Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

fysiologi del 2 > Kardiovaskulära sjukdomar > Flashcards

Kardiovaskulära sjukdomar Flashcards

1
Q

Kardiovaskulära sjukdomar

A

Hjärt- och kärlsjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Exempel på kardiovaskulär sjukdomar

A
  • Kranskärlssjukdom (kärlen som försörjer hjärtat)
  • Cerebrovaskulär sjukdom (kärl som försörjer hjärnan)
  • Perifer kärlsjukdom (PVD) (kärl som försörjer armar och ben)
  • Reumatisk hjärtsjukdom (skador på hjärtmuskel och klaffar)
  • Kongenitala hjärtsjukdomar (medfödda)
  • Djup ventrombos, lungemboli
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur vanligt är det med kardiovaskulära sjukdomar både i Sverige och i världen?

A
  • Globalt sett är kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död med över 30% av alla dödsfall globalt.
  • 4 av 5 dödsfall är kopplade till hjärtattack och stroke
  • Dödsfall i Sverige: ca 90 000 personer/år
  • Sjukdomar i cirkulationsorganen (32% av totala dödsfall, 2019)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kranskärlsjukdom

A
  • Omfattar hjärtinfarkt och angina pectoris
  • Beror på förträngningar i kranskärlen (ateroskleros) som försörjer hjärtat med blod vilket leder till att hjärtat inte få tillräckligt syre som leder till skador och celldöd.
  • Symptom omfattar
    obehag, tryck över bröst, utstrålande smärta, illamående, andnöd, kallsvettning
  • Lindrigare symptom vid kärlkramp
  • Östrogen tros fördröja insjuknandet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Takotsubo kardiomyopati (broken heart syndrome)

A
  • Ett tillstånd där man får liknande symptom som för hjärtinfarkt vid en stark emotionell eller fysisk stress. - Det är kortvarigt och man kan återhämta sig från detta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Behandling för ateroskleortisk sjukdom

A
  1. Farmakologisk behandling
    • Trombocythämmande medel (ASA)
    • Betablockerare (metoprolol)
    • Kortverkande nitrater (glyceryltrinitrat, sublingualspray)
    • Statin (rosuvastatin) - minskar fett i blodet
    • ACE-hämmare (ramipril)
  2. Icke-farmakologisk behandling
    • Ballongvidgning (PCI)
    • Kranskärlsoperation (bypass/coronary artery bypass grafting: CABG)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Statistik för hjärtinfarkt

A

• 2019: 24 300 personer, 5200 dödsfall
• Var fjärde person dör inom 28 dagar
• 63% män
• Fler fall av hjärtinfarkt bland personer
med låg utbildningsgrad, kopplad ofta till ohälsosam livsstil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan man diagnosticera hjärtinfarkt?

A
  • Blodprov: hjärtenzym (Troponin T/I)

- EKG: OBS! Måste inte synas på EKG!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur ser prognosen ut för akut dödlighet vid en hjärtinfarkt?

A

Högre akut dödlighet för yngre kvinnor fr.a. i 40-49 åldersgruppen. Skillnaden mellan könen minskar ju äldre man blir.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förmaksflimmer

A

Rytmrubbning, oregelbunden och ofta snabb rytm, 350-500 bpm (50-100 bpm normalt)
Symtom: hjärtklappning, obehagskänsla i bröstet i vila
nedsatt prestationsförmåga, ångest, oro
- Ca 1/3 utan symptom
- Ökad risk för stroke och emboli då hjärtat inte hinner pumpa all blod vilket gör att blodet ansamlas i hjärtat och bildar proppar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förmaksflimmer beh

A
  • Rytmkontroll (betablockerare)
  • Frekvensreglering (betablockerare, calciumkanalsblockerare)
  • Emboliprofylax (NOAK)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ge exempel på cerebrovaskulära sjukdomar

A

Stroke, TIA, sinustrombos, karotisstenos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka huvudtyper av cerebrovaskulära sjukdomar finns det?

A

• Två huvudtyper

  • ischemiska tillstånd: hjärninfarkt, TIA
  • blödningar: intracerebrala, subaraknoidala
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Varje år får ca _________ personer i Sverige stroke, varav ca ______% med hjärninfarkt och ca __________ % med hjärnblödning.

A

25000, 85, 15

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför är det viktigt att tidigt avgöra vilken form av stroke?

A

För att man ska kunna minimera skador så långt det går så måste man behandla stroke snabbt. Behandling för en stroke orsakad av trombos är blodpropplösare vilket skulle förvärra tillståndet om stroke är p.g.a en blödning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Typiska symptom vid stroke/TIA

A

• Plötslig svaghet, domningskänsla, förlust av kontroll i
ansikte, arm, ben, i ena sidan av kroppen
• Plötslig förlust av talförmågan, svårighet att tala eller
förstå tal
• Plötslig dimsyn eller synförlust på ett eller båda ögonen
• Plötslig och oförklarlig yrsel, ostadighet eller fall
• Plötslig svårighet att svälja
• Plötslig, ovanlig och svår huvudvärk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

NIHSS

A

Strokeinriktat neurologstatus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan man bedöma akut om att någon har drabbats av stroke?

A
  • Ansikte: Kan personen le eller är munnen sned?
  • Kroppsdel: Kan personen hålla båda armarna utsträckta?
  • Uttal: Kan personen tala tydligt och förstå vad du säger? Fråga personen om hen kan upprepa en enkel mening.
  • Tid: Om du ser något av dessa tecken, ring 112 direkt!
19
Q

Hur ser prognosen ut för akut dödlighet vid en stroke?

A
  • Högre akut dödlighet för yngre män i 40-49 åldersgrupp (10% för män vs 4% för kvinnor)
  • Skillnaden mellan könen minskar ju äldre man blir.
  • I 80-ålder är risken för akut dödlighet 35% för män vs 40% för kvinnor.
20
Q

Typiska symptom vid subaraknoidalblödning

A 
• Urakut insättande
huvudvärk och/eller nackvärk ("åskknallsinsjuknande")
• Tecken på ökat intrakraniellt tryck;
medvetandesänkning, illamående/kräkning
• Nackstyvhet (ofta flera timmar efter
insjuknandet)
21
Q

Ge några exempel på perifera kärlsjukdomar (PVD)

A
  • Ocklusiva: (arteroskleros)
  • Aneurysmatiska: (försvagning av kärlvägg)
  • Inflammatoriska: ex Vaskuliter
  • Vasospastiska: ex Raynauds fenomen
  • Perifer cirkulationsinsufficens: med olika grader av perifer ischemi, omfattar:
  1. Claudicatio intermittens (Fönstertittarsjuka): ischemisk smärta vid fysisk ansträngning som drabbar 5-10% > 65%
  2. Kritisk ischemi: ischemisk smärta i vila, ischemiska sår, gangrän
  3. Akut ischemi: Plötsligt nedsatt perfusion
22
Q

Hur går ett höglägesprov till? Vad kan denna test avslöja vid kritisk ischemi?

A
  • I ett höglägesprov lyfts underbenen l över hjärthöjd med samtidigt böjda höft- och knäleder under någon minut.
  • Vid allvarlig ischemi får man en blek fotsula och tår i högläge och en fördröjd venfyllnad i lågläge
23
Q

Vad är ankelbrakialindex (ABI)? hur varierar den under olika typer av ischemi?

A

Ankeltrycket /armblodtrycket. Den minskar ju mer kritisk perifer cirkulationssinsufficiens blir.

  • Normalt värde ligger på 0.9-1.1
  • Ateroskleros < 0.9
  • Claudicatio < 0.5
  • Kritisk ischemi ca 0.3
  • Gangrän < 0.2
24
Q

Reumatisk hjärtsjukdom

A
  • Skador på på hjärtmuskel och klaffar pga en bakteriell infektion (streptokocker) som sätter sig på klaffarna och skadar de → klaffarna blir stenotiska/insufficenta (ev båda)
  • Symptom: kan komma sent (20-40 år) och omfattar dyspné, ortopné, hemoptys (ruptur av
    bronkialven) , förmakflimmer
25
Q

Prevalens för reumatisk hjärtsjukdom

A
  • Inte lika vanligt i Sverige

- Vanligare bland kvinnor (2:1)

26
Q

Kongenitala hjärtsjukdomar

A
  • Medfödda hjärtsjukdomar som beror på att de öppningar som man har under fosterlivet inte sluter sig som de ska efter födelse.
  • Varje år föds > 1000 barn med hjärtfel
  • Tidigare vanligast orsaken till spädbarnsdöd -
    nu inte alltid ökad risk
27
Q

Ge exempel på några kongenitala hjärtsjukdomar

A
  • Förmaksseptumdefekt (atrial septal defect, ASD)
  • Kammarseptumdefekt (VSD)
  • Persisterande ductus arteriosus (PDA)
  • Coarctatio aortae
  • Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom/aorta stenos
  • Fallot’s anomali
28
Q

Riskfaktorer för djup ventrombos

A

En djup ventrombos kan orsakas av:
• Ökad koagulationsaktivering
• Kärlskada
• Venstas/immobilisering

  • Riskfaktorer:
    1. Övervikt
    2. Cancersjukdom
    3. Graviditet
    4. Användning av p-piller
    5. Långvarigt sängliggande, tex pga sjukdom
    6. Stillasittande under en längre tid, ex flygresa
    7. Infektion/inflammation
29
Q

Symptom vid djup ventrombos

A

Svullnad, rodnad, ömhet, varmt, stela muskler, vener buktar ut.

30
Q

Riskfaktorer för kardiovaskulära delas i tre kategorier. Vilka är dessa?

A

• Icke påverkbara:
- Ålder, kön, etnicitet, gener, tidig menopaus
- Tidigare kardiovaskulär sjukdom
• Delvis påverkbara:
- Socioekonomi
- Medicinska riskfaktorer (hypertoni, förmaksflimmer, diabetes, hyperlipidemi)
• Påverkbara:
- Livsstilsfaktorer (rökning, osund kost, fetma, överkonsumtion av alkohol, fysisk
inaktivitet, psykosocial stress)

31
Q

Vad är högt blodtryck?

A
  • Systoliskt tryck > 140 mmHg

* Diastoliskt tryck > 90 mmHg

32
Q

Prevalens för hypertoni

A
  • Nästan hälften av alla i åldersgruppen 65-85 år
  • 60% mild blodtrycksförhöjning (140-159/90-99 mmHg)
  • 30% måttlig blodtrycksförhöjning (160-179/100-109 mmHg)
  • 10% kraftig blodtrycksförhöjning (≥180/≥110 mmHg)
33
Q

Symptom vid hypertoni

A

Lindriga! Trötthet, huvudvärk

34
Q

Möjliga underliggande orsaker för hypertoni

A
  • Njursjukdom, t.ex. förträngning i njurartären
  • Hormonrubbning
  • Kärlsjukdomar, t.ex. Ateroskleros
  • Läkemedel, t.ex. p-piller, östrogenersättning, NSAID
  • Lakrits (Glycyrrhizinsyra, fungerar som aldosterone, en del personer är känsliga för detta ämne)
  • Hos 95% av patienterna kan man inte påvisa någon specifik orsak = essentiell hypertoni
35
Q

SCORE-algoritmen

A
  • Ett diagram som baseras på kön, ålder, rökning, systolisk blodtryck och kolesterolnivå.
  • Den visar betydelsen av de olika riskfaktorerna för dödlighetsrisk i kardiovaskulära sjukdomar inom 10 år.
36
Q

Vilka effekter har rökning på cirkulation?

A
  • Nikotin aktiverar nikotinerga receptorer i kroppen och leder till:
    1. ökad adrenalinfrisättning vilket ökar hjärtfrekvensen och blodtryck.
    2. Ökad frisättning av blodfetter
    3. inflammation
    4. Stelare kärl
37
Q

Hur kan alkohol leda till ökat blodtryck?

A
  • Påverkan på nervsystemet som leder till ökat blodtryck
  • Stimulerar endotelet att frisätta endotelin
  • Påverkar produktion av NO
  • Stimulerar RAAS systemet (ökar angiotensin II)
  • Ökar cortisolnivåer
  • Dämpar baroreflexresponser
  • Förändrad kalciumbalans
38
Q

Vilka nivåer av alkohol/dag brukar betraktas som normal alkoholintag ?

A
  • Kvinnor: 10 gram alkohol/dag

- Män: 20 gram alkohol/dag

39
Q

Vad kan man göra för att förebygga cardiovaskulära sjukdomar?

A
  • Förhindra/skjuter upp insjuknande
  • Upptäcka riskfaktorer (tex glukosscreening, LDL)
  • Fysisk aktivitet
  • Minska alkoholintag
  • Stopp rökning
  • Meditation för att försöka minska stressnivåer.
40
Q 
- \_\_\_\_\_\_\_ % av fallen kan förebyggas
genom ändrade livsstilsfaktorer
- En \_\_\_\_\_\_\_\_\_ av dödsfallen kan
förebyggas genom ändrade
livstilsfaktorer
A

90

Tredjedel

41
Q

Ge exempel på utmaningar vid prevention av kardiovaskulära sjukdomar

A
  • Att sluta röka
  • Avsaknad av fysisk aktivitet (speciellt i moderna samhällen+ coronatider)
  • Övervikt
  • Klassskillnader
  • Stroke
  • Hjärtfel
  • Kön
  • Njursvikt
42
Q

Förebyggande åtgärder

A

• Fysisk aktivitet
• Stödstrumpor
Ökad risk för recidiv

43
Q

Framsteg i att stoppa hjärt-kärlsjukdomar

A
  • Dödligheten har halverats på 20 år
  • Rökning har minskat
  • Andra riskfaktorer (fetma, psykisk ohälsa/stress) ökar

fysiologi del 2 (34 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions