstånd antingen akut eller förvärras gradvis över tid

a) STEMI ( ST-höjningsinfarkt)
- är det mest dramatisk utav de övriga, man har ett propp i koronarkärl som leder till ett akut syrebrist i hjärtmuskel
- på ett EKG ser man en ST höjning

b) instabila kranskärlssjukdom som har subtyper:
- instabil angina
- icke ST-höjningsinfarkt ( NSTEMI)
- De ger samma symtom och är svårt att skilja de åt men om man mäter troponin så kan man skilja ( är det hög troponin → NSTEMI)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur kan man skilja en instabil angina från NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt)?

A
  • Hög troponin→ NSTEMI
  • Normal troponin → instabil angina
  • OBS! även lungemboli och hård träning kan ge höjd troponin i blodet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varför är det vanligare att män drabbas av ischemisk hjärtsjukdom?

A

Könshormon som testosteron är kärl toxisk medan östrogen är kärlprotektiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka symptom får man vid ischemisk hjärtsjukdom?

A
  • Ihållande bröstsmärtor (vanligaste), ibland med utstrålning i vänster arm/halsregionen ofta i samband med fysisk och psykisk ansträngning för stabil angina men även i vila för akut angina.
  • Andnöd (dyspné)
  • Matthet/trötthet
  • Svimning eller yrsel
  • Kraftigt illamående pga syrebrist i muskel
  • Ofta förvärrade symptom i samband med måltid och kyla
  • OBS! Kan uppstå trots fullständig frånvaro av symptom (särskilt kvinnor)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka riskfaktorer finns vid ischemisk hjärtsjukdom?

A
  • Höga blodfetter(LDL)
  • Högt blodtryck
  • Låg fysisk aktivitet
  • Rökning
  • Bukfetma
  • Diabetes
  • Stress
  • Depression/ångest
  • Sömnapné
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ateroskleros

A
  • Långsam och långvarig process
  • Riskfaktorer leder till att bl.a blodfetter (ffa LDL) ansamlas och bildar en plack. Muskulaturen av kärlväggen växer inåt över placken och så länge muskulaturen är inakt/icke skadad → stabilt plack
  • Inflammation försvagar både kärlväggen och placken → mikrorupturer/endotel skador → kärlförträngning
  • Det tar ca 10 år av kontinuerliga riskfaktorer innan en sorts inflammatorisk tillstånd av kärlväggen sker.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Orsaker bakom angina pectoris

A
  • Beror oftast på koronarkärlförträngning och ibland ihop med spasm (kärlkontraktion ) → blodflödet låg → ↓ syresättning
  • Anaerob Metabolism (syrebrist) → smärtproducerande mediatorer (K+, sänkt pH, prostaglandiner m.fl.)
  • Orsaker utöver koronarkärlförträngning:
    a) hjärtmuskelhypertrofi : högt BP → hypertrofi → vänsterkammarförstoring → förstoring innebär högre O2 behov → syrebrist
    b) arytmi
    c) aortastenos → aorta förträning leder till syrebrist
    d) kraftig anemi → försämrad syresättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka olika typer av Angina finns det?

A
  1. Stabil angina
    - långsamtväxande, stabila plack.
    - Förutsägbara Symptom
    - Man ser sällan symptom om man ej utsätter sig för kraftigt ansträngning, stress, kyla eller i samband med en måltid
    - Lätt att diagonisetera med arbetsprov, angiografi (alla säkrast)
  2. Instabil Angina
    - rupturerade, instabila plack
    - oförutsägbara symptom och förvärrat tillstånd
    - det är en ovanlig diagnos att få idag
  3. Variantangina
    - här ser man ingen plackbildning men finns kärlspasm som kan bero på stress eller kyla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur skiljer man stabil från icke stabil angina?

A
  • Stabil angina symptom uppkommer vid ansträngning. Men vid instabil angina kräver inte så särskild större ansträngningen för att den ska generera symtom
  • Symptomen förvärras vid instabil angina, men inte vid stabil
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hjärtinfarkt diagnostik

A
  • beror på att man har ocklusion av koronarkärl akut syrebrist.
  • Diagnos ställs mha Förändrat EKG (ST-höjning/sänkning) + blodprov
  • Förändrad EKG:
    a) ST-hjörning → STEMI
    b) ST- sänkning eller ej påverkad → NSTEMI
  • Blodprov: TroponinT/I (eller CKMB).
    a) höga troponin → hjärtinfarkt
    b) finns också kreatinkinas/ CKMB för att säkerställa att det är hjärtinfarkt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är det för råd man ger för ischemiska hjärtsjukdomar innan den farmakologiska behandlingen?

A

Det första man ger innan en farmakologisk behandling är tips på livsstilsförändringar:

  • FaR- Fysisk aktivitet på recept
  • Kosthållning(↑ frukt och grönsaker)
  • Rökstopp
  • Minska stress påslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Farmakologiska behandlingen brukar delas in grupper. Vilka?

A
  1. Kärlvidgande
    - Nitroglycerin
    - Kalciumkanalblockare
  2. Hjärtfrekvenssänkande
    - Betablockare
    - Kalciumkanalblockare
  3. Förebyggande
    - ASA alt klopidogrel
    - Statiner= HMG-CoA reduktas-hämmare (som minskar [LDL] plasma & Ökar kvoten HDL/LDL)
    - ACE-hämmare alt AT2-blockare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är behandlingsmålen när det gäller ischemiska hjärtsjukdomar? Hur kan man åstadkomma det?

A

Behandlingsmål:

  • minska hjärtats syrebehov om det är möjligt
  • man vill ha också bra blodflödet genom koronarkärlen

O2-sparande faktorer:

a) Sänkt kontraktilitet (inotropi)
b) Sänkt hjärtfrekvens (kronotropi)
c) Minskad fyllnadsvolym (preload)
d) Minskat motstånd (afterload)
- kan man minska ett utav dessa så minskar man hjärtats syrebehov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Nitroglycerin (alt glycerylnitrat)

A
  • Ett av de förstahandsalternativ både vid angina och hjärtinfarkt
  • Är en kärlvidgande genom att organiskt nitrat → NO ↑→ cGMP↑ → Ca2+↓ → relaxation av glatt muskulatur (kärl) → ↓preload + ↓afterload+ ev ↑koronarkärlflöde
  • kan vara kortverkande tar man i samband med någon form av anfall ( oftast när man känner bröstsmärta)
  • kan också vara långverkande som profylax
  • har en hög absorption men låg biotillgänglighet efter upptag från tarmen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Biverkningar av nitroglycerin

A
  1. Kompensatorisk takykardi
    - uppkommer pga minskad afterload då BP sjunker och kroppen kompenserar med ökad HF
    - Dessa tre nedan uppstår av naturliga skäl när kärlen dilaterar
  2. Hypotoni(yrsel)
  3. Huvudvärk
  4. Hudrodnad i perifera kärl
  5. OBS! Relativt snabb tolerans utveckling
    - vid långverkande nitroglycerin, leder till att man får sämre effekt över tid
17
Q

Kalciumkanalblockare

A
  • Är kärlvigande: leder till sänkt Ca2+-flöde genom att blockera spänningskänsliga Ca2+-kanaler → relaxation av glatt muskulatur
  • Är hjärtfrekvenssänkande:
  • De kan antingen vara kärlselektiva eller icke selektiva:
    a) de kärl selektiva blockerar Ca2+ av L-typ → påverkar ffa kärl
    b) oselektiva blockerar både Ca2+ L-typ och T-typ
  • T-typ : finns i nodal vävnad i hjärtat, SA och AV knutan och påverkar avledningshastighet i hjärtat
18
Q

Vad är skillnader mellan kärlselektiva och oselektiva kalciumkanalblockerare?

A

Kärlselektiva:

a) Vasodilaterande(ffa artärsidan)
b) Påverkar ej hjärtrytm nämnvärt
- Dessa påverkar ej hjärtat därför finns samma risk som hos nitroglycrin
c) Risk för kompensatorisk takykardi

Oselektiva

a) Vasodilaterande + sänkthjärtfrekvens & kontraktilitet
- Sänkt HF och kontraktilitet eftersom de påverkar också hjärtat och man har ej längre risk för den kompensatoriska takykardi.
b) Risk för bradykardi, rytmrubbning(AV-block), hypotoni
c) Ska ej kombineras med betablockare
- kombination med beta blockerare kan inducera rytmrubbning

19
Q

β-adenoceptoantagonister (betablockerare)

A
  • Främst β1(hjärt)-selektiva
  • Vid blockering av β1 leder till sänkt hjärtfrekvens och kontraktionskraft → ↓O2-behov
  • Förbättrar koronarkärl flöde
  • Minskar även renininsöndring ( β1 finns också i juxtaglomerulära celler): sänkt aktivitet av RASS-kaskad → viktigaste effekten när man vill ha ett förbättrande effekt mot ischemisk hjärtsjukdom med β-blockerare

Biverkningar:

  • Kan ge bradykardi vid överdos
  • kan ge rytmrubbning(AV-block)
  • bronkkonstriktion: vid överdos då de blir oselektiva därför binder B2 ( som finns i luftrör) →bronkkonstriktion
20
Q

Vilka övriga behandlingsalternativ för att förebygga en hjärtinfarkt?

A
  1. Statiner (ateroskleros)
    - fettsänkande lkm som motverkar ateroskleros
  2. Diverse antikoagulantia
    - blodförtunnande lkm, motverkar proppbildning, trombos
  3. RAAS-blockad (ACE-hämmare alt AT2-blockare)
    - andra lkm som motverkar RAAS-kaskad
  4. Diuretika- avvätskning (sänker afterload och minskar risk för hjärtsvikt)
    - minskar hjärtats arbete och därmed syrebehov
  5. Antiarytmika
    - för patienter som lider av arytmi

Vid behov :

  1. PCI ( Percutaneous Coronary Intervention), angionoplaci → kirurgisk ingrepp
  2. trombolys vid tex akut tillstånd vid blodpropp i koronarkärlen
21
Q

Behnadling av infarkt

A
  1. I ambulansen → Pre PCI/trombolys,
  2. I sjukhuset → Under PCI/trombolys
  3. Efter behandlingen → Post PCI/trombolys
22
Q

Behandling av infarkt i ambulansen

A
  • Det är komplex behandling och börjar redan i ambulansen
  • redan i ambulansen tar man EKG och säkerställer att det är STEMI då ger man: Pre PCI/trombolys, man ger

a) Kortverkande nitroglycerin → för att öppna upp koronarkärlen
b) Morfin → för bröstsmärta
c) Syrgas vid nedsatt saturation(<90%) → ibland, men ges inte alltid idag för studier har visat att det ej ger effekt. Ges om syremättnaden är under 90%
d) ASA (bolus 300mg) → blodförtunnande
e) P2Y12-hämmare → trombocytaggregationshämmande
f) Ev heparin → trombocytaggregationshämmande
h) Metoklopramid mot illamående

23
Q

Behandling av infarkt i sjukhuset

A
  • När patienten har kommit till sjukhus

Under PCI/trombolys:

a) Heparin alt bivalirudin (enbart vid PCI) → ges i samband med PCI, blodförtunnande för att säkerställa blodflödet under PCI så att det ej ska ske koagulation i kärlen
b) Ev antiarytmika → ges beroende på vilket patienten det är

24
Q

Behandling av infarkt post PCI/trombolys

A
  1. Betablockare
  2. ACE-hämmare/AT2-blockare: BP sänkningseffekt och rytmstabiliserande effekt är viktiga för att det inte ska ske någon event efteråt
  3. Statin → något som kvarstår resten av patientens liv
  4. Ev diuretika
25
Q

Vilka lkm ges vid långtidsprofylax?

A
  • Betablockare
  • ACE-hämmare/AT2-blockare
  • Statin
  • ASA/P2Y12-hämmare ( nån form av dessa)
  • Ev NOAK ( för vissa patienter är behov av detta )
  • Ev diuretika
  • viktigt även att tänka på betydelse av förändrad livsstil